Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.

Under de senaste årtiondena har ekonomisk globalisering varit ett faktum och den globala handeln har ständigt ökat. Många företag använder idag en global inköpsstrategi för att kunna effektivisera sin verksamhet, tillgodose sina kunders behov, minimera sina inköpskostnader och maximera sina vinster. Men den globala handeln har gjort försörjningskedjan mer komplex och företag upplever idag svårigheter att kontrollera leverantörer genom sin försörjningskedja. Det har lett till att leverantörers verksamheter sköts oansvarigt och de globala inköpen påverkar de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna i triple bottom line på ett negativt sätt.   Studien syftar därför till att undersöka hur företag som är verksamma i norra Sverige, från Gävle i söder till Treriksröset i norr, arbetar med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja. Genom att skapa en modell som kan fungera som vägledning för hur företag kan arbeta med globala inköp, samt bidra med ny kunskap och vägledning inom ämnet lyder studiens problemformulering enligt följande:  Hur arbetar företag i norra Sverige med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja?  Den modell som skapats av författarna är baserad på den linjära inköpsprocessmodellen. Modellen har kompletterats med befintlig teori och litteratur inom studiens ämne för att beskriva den globala inköpsprocess och de steg och aktiviteter företag genomgår vid globala inköp. Vidare i studien har modellen utvecklats ytterligare baserat på det empiriska data som samlats in. Det empiriska datat är insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer tillsammans med respondenter som har goda kunskaper inom globala inköp och arbetar på företag verksamma i norra Sverige. Studien bidrar i sin helhet med att skapa en förståelse för hur företag i norra Sverige arbetar med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja. Samt vilka konsekvenser globala inköp kan innebära för de tre aspekterna och vilka arbetssätt företag kan använda för att minimera konsekvenserna.   Studien resulterar i fyra slutsatser: För det första har företagen, trots föreliggande utmaningar, ett starkt fokus på triple bottom line när de arbetar med globala inköp. Vidare strävar även majoriteten av företagen efter att vara proaktiva istället för reaktiva i sitt globala inköpsarbete. Dessutom är kontrollen genom hela försörjningskedjan bristande eftersom samtliga företag gör djupgående kontroller av sina huvudleverantörer, men endast ett fåtal kontrollerar sina underleverantörer. Till sist går det att se att globalt inköpsarbete är under förändring till följd av nytillkommen lagstiftning och påverkan från händelser i omvärlden.

Sammanfattning Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E. Författare: Matilda Engblom, Jonas Holmberg och Max Husell Handledare: Helena Forslund Titel: Effekter på användningen av webb-EDI i en operativ inköpsprocess - En fallstudie på Svenssons i Lammhult Bakgrund: Electronic data interchange (EDI), är ett hjälpmedel som underlättar och standardiserar informationsflödet mellan företag som använder sig utav olika affärssystem. Effektivisering av administrativa processer är ett mål med EDI. Grunden är en automatisk generering, överföring och mottagning av information. I en operativ inköpsprocess sker flera steg av informationsutbyte. Där leverantörssamarbeten och väl fungerande logistik är två viktiga framgångsfaktorer. Den operativa inköpsprocessen kan beskrivas som en sjustegs aktivitetsmodell som repetitivt upprepar sig vid varje inköp. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga den operativa inköpsprocessen på Svenssons i Lammhult och se till vilka upplevda problem som kan underlättas med hjälpa av en webbEDI-implementering samt, se till vilka effekter en användning av webb-EDI kan ge. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivistiskt synsätt och en fallstudiedesign. I studien har det gjorts en mönsterjämförelse mellan teori och insamlad empiri. Slutsats: Studien har studerat effekter som kan nås av webb-EDI. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har slutsatsen gjorts att effekter kring säkerhet, effektivisering, felminimering, arbetsbesparing och automatisering kan uppnås. Uppfattningen av förväntat utfall kring leverantörer som ska ingå i en webb-EDI-implementering matchar vad teori och EDI-leverantörer säger att man kan förvänta sig. Författarna menar att med denna undersökning som stöd, bör fortsatt arbete kring implementering av webb-EDI göras hos Svenssons i Lammhult. Det finns ett antal olika typer av webb-EDI-lösningar vilket ger olika valmöjligheter. Rekommendationen är att leta efter en universallösning likt de som tagits upp i studien där en EDI-leverantör kan erbjuda en webb-EDI-lösning som både erbjuder full integration men även leverantörsportaler. Nyckelord: Webb-EDI, Electronic Data Interchange, Inköp, inköpsprocess, Operativt inköp, Implementering, effekter av webb-EDI, Processkartläggning

