<p>Bakgrund</p><p>Under de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.</p><p>Genomförande</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov. Dessa behov gäller utveckling och effektivisering av verksamheten, leverantörernas medverkan i utformningen av tjänsterna samt längre avtalstider inom vissa verksamheter. Undersökningen har även visat att offentliga organisationer idag har möjlighet att samarbeta med sina leverantörer under flera olika former. Dessa samarbetsformer tillfredsställer till viss del de behov av närmare leverantörsrelationer som idag finns inom offentlig sektor.</p> / <p>Background</p><p>During the past 30 years, companies within the trade and industry have more and more focused on creating closer relationships with thier suppliers. In contrast to the development in the trade and industry, purchases within the public sector is nowadays caracterized by keen competition. The relationship between public organisations and their suppliers is regulated to a great extent by The Law of Public Purchases (LOU). Occasionally, the question is raised whether public organisations would benefit from closer relationships with their suppliers, relationships similar to those that can be observed in the trade and industry, where both parties know each other and each others interests well.</p><p>Purpose</p><p>The aim of this paper is to find out whether the public sector would benefit from closer supplier relations when it comes to certain services, as well as to investigate to what extent LOU allows a closer collaboration between the public sector and ther private suppliers.</p><p>Implementation</p><p>The investigation has been implemented in the form of a case study, since we have studied the relations between the municipality of Linköping and its suppliers. The case study has been implemented partly though a quantitative survey among the suppliers of the municipality of Linköping, partly through qualitative interviews with purchasers and other people that have a lot of knowledge and experience of this matter.</p><p>Results</p><p>The investigation has shown that the public sector would benefit from closer relationships in order to satisfy three different types of needs. These needs concern development and effectivisation of the activity, the suppliers participation of the design of the services and longer time limits for contracts. The investigation has also shown that there are possibilities for public organisations to collaborate with their suppliers in different ways. These ways of collaboration partly satisfy the needs of closer supplier relations that we can find today within the public sector.</p>

<p>Bakgrund: Kunders inköpsprocess skiljer sig mellan industriella marknader och konsumentmarknader. När organisationer gör inköp handlar det ofta om stora belopp och komplexa produkter. Relationen mellan det köpande och det säljande företaget brukar vara tätare än vid vanliga konsumentinköp. För att den säljande organisationen ska förstå hurde mest effektivt ska erhålla kunder är det nödvändigt att identifiera de olika faserna i kunders inköpsprocess och undersöka vad som påverkar kundernas beteende vid inköpet. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur SMHIs kunders beslutsprocess ser ut vid inköp och vilka faktorer som påverkar denna process. Vidare är vår målsättning att, utifrån de teorier som finns inom problemområdet, utveckla en begreppsapparat för att beskriva och förklara hur processen ser ut i en business-to-business relation. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserad på djupintervjuer med kunder till SMHIs produkter Graddagar och Energi-Index. Respondenterna i vår studie är personer som deltog i beslutsprocessen vid inköpet av den aktuella produkten. </p><p>Resultat & Slutsatser: Begreppsapparaten vi utvecklat innehåller rationella modeller som beskriver hur processen ser ut samtidigt som den innefattar teorier av begränsat rationell karaktär som förklarar varför processen ser ut som den gör. Genom de empiriska studierna framkom att kunders inköpsbeteende i business-to-business relationer påverkas av leverantörernas roll på marknaden. När kunderna bara ser en tydlig leverantör förkortas beslutsprocessen vid inköp jämfört med vad teorierna beskriver. De faktorer som påverkar inköpsbeteendet i vår undersökning är främst leverantörens roll, medverkande parter, priset och köpsituationen. Relationen mellan säljande företag och kund kan minska kundens kostnader vid inköpsprocessen. Detta kan ske om det säljande företaget anpassar sin roll i relationen till den roll kunden förväntar sig att leverantören ska ha.</p>

