Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och är till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ägarlägenhet. Trots boendeformens etablering så uppkommer förvaltningsrelaterade problem då och då, vilket har lett till lagreformer med jämna mellanrum i landet. Den svenska ägarlägenheten är relativt ny på marknaden, och kan således använda sig utav andra länders erfarenheter av förvaltning när den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrätten är en boendeform som liknar ägarlägenheten, med en förening som har mycket av makten vad gäller förvaltning. Genom att även studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrågor täckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den ännu nya svenska ägarlägenheten. Vartannat år hålls en konferens i Australien som berör landets ägarlägenheter och dess förvaltning, där professionella kommer samman och diskuterar aktuella frågor och ämnen. Många av de problem som diskuteras är relaterade till ägarföreningen och dess medlemmar. Det handlar om okunskap, ovilja att delta samt att föreningsstyrelser ofta har knappa mandat att agera i viktiga förvaltningsfrågor. Andra problem som förekommer i Australien är kopplade till finansieringsmetoder, överåldrade byggnader som är svåra att ta beslut om samt komplexiteten i stora, mångfacetterade byggnader med blandade verksamheter där förvaltning sker i olika led och nivåer. Studien ser vidare på den svenska bostadsrätten, och vilka problem som finns på hemmaplan. Genom intervjuer står det klart att den mänskliga faktorn kan visa sig problematisk även här - människor som inte känner till sitt ansvar, och om de gör det, inte vet hur det ska hanteras. Det är ibland svårt att engagera människor. Detta problem är inte lika sannolikt vid den svenska ägarlägenheten, enligt vidare efterforskning, eftersom folk är mer benägna att ta reda på sitt ansvar och sätta sig in i frågor när det handlar om något så pass nytt. Däremot kan det vara svårt att skilja på enskilt och gemensamt, då den svenska ägarlägenheten saknar lagrum och förrättningsstandarder. Arbetets analys visar att förvaltningsproblem förekommer i olika delar av världen, ej bara Sverige och Australien, i olika utsträckning och på olika vis i alla berörda boendeformer. Ofta hänförs problemen dock till den sociala aspekten och det faktum att folk inte har kunskap om sitt boende, eller viljan att engagera sig. Styrelsers makt visar sig också vara ett problem på många vis. Slutsatsen blir att lättillgänglig information, klara riktlinjer och stadgar för föreningar och styrelser att rätta sig efter samt någon form av incitament för en god förvaltning kan vara sätt att förebygga många av de grundläggande problem som arbetet påvisat. För grundligare rekommendationer föreslås vidare forskning gällande fler länder och upplåtelseformer.

Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare. I detta arbete har en studie gjorts  över sex stycken köpcentrum i Stockholmsregionen. Studien syftar på att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för utveckling av ett köpcentrum samt om det i Stockholm pågår en "renoveringshets". En analys över varför vissa köpcentrum är framgångsrikare än andra har även gjorts. Betydelsen av utveckling och aktiv förvaltning har växt. När ett köpcentrum inte längre klarar av att möta behovet från konsumenter eller hyresgäster, om byggnadens tekniska standard inte är hållbar eller när konkurrensen blir för stor kan det behövas en utveckling av något slag. Utveckling kan även ses som en värdehöjande åtgärd för att säkra ägarnas investering och öka dess avkastning. Olika faktorer som påverkar utvecklingen kan vara marknad, koncept, design samt timingsfaktorer. Timingsfaktorn har tillsammans med aktiv förvaltning stor betydelse för hur framgångsrikt köpcentrumet kommer att vara. Den allt ökande takten på renoveringar i Stockholmsregionen har inget att göra med en hets på marknaden. En ökande detaljhandeln i kombination med allt mer krävande konsumenter har påverkat köpcentrumen och skapat behovet av utveckling. För att lyckas måste köpcentrumen kunna erbjuda mer än en vanlig shoppingupplevelse och en renovering är en del av den utvecklingen. Mervärden, ett slående koncept och en bra butiksmix är några av faktorer som har blivit allt viktigare på dagens marknad.

Tempo inom ramen för ledning beskrivs enligt Arméreglemente Taktik som förmågan att nyttja tiden till sin fördel genom snabba beslutsprocesser syftande till att vara snabbare än sin motståndare. Militärteoretiker tar detta ännu längre och hävdar att den som snabbast tar sig igenom beslutsfattningsprocessen kommer att stå som segrare. Förmåga till snabbhet och krav där om är dock inget som återspeglas inom förvaltningslogiken och har även lyst med sin frånvaro under perioden av internationell verksamhet.       Denna studie syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv undersöka dagens syn på och förutsättningar för tempo. Denna fallstudie studerar detta inom ramen för svenska brigadstaber och dess ledningslag. Genom djupintervjuer inhämtas empiriskt underlag vilket sedan utgåendes från ett teoretiskt ramverk analyseras.   Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna för temposkapande finns, bygger på god förståelse och började utvecklas tidigt. Även tillämpning av stabsmetodik visar på förståelse för vikten av tempo. Utvecklingspotential finns däremot avseende effektivitet i beslutsfattning och visar sig bero främst på alltför begränsad träningsmöjlighet i rätt miljö. Även inom delar av ordermetodiken förekommer tillkortakommanden, vilka i huvudsak är kända, men ännu ej utvecklats mot att helt främja tempo.

