Volvo in Arvika produces wheel loaders, and the production is based on forecasts. When a machine is ordered, the customer can choose what type of equipment he or she wants, and these equipments are also made forecasts on. This is made by giving each equipment an estimated procentual usage that shows how many of the machines that will use this option. Today two people are working with the forecasts, planer A in Eskilstuna and planer B in Arvika. Planer A makes a forecast based on the historical outcome and planer B then makes adjustments of this based on how many options that are ordered. Volvo in Arvika is having problems with the accuracy of the forecasts and because of this they have got too much in stock. But how big are the forecast deviations, what is the cause of it, in what or which places does the process lack? What can be made to make more accurate forecasts, how can you get a more affective process with less work made? To answer these questions we surveyed the process and analyzed it to find strong and week spots. We found that Planer A has a lack of information about how the forecast influence the stock in Arvika, that she gets pour feedback from production, that Planer B is the only one with knowledge about the forecast work in Arvika. We also made a benchmarking with the factory in Braås to see how they differ. Just like in Arvika there are two people working with the forecasts, but in Braås both of them are located close to the production and they share the options equal. They are also able to fill in for each other if someone would be sick. To see how much the forecast differ from market demand, we have analyzed forecast data from nine different options for eight months. It turned out that the automatic calculated forecasts are a bit high and that planner B lower them. Our conclusion is that the forecasts should be made only in Arvika, and not as it is today when half of it is made in Eskilstuna. There should also be documents and routines on how the work shall be done. This is to make it easier for people that will do the same job in the future. / Volvo Wheel Loaders (WLO) i Arvika tillverkar hjullastare och gör detta mot prognos. Till hjullastarna finns olika utrustningar som kunden kan välja mellan och även dessa gör Volvo prognoser på. Detta görs genom att de uppskattar hur många procent av maskinerna som kommer använda varje utrustning och lägger in det i ett program. Idag arbetar två personer med prognoserna, planerare A på huvudkontoret i Eskilstuna och planerare B på plats i Arvika. Planerare A gör först prognosen med avseende på historiskt utfall, sedan justerar planerare B dessa gentemot bl.a. orderingång. WLO har problem med träffsäkerheten i sina utrustningsprognoser och detta har medfört höga lagernivåer och därmed bundet kapital. Hur stora är prognosavvikelserna, vad är det som gör att prognoserna blir fel, på vilket eller vilka ställen i processen är det som bristerna uppstår? Vad kan de göra för att få bättre prognoser, hur kan man effektivisera processen så att det blir mindre arbete? För att svara på dessa frågor började vi med att kartlägga prognostiseringsprocessen och sedan analysera den för att få fram svagheter och styrkor. Här fann vi t ex att planerare A inte har någon kunskap om hur prognoserna påverkar lagret i Arvika och att hon får för dålig feedback från produktion, att planerare B är ensam kunnig om prognosarbetet vilket leder till problem när han är sjuk eller borta av andra skäl. Sedan gjorde vi även en processjämförelse med Volvo Braås för att se hur de skiljer sig åt. I Braås är det två personer som tar fram prognoserna och de arbetar med hälften av utrustningsnumren var. Båda sitter nära produktion och är även väl insatta i varandras arbete om någon av dem skulle vara borta. För att få fram hur prognoserna avviker från utfallet har vi gått igenom prognoshistorik för nio olika typer av utrustningar och sedan gjort beräkningar på det materialet. Det visade sig att prognoserna som automatiskt beräknas ofta ligger för högt och att planerare B sänker dessa. Vi har kommit fram till att allt arbetet med prognoserna borde ske på plats i Arvika och inte som i nuläget när hälften görs i Eskilstuna. Man bör även införa rutiner på hur arbetet med prognoserna ska gå till och göra dokument på detta så att det är lättare för personer som ska ta över eller måste sätta sig in hur det fungerar.