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning svenskamodedetaljister använder sig av digitala inköpsmetoder och hur de förhåller sig gentemot traditionella inköpsmetoder. Även vad detaljister ser för fördelar och nackdelar med olika inköpsmetoder, vilka inköpsmetoder de föredrar samt hur dessa påverkar relationen mellandetaljist och leverantör. Studien syftar till att utveckla kunskapen kring B2B-relationer inom inköp i detaljhandeln och underlätta framtida val av inköpsmetoder i relation till hur de påverkar B2B-relationer. Metod: Genom en kvalitativ och deduktiv ansats har empiriskt data samlats in genom semistrukturerade intervjuer i samverkan med åtta svenska modedetaljister. Detta för att på så vis få reda på deras åsikter och resonemang kring leverantörsrelationer och olika inköpsmetoder. Teoretiskt perspektiv: Den tidigare forskningen är baserat på forskning inom B2B-relationersamt traditionella- och digitala inköpsmetoder. Det teoretiska perspektivet består av fyrafaktorer som används för att utvärdera affärsrelationer. Dessa fyra faktorer är förtroende, tillfredställelse, engagemang och lojalitet. Empirin analyserades med den tidigare forskningen genom en tematisk analys baserad på de fyra tidigare nämnda faktorerna. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att de traditionella inköpsmetoderna föredras eftersom de låter detaljisten göra en egen utvärdering av produkten och skapar förutsättningartill att bygga goda och långvariga relationer mellan detaljist och leverantör. De digitala inköpsmetoderna saknar möjligheten till att bygga relationer då det fysiska mötet försvinner, däremot är fördelen att inköpen kan ske när som helst, var som helst ifrån. Traditionella- och digitala inköpsmetoder ska alltså åtskiljas men nyttjas kompletterande ihop. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate the extent to which Swedish fashion retailers use digital procurement methods and how they relate to traditional procurement methods. Also which advantages and disadvantages the retailers see within different procurement methods, what procurement methods they prefer and how these affect the relationship between retailer and supplier. The study aims to develop the knowledge of B2Brelationships in retail procurement and facilitate future choices of procurement methods in relation to how they affect B2B relationships. Method: Through a qualitative and deductive approach, empirical data has been collected through semi-structured interviews in collaboration with eight Swedish fashion retailers. With the purpose to find out their views and arguments about supplier relationships and different procurement methods. Theoretical perspective: The scientific research is based on research in B2B relations as well as traditional and digital procurement methods. The theoretical perspective consists of four factors that are used to evaluate business relationships. These four factors are trust, satisfaction, commitment and loyalty. The empirical data was analysed with the scientific research through a thematic analysis based on the four aforementioned factors. Results and conclusions: The result shows that the traditional procurement methods are preferred because they allow the retailer to make their own evaluation of the product and create the conditions for building good and long-lasting relationships between the retailer and the supplier. Digital procurement methods lack the opportunity to build relationships as the physical interaction disappears, however, the advantage is that digital procurements are available anywhere, at any time. Thus, traditional and digital procurement methods must be separated and complement each other.

