Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området. När jag undersökte den äldre rättspraxis som finns upptäckte jag att bedömningen för vad som utgjorde grov oaktsamhet inte var optimal. Visst handlande som ansetts utgöra grov oaktsamhet borde enligt mitt tycke inte vara grov oaktsamhet. Stöd för en sådan uppfattning fann jag i flertalet av de utredningar som gjorts inför införandet av en ny lag.   Jag undersökte också hur den nya lagen var utformad och vilka eventuella problem som skulle kunna uppstå i och med den. Den nya lagen tillkom för att dels åtgärda de problem som fanns med den äldre 34 § konsumentkreditlagen, dels för att implementera delar av ett EU-direktiv, 2007/64/EG. Trots att jag anser att den nya lagen kommer att förbättra rättsläget för konsumenterna återfinns det också problem med densamma. De problem jag har identifierat gäller;   - avsaknaden av retroaktivitet för den nya lagen, - införandet av det för den svenska rätten helt nya begreppet särskilt klandervärt, - motiveringen till införandet av till exempel en självrisk vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrumentet och - den avsaknad av underlag för hur mycket av den nya lagen som konsumenten kommer att känna till ställd mot viljan hos lagstiftaren att införa handlingsdirigerande lagstiftning.   Jag har ansett att den nya lagen borde ha fått en retroaktiv verkan, att rekvisitet särskilt klandervärt bytts ut mot till exempel ett uppsåtsrekvisit och att det är väldigt tveksamt om de handlingsdirigerande lagreglerna kommer att få någon större genomslagskraft hos konsumenterna.

Syfte: Meningen med studien är att bidra med en större förståelse och förhoppningsvis nya insikter om konsumtionen av lyxprodukter inom matbranschen genom att integrera redan existerande teori med empiriskt material. Syftet är att ur ett företagsperspektiv beskriva hur en förståelse för konsumententbeteende kring exklusiva matprodukter kan användas i marknadsföringen av dessa produkter.Studien riktar sig till människor, forskare samt organisationer som är intresserade av marknadsföring av lyxprodukter, men är även riktad till människor med intresse för nutidens konsumtion. Vidare motiveras studien ur ett etiskt perspektiv genom att belysa fenomenet kring dagens konsumtion och göra konsumenter medvetna om drivkrafterna bakom sitt beteende.Problemformulering: Hur kan företag som säljer exklusiva matprodukter använda förståelsen för konsumenternas beteende i sin marknadsföring? Vad kan vara bakgrunden till att konsumenter väljer att konsumera högkvalitativa och exklusiva matprodukter? Hur kan företag kategorisera in dessa konsumenter i olika konsumentgrupper? Var och vid vilka tillfällen väljer dessa konsumenter att konsumera exklusiva matprodukter?Metod: Studien är en kvalitativ studie där en kombinerad fall- och tvärsnittsstudie är genomförd. De data som samlats in och ligger till grund för studiens resultat och slutsats är genomförd genom litteraturstudier, intervjuer samt en frågeenkätundersökning. Företagsrespondenterna som medverkade i intervjuerna samt enkätundersökningen är verksamma inom branschen samt har en dokumenterad erfarenhet av exklusiva matprodukter.Resultat och slutsatser: Det finns olika anledningar till att konsumenter väljer att konsumera exklusiva matprodukter, det vi har kommit fram till är att alla konsumenter gör det av emotionella och självuttryckande värden som grundar sig i olika externa och interna ambitioner. Utefter våra resultat valde vi att dela in konsumenterna i fem olika grupper baserat på konsumentbeteende: traditionalisterna, matälskarna, prestigesökarna, trendsättarna samt de utåtriktade konsumenterna. Dessa olika konsumentgrupper väljer att konsumera exklusiva matprodukter vid olika tillfällen samt av olika emotionella eller självuttryckande anledningar. Marknadsföringen kan utifrån en förståelse för konsumenterna anpassas och utformas till olika konsumentgrupper, rikta sig till fler målgrupper och på det sättet förhoppningsvis göra marknadsföringen mer effektiv utifrån ett företagsperspektiv. / Purpose: The purpose of this study is to contribute to an understanding and hopefully new insights about the consumption of luxury goods within the food industry by integrating existing theory with empirical material. The purpose is that from a business perspective describe how an understanding of consumer behavior can be linked to the consumption of exclusive food products and how this can be used in a marketing perspective of these goods.The study is aimed to benefit people, researchers and organizations that are interested in marketing of luxury goods, but also to people interested in today’s consumption. From an ethical perspective, the study is motivated by illustrating the phenomenon of today’s consumption and making consumers aware about the forces behind their own behaviour. Research question: How can companies that offer exclusive food products use the understanding of consumer behavior in their marketing?What can be the underlying reasons for consumers choosing to consume high quality and exclusive food products? How can companies categorize these consumers in different customer groups? Where and in what occasions do these consumers consume exclusive food products?Methodology: The study is executed through a qualitative approach where a combined case and cross-sectional study is conducted. The material that has been gathered as the fundament of the papers results and conclusion is made through literature studies, interviews and a questionnaire survey. The respondents of both interviews and the questionnaire survey are people active in the business and have recognized experience from the food industry.Results and conclusions: There are various reasons why people choose to consume exclusive food products, what we have come to is that all consumers do this of emotional and self-expression values that are based on different internal and external ambitions. Based on the results we have gathered in this study we chose to divide the consumers in five different groups based on consumer behaviour: the traditionalists, food lovers, prestige seekers, trend-setters and the outward consumers. These different groups of consumers choose to consume exclusive food products at different times and by different emotional or self-expressing reasons. With an understanding of the consumers the marketing of these products can be adapted and designed for different consumer groups, be targeted to a broader audience and thus hopefully make the marketing more effective from a business perspective.