Efterfrågan på räntefria banktjänster har ökat i Sverige, vilket främst beror på den utvecklande invandringen som efterföljer religiösa principer i sitt vardagsliv. Detta har vidare resulterat i att allt fler individer i det svenska samhället väljer att avstå från stora lån samt sparande då det strider mot deras religion. Individer som således är i behov utav kapital, vänder sig istället till vänner samt släktingar för att exempelvis kunna ha möjlighet till att köpa en bostad. En av de mest väsentliga faktorerna till varför konventionella banker inte utvecklar räntefria sparalternativ är på grund av reglering samt lagstiftning. Historiskt sett har det traditionella systemet i bankerna funnits under en väldigt lång tid, vilket resulterar i en effektiv reglerings- samt tillsynsorgan. Bankerna anser även att en utveckling av räntefritt sparande kräver en efterfrågan som är större än vad den är i dagsläget. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konventionella banker förhåller sig till räntefritt sparande samt hur den yttre omgivningen, exempelvis andra banker samt finansiella aktörer, påverkar banken. En abduktiv ansats har använts tillsammans med en hermeneuistisk kunskapssyn, med en kvalitativ metod som genomsyrar uppsatsen. Intresset kring att utreda hur konventionella banker förhåller sig till räntefritt sparande har bland annat varit för att få en djupare förståelse för ett område som det inte har forskats mycket kring. En kvalitativ metod tillämpades i sin tur genom utförande av intervjuer bestående av sex intervjupersoner. Detta för att uppfylla syftet med studien. Studien har resulterat i att bankerna tillämpar olika strategier för att ha en möjlighet att erbjuda kunder räntefritt sparande. Det är på så sätt eftersom de inte har en samlad produkt där alla banktjänster ingår. Denna studie påvisar även att bankerna påverkas av förändringar samt produktutveckling i andra banker. Vidare påverkas de också av nya regleringar samt lagar från finansiella aktörer, som Finansinspektionen. Den förändring som har haft en tydlig påverkan på bankerna är att arbetet har begränsats väldigt mycket, vilket har medfört till att fler medarbetare arbetar utanför sina handlingsramar för att på så sätt kunna uppnå de mål som ställs på dem. / The demand for interest-free banking services has increased in Sweden. This is mostly due to an increased number of immigrants that practices religious principles in their everyday lives. This has also resulted in more individuals choosing to avoid large loans and savings when it goes against their religion. One example is when individuals want to buy a house and, instead of investing by taking large loans from banks they are turning to friends and relatives. One of the most significant factors to why conventional banks don’t develop interest- free savings options is because of legal inferences. Historically, the traditional system of banking has existed for a very long time, resulting in an effective regulatory and supervisory body. Even if there are banks that concider the development of interest-free savings, a greater demand would be required for it to come about. The purpose of this thesis is to investigate how conventional banks relate to interest- free savings and the surroundings both in terms of how other banks and financial players, influence the banks. An abductive approach has been used along with hermeneutics as well as a qualitative method. The choice has landed on this to get a deeper understanding of an area that is not well explored. In order to fill the important gaps in the literature and to fill the purpose of this study, six interviews were performed. Findings from the study shows that banks have different ways of offering customers interest- free savings. However, they do not have a turnkey product without designing trough customer needs. While this study shows that banks are affected greatly by what other banks are developing and changing, it also affected by new regulations and laws from financial participants as FSA. The biggest impact on banks is that the work has been limited much more than it was before, which has led more employees working differently to be able to achieve the objectives they have.