<p>Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider.</p><p>I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför.</p><p>Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst. Många av de teorier vi funnit har sitt ursprung i fordonsindustrin eller Lean produktion, men vi har även använt mer generella teorier. Vi identifierade från dessa teorier de parametrar som har inflytande på vilken typ av förhållande företaget bör ha. Vi sökte speciellt efter de nyckelparametrar som bestämmer förutsättningarna för relationen, exempelvis maktbalansen eller mängden anpassningar och investeringar som företagen gjort.</p><p>Utifrån detta har vi skapat en modell bestående av de teorier vi funnit relevanta, där vi applicerar parametrar specifika för en given relation. Modellen ger sedan underlag för att dra slutsatser om vilka strategier som är lämpliga för relationen givet den förenklade verklighet som parametrarna beskriver.</p><p>Vi applicerade denna modell på tre specifika fall, och gjorde dessutom en generell analys av företaget leverantörsrelationer. De specifika fallen utgjordes av leverantörsrelationer som vi valt ut tillsammans med Volvo Aero. I den generella analysen tvingades vi till ett mer abstrakt resonemang, men vi baserade även där analysen på de parametrar och teorier som utgjorde modellen.</p><p>Vad vi fann med analysen var att modellen fungerade på önskat sätt, och att det var möjligt att applicera teorierna på företaget med till synes goda resultat. Vi kan från detta även dra slutsatsen att modellen är applicerbar även på andra leverantörsrelationer, så väl som på andra företag, men då eventuellt med mindre justeringar.</p> / <p>Volvo Aero Corporation is one of the major subcontractors for the three big aero-engine manufacturers today, Rolls-Royce, General Electric and Pratt & Whitney. The company produces parts that are in over 80 % of commercial jet engines today. New engine programs where Volvo Aero tries to have a more active part in the design and development of the engine as well as consolidation among its suppliers has resulted in new challenges for the company. To fulfill these new demands there is an interest in improving the company’s relationships and collaboration with its suppliers to improve efficiency, costs and lead-times for these projects.</p><p>To achieve this, Volvo Aero gave us the task to study and analyze theories on the subject of supplier relationships to determine if there was anything substantial that could be applied to the new situations that the company faces.</p><p>We based our studies on a wide range of theories with the objective of finding parameters that were applicable to Volvo Aero as well as having a definite impact on the supplier relationship. A lot of the theory that we found was based on the automotive industry and lean production, and from this we tried to narrow the theories we studied down to their most basic parameters. The parameters we searched for were those that reflected the specifics that make up a relation between two companies, for example the power balance in the relationship or the amount of adaptation and investment in the relation.</p><p>From there we built a model where we applied and adapted our parameters to the specifics of Volvo Aero. The model we created is used to deduce what kind of relationship is appropriate given the reality that our parameters should have captured should have captured the basis for a relationship.</p><p>We then applied this model to analyze three specific cases as well as a general analysis of the supplier relations of the company. The cases were supplier relations that Volvo Aero wanted us to study more in depth and on these we applied the model as usual. With the general analysis we were forced to do a more abstract reasoning where we based our analysis on the parameters and theories that made up the model.</p><p>What we found from this analysis was that the model was working the way we intended and that it was possible to apply these theories to this company with good results. We also think that this model, with possibly small adjustments, should be applicable to a wide range of corporate relations as well as to other companies.</p>

<p>Så länge som människor strövat omkring på jorden har det bytts och handlats med varor och tjänster. Det är i människans natur att göra affärer.</p><p>Logistik och inköp har därför naturligt blivit stycken i den mänskliga handelshistorien, samhället men främst företag påverkas och påverkar denna nutidshistorias utveckling. Då konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag så har företag försökt hitta nya metoder för att hävda sig på den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig från företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel på det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras är fusion, Just-in-Time och inköp. Dessa kommer att utifrån ämnet att appliceras på studieobjektet så att skillnader framkommer.</p><p>Fallstudien som uppsatsen baseras på färgkedjan Colorama AB, där intervjun skedde med butiksägaren och ledamoten i styrelsen, Patrik Graff. För att även få en extern synvinkel på temat som denna uppsats behandlar har även en intervju med en seniorkonsult på managementföretaget Establish gjorts. Detta för att kunna se dessa två vinklar mor teorin och därefter kunna dra en slutsats.</p><p>Syftet var att undersöka om Colorama efter sammanslagningen börjat styra sina leverantörer mer än innan men även se om de har ändrat i sitt logistiska tänkande då kedjan blev mycket större än den var innan sammanslagningen.</p><p>När teorin jämförs med empirin framkommer ett klart samband att studieobjektet ligger närmare det klassiska synsättet när det gäller inköp av varor och relationer gentemot leverantörer.</p><p>Colorama är i utvecklingsfasen då de endast funnits sedan i början av 2007 och mycket kan hända men det som har analyserats utav intervjun är att de kommer allt längre från sina leverantörer.</p> / <p>As long as humans have roamed the Earth, goods and services have been traded. It is in our nature to do business. Logistics and purchase have thanks to those facts become a part of the human trading history, its society but rather companies that have to changes to keep up with the changes of this era. But it’s also those companies and societies that alter this history era due to their business decisions and decisions to adept theories. Due to competitions companies have to come across new methods to struggle better on their globalized market. The method that are needed are different in all companies, one tool that can be adapted is Supply Chain Management. Other theories that will be mentioned in this essay are Just-In-Time, fusion and purchase. These theories will work as a map how to rule a modern company in aspects of logistics and purchase, our map will be applied on Colorama AB to see the differences between a reality and theory. To get a better grip of how reality looks like beside our case study, an interview was done with a senior consult of a management company that work with logistics. The main purpose of this essay was to examine if Colorama, after the fusion, have started to organize their deliverers more and if they had change their logistic thinking due to the new company size. The examination showed that Coloramas point of view were quite different from theory contains and Establish point of view, Colorama would rather be classified as a user of the classic theories rather than the ones mention above. Colorama are still a young company in their development phase and much will happened over time, but analyses shows that they drifting apart from their supplier.</p>