Diss. Helsinki School of Economics. / Text in English with abstract in English and Finnish. Includes bibliographical references (p. 211-219).

Zugl.: Würzburg, Univ., Diss., 2005.

Dagens konsumtionssamhälle är ständigt under utveckling. Idag kan vi se att företag anpassar sig till denna utveckling. Framförallt har den veganska livsstilen av olika anledningar som djurskydd,miljöhänsyn och hälsa blivit central, varigenom Oatly med sina havrebaserade produkter skapat relevans för en hållbar och medveten konsument. Hållbarhet bygger på trender och ses som det nya coola. Att konsumera Oatlys produkter kategoriserar därmed konsumenter in i ett coolt sammanhang. Då Oatlys marknadsföringssätt är något som omtalats avsevärt i medier och lett till samhällsdebatter lockades vår nyfikenhet till att undersöka hur Oatly ser på sin roll som aktör på den samtida svenska livsmedelsmarknaden. Utefter detta formulerades två övergripande frågeställningar som sedermera vidare formulerats i en underfråga: Utifrån ovanstående syfte ämnar vi besvara följande frågeställningar: - Hur tänker Oatly kring sin roll på den samtida svenska livsmedelsmarknaden? - Hur uttrycker de sitt budskap för att konkurrera på den marknaden? För att ge svar på frågeställningarna genomfördes en samtalsintervju vid Forsman & Bodenfors reklambyrå i Göteborg, där vi fick chansen att träffa Art Director Lars Elfman och Copywriter Martin Ringqvist, som tillsammans jobbar tätt ihop med företaget Oatly och därmed kunde svara på allt från Oatlys identitet och mål till hur deras marknadsföringsstrategi ser ut. Vi granskade även Oatlys visualitet som fanns att hitta både på deras egna hemsida samt som case på Forsman & Bodenfors hemsida. Resultatet från intervjun och de visuella observationerna kopplas sedan till tidigare forskning och teorier som berör samhälleliga trender, marknadsföringsstrategier och teorier om coolhet och den coola konsumenten. Slutsatsen vi kan dra av denna undersökning är att Oatly vill göra sin havredryck till det nya mainstream, det som ska drickas istället för mjölk. Oatly vill även bidra till en social förändring och gå från att vara ett livsmedel till att bli en livsstil, detta är något de förverkligar genom sin normifrågasättande marknadsföring med retoriska, humoristiska inslag.