Palmolja sägs vara världens mest resurseffektiva oljegröda och återfinns i bland annatlivsmedel, oleokemikalier och biobränsle. Mer än varannan produkt i dagligvaruhandlarinnehåller palmolja. Den höga efterfrågan har gjort palmoljeindustrin attraktiv att investera i och att många aktörer är involverade. En lång aktörskedja gör industrin svår att kontrollera, ansvarstagandet brister och en komplex hållbarhetsproblematik uppstår. För uppnå hållbarhet krävs samspel mellan ekologi, samhälle och ekonomi. Idag överutnyttjas naturens resurser vilket leder till att samspel mellan dimensionerna inte nås. För att få bättre förståelse och inblick i den komplexa hållbarhetsproblematiken tog vi del av experters och aktörers olika perspektiv. För studien valdes en kvalitativ intervjumetod som kartlägger miljökonsekvenser som ansågs störst. Sedan återges lösningsmöjligheter att skapa en mer hållbar palmoljeindustri. Resultatet visade att möjliga lösningstågärder bör baseras på ett tydligt definierat och ökat ansvarstagande för problem och konsekvenser som uppstår på grund av palmoljeindustrin. / Palm oil is known for being an efficient and productive crop and can be found in for example food, chemicals and biofuel. Up to every second product in grocery stores contains palm oil. Today's high demand of palm oil makes the industry attractive for investments while involvement from several actors makes the industry hard to control and lack of responsibility occurs. Those factors are of major menace for a sustainable palm oil industry. To achieve sustainability an interaction between ecology, society and economy needs to arise. Nature's resources are today over-exploited which leads to a non-interaction within the earlier mentioned dimensions. This study maps what we consider the greatest environmental issues and possible measures are to create a more sustainable industry. The result shows that increased and clearly defined responsibility for all actors involved in the industry needs to appear and improve to create sustainability.

Sports tourism is a newly faceted sector within tourism that is swiftly gaining popularity in Sweden. Today, a majority of the population know someone who has taken part in a fitness- holiday; thereby giving credence to its increased development. This study aims to analyze what the concept of sports tourism means to companies and customers, but also how this growing trend has affected the smaller companies in the Swedish tourism industry over the last five years. Both companies and customers postulate that fitness-holidays will continue to increase in demand as it gains traction. This essay aims to not only analyze the sorts of developments the customers are requesting, but also to see if their demands coincide with the developments that companies are looking to produce. A qualitative method has been applied to answer the questions posed in this essay; two interviews were conducted with smaller companies that sell fitness-holidays on the Swedish market. To examine the customers’ perspectives on the future developments; three additional group interviews were conducted with nine participants. The main theories that have been used for the analysis are the Service Supply Chain-model by Lisa Ellram, Wendy Tate and Corey Billington (2004), as well as the Tourism Industry Supply Chain by Xinyan Zhang, Haiyan Song and George Q. Huang (2009). The discussion on the concept of sports tourism is primarily based on a model created by Tom Robinson and Sean Gammon (2004). The results of the study reveal that it is difficult to extrapolate one general definition for the concept of sports-tourism; the definition varies in conjunction with the company and the customers’ experience. The developments in this sector has increased sales for the smaller companies who view their products to be unique offerings on the Swedish market; therefore, they feel they are not that affected by the other companies. The developments that consumers are requesting correspond quite well with the developments the companies are working to implement; both sides concur that flexibility and sustainability are the biggest challenges for the future.