<p>Intresset för elektroniska inköp där den ekonomiska nyttan är lätt att kvantifiera är stort. E-inköp erbjuder många nya innovativa lösningar som driver utvecklingen av inköpsstrategier och inköpsprocesser framåt. Detta leder i sin tur att E-inköpet anses som en viktig påverkande faktor vad gäller både de interna och de externa processer som innefattas i inköpsfunktionen.</p><p>Förändringar som implementering av E-inköpet innebär kan resultera i både positiva och negativa effekter. De positiva effekterna dominerar, då fler företag väljer att implementera E-inköp, dock gäller effekterna hela företaget och hela inköpsfunktionen i synnerlighet. Att bryta ner inköpsfunktionens helhet för att se hur dess varje enskild del påverkas av införandet av E-inköp kan därför ge en mer tydlig bild av de positiva effekternas vikt. Studien fokuserar därmed på de interna inköpsaktiviteterna och besvarar om dessa påverkas i mest positiv bemärkelse av E-inköp.</p><p>För att besvara denna fråga har studien gjorts i syfte att upptäcka förändringar i interna inköpsaktiviteter som skett vid införande av ett nytt inköpssystem baserat på E-inköp, vid avdelningen Engineering & Support (E&S) på AstraZeneca.</p><p>Undersökningen tillämpar en deduktiv forskningsansats och bygger på ett kvalitativt angreppssätt. Den består av en fallstudie i form av tre personliga intervjuer, där respondenterna beskriver hur just de påverkats av införandet av det nya elektroniska inköpssystemet, fakta har dessutom hämtats ifrån litteratur- och dokumentstudier.</p><p>Studien resulterade i att förändringar, som var en följd av implementeringen av ett nytt inköpssystem, kunde konstateras. Respondenterna fokuserade tydligt på de förändringar som var av vikt för just dem, och dessa visade sig för det mesta ha en positiv karaktär, men även flera klara förändringar av negativ karaktär framkom. Dessutom upptäcktes ett tydligt samband mellan tiden som gått sedan implementeringen gjordes och uppfattningen av förändringarnas effekt. Under diskussionen kom det fram en viktig aspekt om att E-inköpet inte bara förändrar arbetsrutiner och arbetsprocesser utan även har en stor påverkan för de mänskliga kontakterna inom företaget. Därför tycker vi att det är viktigt för företag att inse att ”purchasing is more than buying” det vill säga att lägga stor uppmärksamhet även på de mänskliga kontakternas betydelse i förändringar.</p>