Traditionellt har inköpsprocessen inom offentlig sektor utgått från projektmodellen vattenfall med tydliga faser och milstolpar. För att skapa större flexibilitet och effektivitet har IT-branschen frångått den traditionella projektmodellen och istället övergått till agila arbetsmetoder. En utmaning som uppstått genom detta är att inköpsprocessen inom den offentliga sektorn sällan är anpassad till agila arbetssätt. Den offentliga sektorn är en stor inköpare av IT men en betydande del av de offentliga IT-projekten misslyckas idag i form av överskriden budget. En orsak till detta kan vara att den traditionella inköpsprocessen har svårt att möta de förutsättningar som krävs för ett agilt arbetssätt, då den hindrar effektiviteten och måluppfyllelsen vid inköp av IT.   I denna studie undersöks vilka möjligheter och utmaningar som finns inom en agil inköpsprocess för IT, samt hur en agil inköpsprocess skulle kunna struktureras och tillämpas i syfte att öka effektiviteten, kundnyttan och harmoniseringen mellan inköp av IT och implementeringen.   En kvalitativ studie har genomförts där primärdata insamlats genom intervjuer. Totalt har 23 djupintervjuer genomförts med olika aktörer inom inköpsprocessen såsom beställare, upphandlare och leverantörer. Den största delen av datainsamlingen är genomförd på Luleå kommun men intervjuer har även utförts med externa respondenter med kunskap om agila arbetssätt inom offentlig sektor. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys, som resulterat i ett flertal identifierande möjligheter och utmaningar för agilt inköp av IT samt ett ramverk för agilt inköp av IT.   Studien visar att det finns både möjligheter och utmaningar inom en agil inköpsprocess för IT. Offentliga organisationer som bland annat genomsyras av de agila grundvärderingarna, med motiverade och förändringsbenägna individer och förtroende för leverantörer har goda möjligheter att arbeta med agilt inköp. Utmaningar finns inom ett ökat behov av struktur, högre grad av effektstyrning, proaktiv uppföljning, en förändrad anbudsutvärdering och en kulturell omställning.   I studien har ett ramverk för agilt inköp av IT inom offentlig sektor framtagits. Ramverket är baserat på den nationella inköpsprocessen och de agila grundvärderingarna. Inom varje fas i inköpsprocessen presenteras aktiviteter som bidrar till att skapa en agil inköpsprocess. Aktiviteterna innefattar bland annat att skapa självorganiserande team, ställa krav på effektmål, skapa en jämn riskfördelning och arbeta med incitament för effektivitet. Studien bidrar med ny kunskap inom hur ett agilt arbetssätt kan anammas inom inköpsprocessen för IT inom offentlig sektor. Genom att använda det agila ramverket kan offentliga organisationer skapa en ökad harmonisering mellan inköpsprocessen och implementeringen av IT, med förhoppningen att det ökar effektiviteten och kundnyttan. / Traditionally, the public procurement process has originated in the waterfall project model, with distinct phases and gates. To gain more flexibility and efficiency, the IT industry have adapted agile project methods instead. A challenge that has arisen due to this change is that the traditional procurement process rarely is adapted to agile project methods. Furthermore, the public sector is a large buyer of IT, but a significant part of all public projects within IT are failing in terms of exceeded budget. One reason for this could be that the traditional procurement process has difficulties in meeting the conditions required for agile methods, since it prevents the efficiency and goal achievement of IT procurement.   In this study, the possibilities and challenges of an agile procurement process for IT was researched. The study also included how the procurement process could be structured and applied, with the aim to increase the efficiency, the customer value and the harmonization between procurement of IT and the implementation.   The research questions were answered by a qualitative study where primary data was collected through interviews. A total of 23 deep interviews were conducted with different participants in a procurement process such as purchasers, suppliers and clients. The largest amount of data was collected at Luleå kommun, but interviews were also conducted with external respondents with knowledge of agile methods in the public sector. The interviews were analyzed through a thematic analysis, which resulted in several opportunities and challenges concerning agile procurement, together with a framework for agile procurement of IT.   The study shows that there are both opportunities and challenges in an agile procurement process of IT. Public organizations that for example is permeated of the agile ground values, with motivated individuals with a likeness of change and trust towards the suppliers, have good opportunities to work with agile procurement. Challenges exists in an increased need of structure, a change in purchasing and contract procedures and the need of education and a culture shift.  In the study, a framework for agile procurement of IT in the public sector has been developed. The framework is based on the national procurement process in Sweden and the agile ground values. In each procurement process phase activities that characterize agile methods are presented. The activities include for example creating self-organizing teams, setting requirements based on impact goals, creating a model for shared risk and work with incentives for efficiency. The study contributes to new knowledge of how agile methods can be incorporated in the public procurement process. By using the agile framework public organization can increase the harmonization between the procurement process and the implementation of IT, with the aim to increase the customer value and efficiency.