E-handel kan anses utgöra det senaste tillskottet på detaljhandelsmarknaden, något som har möjliggjorts tack vare en ökad digitalisering i samhället. E-handelns marknadsandelar ökar stadigt varje år vilket är något som förutspås fortsätta i framtiden. Konsekvensen av det pågående skiftet inom detaljhandeln är förändrade konsumentbeteenden och vanor vilket inverkar på detaljhandeln och de affärsmodeller som är aktuella på marknaden. Fastighetsägare, likt handlare, måste anpassa sig efter trenderna på marknaden för att bibehålla attraktiviteten i deras butikslokaler. Syftet med uppsatsen är att studera en pågående förändring på detaljhandelsmarknaden samt hur den växande e-handeln påverkar fastighetsägares butikslokaler. Inom ramen för det studeras utvecklingen, hur fastighetsbranschen resonerar kring e-handelns intåg på marknaden samt vilka strategier fastighetsägare har för att bemöta en föränderlig marknad. Slutsatserna som kan konstateras är flera men svaret på den övergripande frågeställningen är att e-handeln ur ett långsiktigt perspektiv utgör en möjlighet för, snarare än ett hot mot, den fysiska handeln. Troligen kommer en del av butiksytorna utnyttjas i nya användningsområden eftersom den totala ytan som efterfrågas av handlare krymper. Sammanfattningsvis kommer butiker alltid att finnas men det är osäkert i vilken form och till vilken utsträckning. / E-commerce can be considered the latest addition to the retail market, which has been made possible by an increased digitalization in the society. The market share of e-commerce is steadily increasing every year, which is expected to continue in the future. The consequence of the ongoing shift in the retail market is changing consumer behavior and habits, which affects the retail market and business models that currently exist on the market. Property owners, as well as retailers, have to adapt to the trends on the market to maintain the attractiveness of their retail space. The purpose of the bachelor thesis is to study an ongoing change in the retail market as well as how the growing e-commerce affects the property owners' store premises. Within this framework, the development is studied, how the real estate industry reason about e-commerce's entry into the market, and what strategies property owners have to respond to a changing market. The conclusions that can be ascertained are several, but the answer to the overall question formulation is that e-commerce, from a long-term perspective, is an opportunity for, rather than a threat to, physical stores. Most of the retail space will probably be utilized in new areas of use as the total area demanded by retailers will shrink. In summary, stores will always exist, but it is uncertain in what form and to what extent.

Demand Side Management (DSM) is a term coined to describe the control of demand to optimize energy usage in a way beneficial to both users and utilities. There are different technologies and policies designed for DSM, and one of them is Direct Load Control (DLC) which refers to a utility directly controlling demand. In this thesis, an analysis of DLC for air conditioning units during summer in the Indian state of Karnataka is carried out. A new control mechanism is proposed, based on the local generation capacity, which seems to reduce until the monsoon season arrives, as the lack of rain reduces water levels in hydro power plants. The direct load control of ACs using this mechanism allows for 0.88% energy savings in a state where only around 5% of all households seem to have AC units and electricity is available for only 37% of the population. The mentioned savings could have significant economic impacts for both users and utilities, reduce the fossil-based energy consumption and/or improve issues such as blackouts and the lack of capacity to cover peak loads. Continuous improvements in both energy access and the economic conditions of the state will lead to a larger number of AC’s installed, meaning that a mechanism that reduces AC consumption could be of great utility for all stakeholders of the electricity sector. / Styrning av Efterfrågan (från Demand Side Management, DSM) är ett begrepp som myntats för att beskriva konsumtionskontroll för att optimera energianvändning på ett sätt som är fördelaktigt för både användare och samhällsservice. Det finns olika tekniker och taktiker utformade för DSM, och en av dem är Direkt Belastningskontroll (från Direct Load Control, DLC), vilket är ett verktyg för att direkt kontrollera efterfrågan. I denna avhandling genomförs en analys av DLC för luftkonditioneringsenheter under sommaren i den indiska delstaten Karnataka. En ny kontrollmekanism föreslås baserat på den lokala produktionskapaciteten, som verkar minska fram tills monsunsäsongen, eftersom bristen på regn minskar vattennivån i vattenkraftverk. Den direkta belastningskontrollen hos luftkonditioneringsenheter med denna mekanism möjliggör en energibesparing på 0,88% i ett stadium där endast cirka 5% av alla hushåll tycks ha luftkonditionering och elektricitet är tillgängligt för endast 37% av befolkningen. De nämnda besparingarna kan ha betydande ekonomiska effekter för både användare och samhällsservice, minska den fossilbaserade energiförbrukningen och/eller förbättra problem som strömavbrott och brist på kapacitet för att täcka toppbelastningar. Ständiga förbättringar av både energitillgång och de ekonomiska förhållandena i staten kommer att leda till att ett större antal luftkonditioneringsenheter installeras, vilket innebär att en mekanism som minskar konsumtionen hos luftkonditioneringsenheterna kan vara till stor nytta för alla intressenter i elsektorn.