<p>Companies that are facing the global market are put in to new challenges in order to streamline its business. One industry that has realized that changes are necessary is the construction industry, it is an industry witch is far behind the development of introducing information technology-tools systems in there business. It has shown there is a relation between high IT usage and high productivity, which is one of the reasons to why companies in the construction industry should purchase a business system especially for procurement. However, companies that have purchased a business system are facing difficulties in having their employees using it for its purpose. </p><p>People react differently to changes and that’s why variations in quantities exist for usage of information technology-tools. We considered it to be interesting to look deeper into the question: “if the difference in utilization depends on resistance”? And if so: “which factors are behind the variation of participation”? This became a research project for us with the purpose to investigate and analyze the differences of attitudes of the NCC’s purchasers, in different regions in Sweden, while the process of the information technology-tool “Trade” was implemented. </p><p>Our dissertation is based on both qualitative and quantitative data. We carried out a survey and interviews to collect information to our empirical chapter. The Question formulas was created on the basis of our theories and the respondents where also chosen on the same base of theories. To be able to see the differences of the regions, we chose one of the better and one of the worst of using the Trade. Interviews took place in Stockholm and Umeå and the survey formulas was sent internally thru a web based application to all of the purchasers within NCC Construction AB in both Stockholm and Norrland. </p><p>The result of the research showed that in Stockholm the response was more positive then it was in the northern part of Sweden, regarding the use of the information technology-tool Trade. We did not find any strong connection between people with computer habit, their age and the usage of Trade. However, we did find that verbal information contributed to create a larger interest for the use of Trade. Furthermore we found some teething troubles, but also a few errors such as unclearness to what kind of construction site Trade suits for, low performance expectations and unclear informed advantages. These were the main factors for resistance and the difference between the regions.</p> / <p>Den globala marknaden ställer företagen inför nya utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet. En bransch som har insett att en förändring är nödvändig är byggbranschen, det är en bransch som ligger efter i utvecklingen med att införa IT baserade verktygssystem i verksamheten. Det finns ett samband mellan högt IT-användande och produktivitet, därför är alternativet för byggbranschen att införskaffa ett inköpssystem. Men de företag som har införskaffat ett inköpssystem möter stora svårigheten när det gäller att personalen använder det fullt ut till dess syfte. </p><p>Människor agerar olika vid förändring och därmed varierar omfattningen av utnyttjandet av IT verktyg. Därför ansåg vi att det vore intressant att undersöka om skillnaden i användandet beror på motstånd och vilka faktorer som ligger bakom den varierande mottagligheten. Detta kom att bli ett uppdrag för oss, och syftet var att undersöka och analysera skillnaden i attityden i olika regioner i Sverige hos NCCs avropare vid införandet av IT-verktyget Trade. </p><p>Vår uppsats bygger på både kvalitativ och kvantitativ data. Vi genomförde enkätundersökning och intervjuer för att samla in material till empiri. Frågeformulär utformades utifrån våra teorier och respondenter valdes utifrån teoriernas grunder. För att se skillnaden valdes den region som var bättre samt region som var sämst på att använda Trade. Intervjun genomfördes i Stockholm och Umeå och enkäten skickades internt via en webbaserad applikation till alla avropare inom NCC Construction AB i både Stockholm och Norrland. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att i Stockholm var man mer positiv än i Norrland vad gällde användandet av IT-verktyget. Vi fann inga starka samband mellan hög datorvana, ålder och användandet av Trade. Därmed fann vi att muntlig information bidrog till ett större intresse och användande av Trade. Dessutom fanns det så kallade barnsjukdomar som uppstår med nya system, men även flera brister som otydlighet om till vilken form av byggarbete Trade passade, lågt ställda krav och otydligt förmedlade fördelar. Dessa var de främsta faktorerna till motståndet och skillnaden mellan regionerna.</p>

<p>Abstract</p><p> </p><p>The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?</p><p>We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.</p><p>The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general. The teachers wished they had a concrete environmental mission and they did what they could with the available resources.</p><p>With our essay we aim to show teachers in the primary school that their choices are important and that it is possible to influence, even on a small scale.</p>

<p>I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.</p><p>För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:</p><ol><li>Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.</li><li>Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.</li><li>Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.</li><li>Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?</li></ol><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent.</p><p> Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.</p>

Hur vet man om ett konsultprojekt varit lyckat eller inte? Och hur kommer det sig att ett konsultprojekt kan beskrivas som lyckat och framgångsrikt av vissa, men som misslyckat och ett fiasko av andra? Detta har studerats i den här avhandlingen, som handlar om hur konsultprojekt utvärderas i klientorganisationerna. Eller snarare, om hur de inte utvärderas på något systematiskt sätt, samt vilka följder det kan få för såväl projektets utfall och mottagande i klientorganisationen som för de olika inblandade aktörerna. Som visas i avhandlingen så sker istället en informell utvärdering av konsultprojekten, i vilken aktörer i klientorganisationen för fram sina egna tolkningar och värderingar av dem. Dessa baserar sig då inte i första hand på projektens innehåll eller resultat, utan handlar mer om hur väl de passat in i organisationens normer för konsultprojekt, samt om vilka intressen aktörerna har att bevaka i dem. Den informella utvärderingen får därmed en kontextuell och politisk karaktär, vilket kan förklara hur ett konsultprojekt som visserligen genererat goda resultat och nått de uppsatta målen ändå kan få rykte om sig att vara ”helt meningslöst” och mötas av motstånd i organisationen. I avhandlingen studeras två stora svenska koncerner med avseende på hur de arbetar med och utvärderar konsultprojekt. För att fånga den informella utvärderingsprocessen och visa hur den är uppbyggd, har teorier om organisatoriskt meningsskapande kombinerats med ett narrativt anslag samt en diskurspsykologisk analysmetod. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008