Purpose: Investigate operational purchasing in industrial companies in Sweden. Furthermore, the study aims at investigating how companies work with continuous improvements in the operational purchasing process, measuring and evaluating results. To be able to answer the purpose of the study, three research questions have been formulated: Which non-value adding factors limit the efficiency of industrial operational procurement processes? How can industrial operational procurement processes potentially be improved? Which ratios can be used to measure and evaluate the outcome of purchasing processes? Methodology and execution: A literature study was conducted in parallel with a case study and benchmarking to answer the research questions. The literature study is based on a study of lean administration, operational purchasing and information-related challenges. The case study consists of value stream mapping of the operational procurement process of purchased materials, a description of order confirmation systems and delivery reporting, observations and interviews. The benchmarking study is based on interviews with operational buyers. Data from cases and benchmarking studies were analysed on the basis of the literature study. Findings: Various non-value adding factors that limit the operational purchasing efficiency have been identified and provide the basis for potential improvements. Based on results from fall, benchmarking and literature studies, proposed improvement proposals for the fall company. Recommendations: In the course of further research, more employees in organizations would be interviewed to broaden knowledge of common challenges in purchasing. Operational buyers, managers in improvement work, purchasing managers and corporate executives would be interviewed to provide different perspectives on decisive factors in streamlining operational purchasing processes. Keywords: Lean, Administration, Operational Purchases, Waste, Information Management in purchasing, Continuous Improvement, Improvement Tools / Syfte: Undersöka hur industriella tillverkningsföretag i Sverige arbetar med operativt inköp. Vidare syftar studien till att undersöka hur de arbetar med ständiga förbättringar av den operativa inköpsprocessen, mäter och utvärderar resultat. För att besvara studiens syfte har tre problemfrågeställningar formulerats: Vilka icke värdeskapande faktorer begränsar effektiviteten i industriella operativa inköpsprocesser? Hur kan industriella operativa inköpsprocesser potentiellt effektiviseras? Vilka potentiella mätetal kan användas för att mäta och utvärdera resultatet av inköpsprocesser? Metod och genomförande: En litteraturstudie genomfördes parallellt med en fallstudie och benchmarkingstudie för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bygger på en studie av lean administration, operativt inköp och informationsrelaterade utmaningar. Fallstudien består av värdeflödesanalyser av den operativa inköpsprocessen av tillköpt material, en beskrivning av system för orderbekräftelser och leveransavisering, observationer och intervjuer. Benchmarkingstudien bygger på intervjuer med operativa inköpare. Data från fall och benchmarkingstudie analyserades med stöd av litteraturstudien. Studiens resultat: Olika icke värdeskapande faktorer som begränsar den operativa inköpsprocessen effektivitet har identifierats och utgör grunden för potentiella förbättringar. Med utgångspunkt från resultat från fall-, benchmarking- och litteraturstudie föreslogs förbättringsförslag för fallföretaget. Rekommendationer: Vid fortsatt forskning skulle fler medarbetare i organisationer intervjuas för att vidga kunskapsfånget kring vanliga utmaningar inom inköp. Operativa inköpare, ledare inom förbättringsarbete, inköpschefer och representanter från företagsledningen skulle intervjuas för att ge olika synvinklar på avgörande faktorer vid effektivisering av operativa inköpsprocesser. Nyckelord: Lean, administration, operativt inköp, slöserier, informationshantering inom inköp, ständiga förbättringar, förbättringsverktyg

Modeindustrin karaktäriseras idag av fluktuerande efterfrågan och snabbt växlande trender, vilket gör att modeföretagens effektivitet ständigt sätts på sin spets för att möta marknadens förändringar. Förmågan att ta snabba beslut och anpassa sig till marknaden är idag avgörande för att vara konkurrenskraftig. Detta har bidragit till stora förändringar, inte enbart inom produktion och logistik, utan även inom inköp vilket har fått en allt mer viktig roll. Inköp och Supply Management är idag en vedertagen term i modeindustrin, inte bara på grund av sin finansiella inverkan utan även sin ökade strategiska roll i företaget. Enligt tidigare forskning kan en integrering av strategiskt inköp leda till konkurrensfördelar. Däremot har en brist i litteraturen gällande strategiskt inköp i fast fashion-företag identifierats. Syftet med denna studie var därför att undersöka inköpsfunktionens strategiska roll i svenska fast fashion-företag idag. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod och resultatet baseras på empirisk data insamlad genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts hos tre svenska fast fashion-företag med respektive fem respondenter vilka har omfattande kunskap och förståelse för företagets inköpsfunktion. Baserat på en analys av den empiriska datan gentemot insamlad sekundärdata från tidigare forskning drog slutsatsen att inköpsavdelningen i svenska fast fashion-företag har en viktig roll både ekonomiskt och strategiskt. Detta eftersom inköparnas beslut påverkar och kräver en kommunikation med stora delar av företaget. Vidare tyder studiens resultat på att strategiskt inköp faktiskt förekommer hos svenska fast fashion-företag, dock inte i sin helhet. Detta beror delvis på att strategiskt inköp såsom det definieras i litteraturen inte är ett vedertaget koncept hos de tre företagen. Avslutningsvis konstateras det att den tilltagande relevansen av strategiskt inköp kombinerat med den ökande globala konkurrensen tyder på att inköpsfunktionens strategiska roll kommer fortsätta växa. / Today’s fashion apparel industry is characterized by a volatile demand and fast trends. These toughened conditions have resulted in fashion companies constantly being put on their edge in order to follow the market changes. The ability to make quick decisions and adapt to the market is there fore crucial in order to stay competitive. This has led to extensive changes not only in production and logistics but also within purchasing operations, which in turn serve a more important role than ever. Purchasing and Supply management is nowadays an established termin the industry not only due to its financial effect but also its increasingly strategic role within the company. According to previous research, integrating a strategic approach towards the purchasing function might lead to competitive advantage. However, a shortage of research about strategic purchasing specifically in fast fashion companies has been identified. The purpose of this study was to examine the purchasing function’s current strategic role in Swedish fast fashion companies. The study uses a qualitative research approach and the result is based upon empirical data collected through interviews. These interviews have been conducted with five representatives of three Swedish fast fashion companies that have an extensive knowledge and understanding about the purchasing function. By analysing the empirical results in relation to secondary data obtained from previous research, it was found that the purchasing function in Swedish fast fashion companies holds an important role, both financially and strategically. This strategic importance is derived from the company wide impact of purchasers’ decision-making along with the need for communication between the purchasing function and other significant departments. Furthermore, the results indicate that strategic purchasing does in fact appear in Swedish fast fashion companies, although not to a full extent. This is partially due the fact that the concept of strategic purchasing, as the literature defines it, is not established within these three companies. At last it is concluded that the previously increased relevance of strategic purchasing combined with the cultivating globalisation indicates that the purchasing functions’ strategic role will continue to grow. The thesis is written in Swedish.