Sedan drygt två år tillbaka har Covid-19 pandemin förändrat många aspekter av våra liv. Även om det inte är klart vilka förändringar som kommer fortsätta gälla efter pandemin, är det med stor säkerhet att nya rutiner kommer att uppstå. Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse kring anställdas och ledares erfarenheter inom kontorsarbete och ledarskap i samband med förändringar som har skett under krisen av Covid-19 pandemin samt få en inblick i hur utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer utvecklas. För att förstå respondenternas sätt att tänka gällande hur användningen av kontorslokaler kommer se ut efter pandemin, presenterades tre scenarion som låg till grund för respondenternas syn på den framtida användningen av kontorslokaler. Dessa scenarier är baserade på vetenskapliga teorier, såsom utbud och efterfrågan, social konstruktion av digitalteknologi, beteendeekonomi och beteendefinans samt social och symbolisk interaktion. Det var viktigt att få fram korrekt information, information från både ett ledar- och medarbetarperspektiv för att se hur dessa har arbetat ihop under krisen. Förändringar kring ledarskap var väsentligt och även hur kommunikationen i företagen har förändrats och dess påverkan och upplevelse. Eftersom mycket arbete har skett på distans och kontorslokaler inte har använts lika mycket undersöktes utbud och efterfrågan av kontorslokaler. För att få materialet till resultatet, genomfördes åtta intervjuer med respondenter i olika roller på åtta olika företag som har kontorslokaler som är lokaliserade i Göteborg, Stockholm och Malmö. Resultatet och teorin analyserades för att därefter få en diskussion och slutsats. Under samtliga intervjuer upprepades gemensamma faktorer bland respondenterna som därefter användes för en vidare analys under kapitel diskussion och slutsats. Den första aspekten är fler grupprum, där fler och mindre grupprum och mötesrum behövs implementeras för ett ökat fokuserat arbete. Den andra aspekten är ökade krav hos anställda på arbetsgivare, som menar att arbetsgivarna måste erbjuda sina anställda mer flexibla arbetspolicys angående distansarbete då många anställda värdesätter fritiden mer. Fler och bättre gemensamma utrymmen utgör den tredje aspekten som handlar om att bolagen bör lägga ett ökat fokus på att implementera en trevligare och mer välkomnande arbetsmiljö för att öka trivseln på kontoret. Den fjärde aspekten är utöka syftet med kontorsarbetet som handlar om att kontoret inte enbart skall vara en plats för att arbeta, men även för att öka den sociala interaktionen med varandra. Sist men inte minst, tålamod i centrum, som handlar om att det är viktigt att låta en tid gå efter pandemin för att se hur användningen av kontorslokaler förändras för att undvika icke-fördelaktiga affärsbeslut. Studien resulterade i en slutsats där utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer förändras, men inte lika markant som vad författarnas förväntade procentenheter presenterar. Andra förändringar på arbetsplatsen kommer även att vänta efter pandemin i form av ändringar på miljön som skall ske medarbetarna en mer trevligare och välkomnande miljö på kontoret. Fler kan tänka sig arbeta hemifrån och inte på kontoret eftersom det finns bra digitala förutsättningar. När det kommer till ledarskap och kommunikation har det generellt sett gått bra med att leda och arbeta på distans via digitala hjälpmedel samt att utvecklingsmöjligheter har funnits. Studiens respondenter, både ledare och anställda konstaterar att arbetet på distans gjort att anställda tagit mer ansvar och vidare har även möjligheterna för att utvecklas inom företaget funnits. Med ledarnas roll och ledarstil har distansarbetet enligt anställda gått bättre än förväntat. Kommunikationen via digitala hjälpmedel har ibland haft sina komplikationer men i det stora hela var respondenterna positivt överraskade av dess funktionalitet. Att arbeta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel kvarstår ännu idag efter Covid-19 pandemin då det har underlättat och en ökad tillit har uppkommit mellan ledare och medarbetare. Företagen har idag utvecklat en strukturerad och optimal arbetsplats där personal tycker att det är givande att