Regeringen tillsatte december 2017 en Tillitsdelegation med uppdrag att stödja offentlig sektor att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning. Tillit ses som en tredje form av styrning tillsammans med politisk styrning och marknadsstyrning. Föreliggande arbete syftade till att öka förståelse för hur operativa chefer inom en regional organisation reflekterade om ”Organisationskultur med Tillit som Grund” (OTG). Forskningsfrågor var; Vad menas med en OTG för de intervjuade cheferna?  Vilka styrkor respektive svagheter kan enligt cheferna finnas i en OTG? Vilka förutsättningar enligt cheferna är viktiga för att skapa en OTG? Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie med en konstruktivistisk epistemologi och hermeneutiskt ansats, det vill säga insamlade data tolkades utifrån perspektivet att människor skapar och konstruerar kunskap i interaktion med sin omvärld. Resultatet visade att samtliga intervjuade chefer såg positivt på en OTG. Det beskrevs som ett övergripande kulturarbete som behöver genomföras över tid. Ingen av respondenterna såg någon motsättning med yttre kontroll och tillit i styrning och ledning. Tvärtom ansågs yttre ramar vara en förutsättning för professionell autonomi. Det var stor skillnad inom regionen på hur verksamheter styrdes. Vissa verksamheter var mer toppstyrda än andra. Respondenterna uppfattade få svagheter, men många styrkor med en OTG. Dock ansågs en omställning till en OTG inbegripa många utmaningar, nya sätt att tänka och leda på flera plan. Dessutom ansågs en OTG innebära en maktförskjutning, vilket utmanar hur ansvarsutkrävandet ska se ut. Ett viktigt verktyg i en sådan omställning ansågs vara att skapa en lärande organisation. / <p>2020-09-07</p>

I denna studie diskuteras utfallet av reformen förstelärare som är ett politiskt beslut i termer av domäner, beslutsfattare och verkställare. Studien tar sin utgångspunkt i hur reformen översätts vid genomförandefasen. Forskningen av detta slag har bedrivits inom olika vetenskapliga discipliner med olika teoretiska utgångspunkter, inte minst av att politiska beslut inte får de avsedda effekterna. Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats, och det empiriska materialet utgörs framför allt av olika offentliga handlingar och av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och politiker. Studien kommer fram till att det utifrån begreppet översättning sker en förändring vid tolkning av reformen förstelärare, från ett sammanhang till en annan. Reformen förstelärare innefattas av en del begrepp men som samtidigt har haft ett frirum för tolkning och anpassningar efter skolornas behov. Resultatet visar vidare på att reformen förstelärare ska implementeras efter beslutets grundidé, vilket tyder på en omöjlighet. Det beror till stor del på hur reformen accepteras och tolkas, samt hur reformen sprids genom en organisation just efter dess specifika behov. Nyckelord: offentlig förvaltning, reform, förstelärare, översättning, domäner, implementering. / This study debates the outcome of the Swedish reform of a “förstelärare” (first teacher) which is a political position in terms of domains, decision makers and implementers. The study has its outset in how the reform is translated in the implementation phase. Research in this field has been done within various scientific disciplines with different theoretical starting points, nevertheless; political decisions does not receive its intended effects. The study is based on a qualitative method with an abductive approach and the empiric data is obtained mainly in different public documents and by semi-structured interviews with officials and politicians. The result of the study shows that it occurs a readjustment of the dissemination from one context to another, based on the translation notion. The first teacher reform includes a few notions but has, at the same time, had a space for interpretations and adjustments according to the schools needs. Furthermore; the result shows that the first teacher reform should be implemented according to the basic idea of the decision, wish indicates to be impossible. This has mainly to do with how the reform is accepted and interpreted, also how the reform is spread through an organization according to its needs. Key words: public management, reform, first teacher, translation, domains, implementation.

No description available.