Storytelling är ett sätt att utforma reklam på där en historia berättas i syfte att förbättra konsumenters uppfattning av ett företag eller varumärke. Storytelling möjliggör för företag att skapa en helhetsbild av sitt koncept, gestalta sitt varumärke och ge sina konsumenter en upplevelse. Teorier om storytelling tar upp många fördelar men belyser få nackdelar. Syftet med denna studie är att undersöka hur storytelling i reklamfilmuppfattas av unga konsumenter. För att göra detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med unga konsumenter som tillhör generation Y. Med generation Y menas personer som är födda på 1980- och 1990-talen. Totalt intervjuades 10 studenter på Uppsala Universitet Campus Gotland. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om hur reklamfilmer med storytelling bör vara uppbyggda, samt vilken påverkan storytelling har på unga konsumenter inom generation Y. Viktiga byggstenar som bör finnas med i storytelling är bland annat budskap, konflikt, rollfördelning och handling. En lyckad reklamfilm med storytelling väcker känslor, är intresseväckande och skapar en positiv bild av det bakomliggande varumärket. Detta kan leda till en djupare och gynnsam relation mellan konsument och företag. Konsumenter tolkar reklamfilmer olika, bland annat utifrån upplevelser, preferenser och ekonomiska förhållanden. Denna studie visar att unga konsumenter ofta har en mer positiv inställning till reklamfilmer med storytelling jämfört med traditionella reklamfilmer. Detta beror bland annat på att de uppfattar storytelling som roligare och mer intressant. Hur en reklamfilm uppfattas kan dock skilja en hel del mellan olika individer. Storytelling har inte enbart positiva effekter, till exempel finns det en risk att varumärket blir otydligt och missas i berättelsen. Det är även möjligt att det blir ett överflöd av reklamfilmer med storytelling, då de allra flesta företag använder sig av detta idag. Unga konsumenter tittar mer sällan på TV och kommer därför inte i kontakt med reklamfilmer på samma sätt som tidigare, vilket kan skapa nya utmaningar för marknadsförare. / Today, consumers are constantly exposed to advertising and therefore companies are forced to stand out. One way to do this is to make commercials that contain storytelling. Storytelling is a way of designing commercials, where a story is told in order to improve consumer perception of a company or brand. Theories about storytelling address many advantages but highlight very few disadvantages. The purpose of this study is therefore to explore how storytelling in commercials is perceived by young consumers. In order to do this, interviews were conducted with young consumers (generation Y). The theoretical frame of reference contains theories about how commercials with storytelling should be constructed, as well as the impact storytelling has on young consumers. This study shows that young consumers often have a more positive attitude towards commercials with storytelling than traditional commercials, as they perceive storytelling as more fun and more interesting. However, how a commercial is perceived can differ a lot between different individuals. Storytelling does not only have positive effects, for example, there is a risk that the brand becomes unclear and lost in the story. There is also a possibility that there will be an abundance of commercials with storytelling, as most companies use this today.

Privatleasing är en form av långtidshyra där konsumenten sluter avtal med en leasegivare om att leasa en bil som leasegivaren i sin tur förvärvar av en återförsäljare. Under avtalstiden ska konsumenten erlägga en månatlig avgift till leasegivaren i enlighet med det avtal som slutits mellan parterna. Konsumenten har aldrig under avtalet någon äganderätt till bilen utan bilen tillhör leasegivaren. Efter avtalets slut ska konsumenten återlämna bilen till leasegivaren och avtalet är därmed avslutat. Denna finansieringsform har de senaste åren blivit alltmer vanligt förekommande på marknaden och fungerar nu som ett alternativ till att köpa en bil kontant eller på avbetalning. Den stora skillnaden mellan privatleasing och köp av bil är att när konsumenten köper en bil finns det en rad olika konsumenträttsliga lagstiftningar och principer som näringsidkaren måste förhålla sig till. Privatleasing är däremot i skrivande stund ett oklart rättsområde vilket medför att de privatleasingavtal som finns på marknaden idag innehåller olika former av begränsningar av konsumentens normalt sett starka skydd gentemot näringsidkare. Uppsatsen bygger på en granskning av tre aktörers allmänna avtalsvillkor vid privatleasing där villkoren jämförs med nu gällande konsumentlagstiftning. Villkor rörande månadskostnaden, normalt slitage, reklamationsrätten och rätten att frånträda avtalet utreds i syfte att belysa skillnaderna mellan att köpa en bil och att privatleasa en bil. Ambitionen med denna uppsats är att jämföra konsumentens skydd vid köp och konsumentens skydd vid privatleasing samt lyfta delar av den problematik som kan komma att uppstå om inte förändringar sker i regleringen av privatleasing. Konsumenten som normalt sett har skydd i konsumentskyddande lagstiftning ger dem grundläggande rättigheter vid exempelvis köp och kreditförmedling. Eftersom privatleasing inte omfattas av någon lagstiftning som på förhand ger konsumenten grundläggande rättigheter, exempelvis reklamationsrätt, måste konsumenten se till vad som står i avtalsvillkoren och vad som avtalats mellan parterna.