arbeta på distans och hemifrån. / Ever since the pandemic due to Covid-19 occurred, many aspects of our lives have changed. Even though it is not clear what changes will continue to apply after the pandemic, it is with great certainty that we are expecting new routines and a new normal situation. The purpose of the study was to investigate and gain an understanding of employees’ and managers' experiences in office work and leadership in connection with changes that have taken place during the crisis of the Covid-19 pandemic and to gain an insight into what the demand for office space looks like. To understand the respondents’ way of thinking about what the use of office space will look like post the pandemic, three scenarios were created and presented that formed the basis for the respondents’ view of the future use of office space. These scenarios are based on the following scientific theories; supply and demand, social construction of digital technology, behavioral- economics and finance and lastly social and symbolic interaction. It was important to obtain correct information, information from both a managerial and employee perspective to see how these two have worked at a distance during the pandemic. Changes in leadership were significant and also how communication in companies has changed and its impact and experience. As a lot of work has been done remotely and office space has not been used as much, the supply and demand of office space was examined. To obtain the results of the material, eight interviews were conducted with respondents with different roles at eight different companies that have office premises located in Gothenburg, Stockholm and Malmö. The result and the theory were analyzed to then have a discussion and conclusion. During all the interviews, common aspects were repeated among the respondents, which are then used for further analysis under the discussion and conclusion chapters. The first aspect is more group rooms, where more and smaller group rooms and meeting rooms need to be implemented for an increased focused work in the office. The second aspect is increased demands from employers, who believe that employers must offer their employees more flexible work policies regarding working from home, as many employees tend to value their spare time more. More and better common areas is the third aspect, which is that companies should put more of their focus on implementing a nicer and more welcoming work environment to increase the employee’s well-being in the office. The fourth aspect is to expand the purpose of the office work, which is about the office not only being a place to work, but also to increase the social interaction with each other. Finally, patience in the center, which is about the importance of letting time go by after the pandemic to see how the use of office space changes to avoid unfavorable business decisions. The study resulted in a conclusion where supply and demand for office space will change, but not as much as what the authors’ expected themselves. Other changes in the workplace will also happen after the pandemic in the form of changes to the environment that will give the employees a more pleasant and welcoming environment in the office. More people can imagine themselves working from home and not in the office because of their good digital conditions. When it comes to leadership and communication, it has generally been good to lead and work remotely via digital aids. Both managers’ and employees in the study state that working from home has made the employees take more responsibility and furthermore, the opportunities for development within the company have also existed. According to the respondents, the leaders have done a better job than expected. The communication via digital aids has sometimes had its complications, but overall, the respondents were positively surprised by its functionality and its facilitation. Working remotely with the help of digital aids remains today after the Covid-19pandemic as it has been facilitated and an increased trust has arisen between managers and employees. Today, companies have developed a structured and optimal workplace where staff find it rewarding to work from home.