The purpose of this thesis is to study how international Swedish plastics manufacturing companies have responded to covid-19 in terms of changes regarding corporate and business unit strategy and global sourcing. As research type a case study consisting of three case companies was applied. Mainly qualitative data using interviews were collected. The conclusions are that a regionalisation of the location of business units of a corporate group and a regionalisation of corporate strategies may take place and that covid-19 may enhance the process of regionalisation of sourcing of the case companies, which may lead to somewhat safer deliveries from suppliers, but higher prices for the case companies. It is suggested that in times of crisis, two types of SWOT-analyses should be made. One SWOT-analysis should cover strategic issues and thus be part of a strategy formulation process and lead to contingency strategies. The second SWOT-analysis should cover global sourcing issues and lead to contingency plan from a sourcing perspective. / Syftet med uppsatsen var att studera hur internationella svenska företag inom plastbranschen har svarat på covid-19, vad gäller förändring i företags- och affärsenhetsstrategi och globala inköp. Som forskningstyp valdes en fallstudie med tre fallföretag. Huvudsakligen kvalitativa data samlades in, genom intervjuer. Slutsatserna är att regionalisering avseende lokalisering av en koncerns affärsenheter och regionalisering av företagsstrategier kan ske och att covid-19 kan förstärka processen med regionalisering av fallföretagens inköp, vilket kan leda till något säkrare leveranser från leverantörer, men högre priser för fallföretagen. Det föreslås att det i kristider bör upprättas två typer av SWOT-analyser. En SWOT-analys bör avse strategiska frågor och vara del av strategiformuleringsprocess och leda till eventualitetsstrategier. Den andra SWOT-analysen bör avse globala inköpsfrågor och leda till en eventualitetsplan utifrån ett inköpsperspektiv.

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.

Som en spindel i nätet leder inköpare i fast fashion-företag sitt team mot uppsatta mål. Då inköpare ständigt står inför att ta snabba beslut och hantera tuffa förhandlingar, är det en spännande och komplex ledarroll som vi har valt att studera närmare. Dock finns det motstridigheter om hur ledarrollen bör skildras. Det saknas dessutom forskning som belyser inköpares ledande roll, i synnerhet i fast fashion-företag. Syftet med studien är därför att tydliggöra hur inköpares ledarroll ser ut i fast fashion-företag och för att fylla det gap som finns i forskningen. Vi har därför valt att studera hur inköpare betraktar sin roll som ledare i fast fashion-företag. Eftersom forskning visar att den kontext som inköpare verkar i har påverkan på ledarrollen har vi även studerat detta närmare. För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga inköpare från fyra svenska fast fashion-företag och skuggning av en inköpares arbete under tre arbetsdagar besvarades studiens frågeställningar. Empirin analyseras med stöd av Mintzbergs (1971) teori om tio olika ledarroller samt en fördjupning Mintzbergs (1971) teori med hjälp av senare forskning som stöd för att identifiera relevanta infallsvinklar. Resultatet från studien visar att inköpare inte intar en specifik ledarroll, utan intar flera som roller som de ständigt skiftar mellan. Den komplexa och dynamiska kontext som inköpare verkar i har stor påverkan på ledarrollerna, vilket är helt avgörande för vilka roller som blir dominerande. De mest framträdande ledarrollerna i studien, oberoende av kontextuella påverkansfaktorer, är kopplade till beslutsfattande. Detta eftersom beslut är den mest centrala delen av inköpsarbetet.