In the societies of today there is a commercial requirement that companies take social responsibility. Companies that does not market their sustainability initiatives risk losing their competitiveness and thereby lose market shares. Many companies are therefore engaged in environmental- and societal issues and use them in their marketing. Problems arise when this kind of requirement on companies makes some actor takes shortcuts to appear more environmentally friendly than they really are, by using embellished and empty claims, which leads to a diminishing trust in green and sustainable products. A company portraying their CSR-work as better than it is called Greenwashing, which is what is underlying this paper. This study means to examine how companies communicate their environmental responsibility, how the communication is received by external stakeholders and if Greenwashing can be perceived. Guidelines for how to communicate green marketing will also be discussed.

Försäljningen av livsmedelsbutikers egna märkesvaror har ökat och det råder konkurrens mellan egna märkesvaror och leverantörernas märkesvaror. För livsmedelsprodukter finns det, inom samma produktkategori, flera olika varumärken att välja bland där produkterna innehållsmässigt är detsamma. Det är därför viktigt att företag skapar ett mervärde till konsumenten genom varumärket, för att konsumenten ska välja deras varumärke framför konkurrerande varumärken. Studien behandlar unga konsumenter som tillhör Generation Y, vilket är personer födda på 1980- eller 1990-talet och är individer som kännetecknas att vara en konsumerande generation som anser att varumärket är viktigt och har betydelse i deras köpprocess. Studien syftar därför till att förklara varför unga konsumenter väljer ett specifikt varumärke när de köper livsmedel. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Vi utgick från en teori om konsumentbaserat varumärkeskapital och dess fem dimensioner kännedom, lojalitet, upplevd kvalitet, association/image och unikhet. Denna teori användes för att analysera den insamlade empirin för att få fram ett resultat. Empirin samlades in med hjälp av fokusgruppsintervjuer för att ta del av unga konsumenters åsikter för att få en förståelse om varumärket har betydelse vid köp av livsmedel. Slutsatsen är att varumärket har betydelse för unga konsumenter vid val av varumärke inom livsmedel. De väljer det varumärke som stämmer överens med deras preferenser där deras kunskap om varumärket, förpackningens utseende, priset och miljöaspekter är avgörande. / The sales of grocery stores' private label brands have increased and there is competition between private label brands and national brands. For grocery, there are several different brands in different product categories to choose from where the products are contentually the same. It is therefore important that companies create a value to the consumer through the brand in order for the consumer to choose that brand in front of competing brands. The study deals with young consumers belonging to Generation Y, which are born in the 1980s or 1990s, and are individuals who are characterized of being a consuming generation who considers that the brand is important and has a meaning in their buying process. The study therefore aims to explain why young consumers chooses a specific brand when buying grocery. In order to answer the purpose, a qualitative method has been applied. We assumed a theory of consumer-based brand equity and its five dimensions of awareness, loyalty, perceived quality, association/image and uniqueness. This theory was used to analyze the empirical data to get a result. The empirical data was collected using focus group interviews to get acquainted with young consumers different opinions to gain an understanding of the brand's significance in the purchase of food. The conclusion is that the brand is important to young consumers when selecting a food brand. They choose the brand that is in line with their preferences where knowledge of the brand, the design of the package, the price and ustainability are crucial.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhälle där barn och unga ses som konsumenter som många gånger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi är något som dagens elever behöver kunna, samt att det är både i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhållas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i ämnet hem- och konsumentkunskap. Syfte Syftet med denna studie var att utforska lärares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap. Metod Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslärare från tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades sedan med hjälp av dator och därefter analyserades med innehållsanalys. Resultat Lärarna i studien ansåg att rättigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmågan att hushålla med pengar är något eleverna behöver lära sig. Lärarna uppger att de själva undervisar både om pengar samt om rättigheter och skyldigheter. Studien visar att avsaknad av tid kan vara en återkommande svårighet i undervisningen om ekonomi. Den vanligaste undervisningsmetoden visade sig vara katederundervisning, men det förekom även bland annat reflektionsuppgifter, ”case” och medieanvändning i undervisningen. Lärarna önskade ett bättre samarbete med övriga ämnen, men även med konsumentvägledning, bank och kronofogde. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att ekonomiperspektivet undervisas, men den öppna tolkningen i kursplan 2000 gör att undervisningen är mycket varierande. Ekonomiundervisningen behöver breddas med ytterligare undervisningsmetoder, lärarna behöver fortbildas och ges mer tid till ekonomiperspektivet. Därutöver bör samarbetet med övriga lärare bli bättre.