Titel: Efterfrågan på frivillig revision i mikroföretag - vilka faktorer påverkar företag att anlita en revisor, ett årtionde efter den frivilliga revisionens införande? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anna Proos och Frida Söderlund Handledare: Jan Svanberg  Datum: januari 2023  Syfte: Syftet är att undersöka vad som gör att mikroföretag efterfrågar extern revision, trots att den är frivillig.  Metod: Undersökningen utgår från en positivistisk forskningsfilosofi. Undersökningen baseras på sekundärdata inhämtad från Retriever Business, gällande mikroföretag aktiva på den svenska marknaden under verksamhetsåret 2021.  Resultat och slutsats: Undersökningen visar att mikroföretagens efterfråga på frivillig revision kan, tillviss del, förklaras av deras behov av att säkra leveranser av varor och tjänster, samt deras finansiella status. Det verkar inte finnas något samband mellan efterfrågan och företagens behov att minska risken för en kommande skatterevision. Undersökningen finner heller inget samband mellan kön på ledande befattningshavare och efterfrågan på frivillig revision. Undersökningens slutsats är att modellen som används är bättre än ingen modell alls, dock verkar det finnas fler variabler, än de ingående som förklarar mikroföretagens val av frivillig revision. Potentiellt finns dessa variabler utanför de finansiella rapporterna.  Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till kunskap om mikroföretagens efterfråga av frivillig revision, vilket kan ses som en fördjupning av SME:s efterfråga. Tidigare under-sökningar är motstridiga gällande vilka faktorer som påverkar efterfrågan och vilken påverkningsgrad de har.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka fler egenskaper hos den ledande befattningshavaren, för att se om det finns personlighets egenskaper, så som ekonomisk kunskap och ålder, vilka påverkar frivillig revision. / Title: Demand for voluntary audit in micro companies – what factors affect businesses to hire an auditor, a decade after audit was made voluntary? Level: Bachelor thesis in business administration Author: Anna Proos and Frida Söderlund Supervisor: Jan Svanberg  Date: January 2023 Aim: The purpose of this thesis is to examine micro companies demand, even though it is voluntary, for external audit.  Method: This thesis takes on a positivistic philosophy. The study is based on quantitative secondary data from the database Retriever Business. The study examines micro companies active in Sweden during 2021.  Results and conclusions: The study shows that voluntary audit partly is explained by companies need to supply security for delivery of gods and partly by their financial status. It does not appear tax reassurance and avoiding a tax audit affect the demand, nor does the gender of the senior executives. The conclusion is, the model explains the demand better than no model at all. However there seems to exist alternative variables explaining the demand for voluntary audit. Potentially these variables are found elsewhere and not in the financial reports.  Contribution of the thesis: This study contributes by adding to the knowledge of the demand of micro companies regarding voluntary audit. Prior studies mostly examine SME and rarely micro companies exclusively. Since prior studies are in conflict and not in consensus with which variables effect the demand, this study helps to fill the existing gap.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to examine the senior executives’ different personal qualities such as their economical knowledge or age.

Studien tog avstamp i revisionsreformen 2010, som har inneburit att företag under satta gränsvärden frivilligt kunde välja revision eller avstå revision. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan på revision hos mikrobolag genom en kvantitativ undersökning av dess karaktärsdrag. Teoretiska referensramen består av agentteori, informationsassymetri och intressentteori kopplat till området frivillig revision. Vidare baserades studien på tidigare forskning som undersökt efterfrågan genom karaktärsdrag i andra länder. De karaktärsdrag denna studie fokuserade på är storlek och agentkostnad, företagsrisk, beroendeställning till leverantör och kreditvärdighet. Genom en kvantitativ dokumentär metod samlades data in i form av årsredovisningar genom databasen Retriever Business. Data analyserades därefter genom deskriptiv statistik, Pearssons korrelationsmatris samt binär logistisk regression. Studiens resultat visar att det enbart går att finna signifikanta resultat kopplat till agentkostnader. Det finns en korrelation mellan flertalet variabler dock i regressionen är det endast för agentkostnader som resultatet var signifikant. Utifrån resultatet kunde två hypoteser styrkas och det går att dra slutsatsen att företag som väljer revision har storlek och agentkostnad som gemensam faktor. Företagsrisk, beroendeställning till leverantörer och kreditvärdighet hade inga signifikanta samband påverkar troligtvis inte valet av frivillig regression.