Hur uppnår vi jämställdhet mellan könen? Detta var frågan som ställdes under FNs fjärde världskonferens om kvinnor i Beijing 1995. Svaret på frågan har kommit att bli något av en nationell strategi för jämställdhet och heter kort och gott jämställdhetsintegrering. Trots att det gått över 20 år sedan världskonferensen ägde rum är forskarna ännu inte eniga om hur integreringen på bästa sätt blir implementerad och forskningen som fokuserar på den lokala nivån är mycket begränsad. Denna uppsats har till syfte att studera två kommunala förvaltningars förutsättningar för en lyckad implementering utav kommunens nya jämställdhetsstrategi, samt se om det blir någon signifikant skillnad i arbetet beroende på förvaltningarnas könsfördelning. Uppsatsen utgår ifrån ett analytiskt ramverk bestående utav 4 villkor vilka teoretikern Lut Mergaert sammanställt för att kunna analysera just implementeringsmöjligheterna för en jämställdhetsintegrering. Studien genomförs vid Hässleholm kommuns barn- och utbildningsförvaltning samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltning och de fyra villkoren som skapar det analytiska ramverket är konsensus, kunskap, möjligheter/motstånd och implementeringsansvar. Vid intervju med medarbetare har semi-strukturerade intervjuer används och vid jämförande mellan den kvinnodominerande barn- och utbildningsförvaltningen och mansdominerande miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen har metoden ”jämförande – mest lika” används, för att på så sätt se skillnader lättare. Studien kommer fram till att ingen av förvaltningarna lyckas uppnå Mergaerts villkor vilket också betyder att förutsättningarna för implementeringen ser dålig ut. Vid jämförelse mellan förvaltningarna framkommer en distinkt skillnad i deras oförmåga att uppfylla villkoren. Barn- och utbildningsförvaltningen hinder ligger framförallt i bristen av konkreta verktyg för arbetet, till exempel möjlighet för vidareutbildning inom ämnet, extra tid för reflektion eller finansiering. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens hinder ligger snarare i en misstron för själva ämnet jämställdhet och genus.

Studiens syfte är att undersöka hur offentliga förvaltningar arbetar med frågor som rör lantbruk, med primärt fokus på hur detta arbete förhåller sig till hållbar utveckling i form av miljöpåverkan och livsmedelsförsörjning. För att besvara syftet genomförs semistrukturerade intervjuer med lantbrukare som är verksamma i Uppsala kommun samt med tjänstemän på Uppsala kommun, länsstyrelsen i Uppsala län och Jordbruksverket. Såväl Uppsala kommun som Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar på många olika sätt med frågor som inverkar på lantbruksverksamheter. Länsstyrelsen arbetar både med strategiskt utvecklingsarbete och som utförare enligt regelverk fastslagna på nationell nivå eller av EU. Uppsala kommun har bland annat som mål att från år 2023 enbart köpa in ekologiskt certifierade livsmedel och driver Jällaskolan vars livsmedelsproduktion är ekologiskt certifierad. Såväl länsstyrelsen som Uppsala kommun arbetar med landsbygdsutveckling för att lantbrukare och andra ska kunna bo och verka på landsbygden. Dock bedrivs inte näringslivsutvecklingsarbete med inriktning mot gröna näringar. Expansionen av Uppsala stad innebär dessutom exploatering av jordbruksmark. Förändringspotentialen hos aktörernas arbetsinsatser analyseras utifrån teorin om hållbarhetens tre sfärer. Det konstateras att samtliga sfärer täcks in men att exploateringen av jordbruksmark är kontraproduktiv för möjligheten att uppnå miljövänlig livsmedelsförsörjning.

Arbetsförmedlingen har genom en stor reformering som skett under de senaste åren fått ett annat ansvarsområde än de tidigare haft. Från att ha varit de som förmedlar jobb till arbetssökande är myndigheten nu i större utsträckning en kontrollerande verksamhet som betalar fristående leverantörer för att dessa ska genomföra arbetet med att få fler personer ut i sysselsättning. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbetet mellan en statlig myndighet och privata företag ser ut, men också om det riskerar att finnas en målkonflikt mellan dessa två.Studiens forskningsfrågor går i linje med detta och handlar om hur ett antal anställda på Arbetsförmedlingen upplever samarbetet, om alla deltagare får det stöd som krävs, samt om de upplever att det finns en målkonflikt i samarbetet mellan statlig myndighet och fristående leverantörer. Studien genomförs med hjälp av strukturerade intervjuer med sex personer anställda på Arbetsförmedlingen någonstans i Sverige. För att behandla den insamlade empirin används teorin New public management. Intervjupersonerna har bitvis skilda meningar kring frågorna men överlag upplevs samarbetet bra och de intervjuade uttrycker ett stort förtroende för de fristående leverantörerna och betonar att de arbetar mot samma mål.

Sweden's fund savings have increased in recent years. Both young and old people have started saving in everything from investment savings accounts to fund accounts, and in 2020, we reached a record level of savings. Funds are the most common way that the Swedish people save, and funds can be managed in different ways, such as through passive or active management. In this study, we have looked at actively managed funds, specifically at the key figure active share and whether this can benefit the returns for funds. The key figure's attribute is to compare the percentage of the fund's total assets that are considered different from the fund's benchmark index. We have chosen to look at a number of Swedish funds between 2018-2022, where we would find out the difference between active funds with a high active share compared to active funds with a low active share. Through our research questions, we have developed various theories and methods to investigate under which circumstance active share affects the return of funds. The conclusion that can be drawn from the various research questions was made through hypotheses about active share to see the key figure's impact on the research questions. Hypothesis one showed that active share has a positive impact on the fund's return when the benchmark index is positive. Hypothesis two shows that the risk-adjusted return is positively affected by active share when the index increases or slightly decreases, but more negatively when the index moves further down. Hypothesis three showed that highly active funds outperformed their benchmark indexes by about 2%. In the last hypotheses, we found that small-cap funds with higher active shares had higher returns than large-cap funds, with a difference of about 3%.