Logistics properties are defined as properties for short-term storage purposes where the goods are distributed further to consumers. Logistics properties are the fastest growing property segment in the Swedish property market based on the total transaction volume. At the same time, market reports highlight how changing market trends will affect the future growth of logistics properties. Hence, one significant challenge in the new development of logistics properties is a shortage of land access i.e., developable land in the logistical clusters of Sweden. Previous studies have mainly focused on industrial properties with a general perspective, and not only specific the sub-segment logistics properties. Furthermore, analyzes of the relationship between developable land and demand from a Swedish perspective are lacking. The aim is to investigate the key market factors affecting the future growth and demand of the Swedish logistics property market. In addition, the study includes an examination of the current and future supply of developable land from a private and public sector perspective. The study was based on data from a mix of quantitative and qualitative methods and actors from the public and private sectors were interviewed. The study also includes a survey of the public sector i.e., municipalities of Sweden. Furthermore, the main demand drivers, supply, and municipality perspectives were analyzed thematically connected to the theoretical framework, neoclassical demand and supply theory, and behavioral finance theory.  The results show that e-commerce, end-costumers raising delivery requirements, post Covid19 effects, and supply chain issues due to the Russian invasion of Ukraine are key factors driving the growth in the Swedish logistics property market. The results show that there is insufficient or very little available supply of developable land for logistics properties near bigger cities such as Stockholm and Gothenburg. However, the result also indicates that there will be an increase in future supply and developable land for logistics properties within five years. Hence, the highest values of planned square meters of land area in the municipalities near Gothenburg and the highways E20 and E4, between Gothenburg and Stockholm. The data indicate that the future development of logistics properties will be close to adequate traffic communications such as highways and interrail. Furthermore, highlighted attributes in the new development of logistics are buildings with more automation, height, and green building certificates where flexible buildings are significant. / Logistikfastigheter definieras som fastigheter med ändamål för korttidslagring där varorna distribueras vidare till konsumenter. Logistikfastigheter är det snabbast växande fastighetssegmentet på den svenska fastighetsmarknaden baserat på den totala transaktionsvolymen. Samtidigt belyser marknadsrapporter hur förändrade marknadsfaktorer kommer att påverka den framtida tillväxten av logistikfastigheter. En betydande utmaning ärbegränsningen av nyetablering på grund av bristen på detaljplanelagd mark i de befintliga logistisklustren i Sverige.  Tidigare studier har huvudsakligen fokuserat på industrifastigheter med ett generellt perspektiv och inte specifikt på logistikfastigheter. Därtill saknas även analyser av sambandet mellan detaljplanelagd mark och efterfrågan på den svenska logistikmarknaden. Därför är syftet med denna studie att undersöka de viktigaste marknadsfaktorerna som påverkar den framtida efterfrågan och tillväxten på den svenska logistikfastighetsmarknaden. Vidare, ämnar studien undersöka den nuvarande och framtida utbud av utvecklingsbar mark ur ett privat och offentligt perspektiv. Studien baseras på data från både kvantitativa och kvalitativa metoder där representanter från privat och offentlig sektor intervjuades. I en enkätundersökning deltog också kommunrepresentanter från den offentliga sektorn. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys baserat på teorierna efterfrågan och utbud samt beteendeekonomi. Resultatet visar att e-handel, slutkonsumenters ökande leveranskrav, pandemieffekter och störningar i försörjningskedjor på grund av Rysslands invasion av Ukraina är nyckelfaktorer som driver tillväxten på den svenska logistikfastighetsmarknaden.  Resultatet visar att det finns otillräcklig detaljplanelagdmark för logistikfastigheter runt större städer som Stockholm och Göteborg. Resultatet indikerar att en ökning av planlagd mark väntas de kommande fem åren och de högsta arealerna av planlagd mark återfinns i närbelägna kommuner till Göteborg, och nära trafiklederna E20 och E4 mellan Göteborg och Stockholm. Sammantaget, visar datan att tillkommande logistikfastigheter kommer att ligga nära goda trafikkommunikationer som motorvägar och tågtrafik. Dessutom är byggnadsattribut som automation, ökad höjd, miljöcertifiering och flexibilitet centrala vid nyetablering av logistik och i den framtida utvecklingen.