During the last year and a half, the current Covid-19 pandemic has changed many aspects ofour lives, and while we cannot yet for sure say what changes are here to stay, we do knowthat we might expect a new everyday-normal. This study aims to investigate the future ofoffice space and whether we can expect a change in demand for the required space needed,and in addition, discover what trends are on the rise. The study is based on qualitative data in the form of scenario-based interviews with principalactors within the industry, including real estate companies and tenants active within different sectors. By grounding my research and scenarios on scientific theories, such as behavior aleconomics, the rational expectations theory, symbolic interactionism and the familiar theory of demand and supply, well-grounded reasoning for future office demand and trends has been made. The results of this study suggest that a significant change in terms of the required office space needed is unlikely. A majority of the interviewees believes that we will bounce back tobusiness as usual and that the office space required decreases with no more than five percent. Organizations and real estate companies will base their decision on rational expectations, inaccordance with the rational expectations theory. Furthermore, the study highlights five main trends in the future. The first being a redesign of the office layout with additional smaller meeting rooms dedicated for focus-oriented work. The second one, elevated experience/services where full-services buildings will have to offer its tenants elevated and enhanced experiences in order to attract employees back to the office. The third the meidentified is increased expectations of employers which employees will put on their employers where flexible working policies will be demanded. The fourth is named change of purpose where the office will transform from solely being a place to get things done to becoming an even more social place and an important attractor for new talent. And lastly, time, shedding light on the importance of letting some time pass after returning back to “normal” in order for organizations to avoid making poor and costly judgment calls. / Under drygt ett år har många aspekter av våra liv förändrats till följd av den pågående Covid19 pandemin. Medan det inte är klarlagt vilka förändringar som är här för att stanna, är det säkert att säga att ett nytt normalläge är att vänta sig. Denna studie syftar till att undersökaframtidens kontorsbehov och huruvida vi kan förvänta oss en förändring i efterfråga på kontorsyta, samt till att belysa framtida kontorstrender. Studien baseras på kvalitativ data i form av scenariobaserade intervjuer med principiella aktörer verksamma inom branschen. Dessa inkluderar fastighetsbolag, projektutvecklare samt hyresgäster inom olika sektorer. Genom att grunda scenarierna på vetenskapliga teorier,såsom beteendeekonomi, teorin om rationella förväntningar, symbolisk interaktionism ochden bekanta teorin om utbud och efterfråga, har välgrundade resonemang om framtidens kontors efterfråga förts. Resultaten tyder på att det är osannolikt att en signifikant förändring i efterfråga på kontorsyta kommer att äga rum. Majoroiteten av intervjupersonerna tror att vi eller mindre kommer att återgå till våra kontor utan en större förändring sett till kontorsyta. I det fall kontorsytan minskar, minskar den inte med mer än fem procent. Vidare baserar företag deras beslut pår ationella förväntningar, i enlighet med teorin om rationella förväntningar. Därutöver identifierar studien fem framtida kontorstrender. Första trenden är en omfördelning av kontorsyta med fler, mindre mötesrum avsedda för fokuserat arbete. Den andra trenden ären förhöjd kontorsupplevelse med fullservicekontorsfastigheter där hyresgäster erbjuds en förhöjd jobbupplevelse för att locka tillbaka anställda till kontoret. Tredje trenden är ökade förväntningar på arbetsgivare där arbetstagare kommer att efterfråga en mer flexibel och dynamisk jobbpolicy. Förändrat kontorssyfte utgör den fjärde trenden där framtidens kontor blir mer än enbart en plats att arbeta på, utan även en plats för social interaktion och för att attrahera nya talanger. Sist men inte minst, tid, i syfte att belysa vikten av att låta en viss essentiell tid passera efter man återgått till en mer normal vardag, detta för att undvika kostsamma och icke-fördelaktiga affärsbeslut.

I över ett år har vi levt med en pandemi orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Till följd av kraftig smittspridning har folkhälsomyndigheten rekommenderat hemarbete för alla som har möjlighet till det. Studien har gjorts mitt i pandemin med pågående vaccinationsprogram med syftet att ge en bild över coronapandemins påverkan på kontorsmarknaden i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har hållits med fastighetsägare och hyresgästrepresentanter för att undersöka dels vilka utmaningar pandemin skapat för fastighetsägare, dels hur efterfrågan på kontorsyta och flexibla avtal sett ut men även hur pandemin påverkat avtalsförhandlingen mellan hyresvärd och hyresgäst. Den tydligaste slutsatsen som kan dras är att pandemin och distansarbetet den medfört har skapat osäkerhet hos företag om det framtidakontorsbehovet där många företag fortfarande håller på att utreda behovet. Under pandemin har man upplevt en lägre efterfrågan på vakanta lokaler än innan pandemin. Hur den framtida efterfrågan kommer se ut är mer osäker och beror på flera olika faktorer. Under pandemin har det förekommit kortsiktiga lösningar exempelvis avtalsförlängningar på ett år på grund av osäkerhet inför framtiden. Avtalsförhandlingar har präglats av ett pragmatiskt förhållningssätt där man i större utsträckning än tidigare arbetat tillsammans för att hitta en lösning. I studien framkommer att pandemin har medfört flera utmaningar för fastighetsägarna främst av ekonomisk och organisatorisk karaktär. / For over a year we have been living with a pandemic caused by the coronavirus SARS-CoV-2. As a result of the widespread infection, the public health authority has recommended remote work for everyone that has the opportunity to do so. The study was conducted in the middle of the pandemic with the aim of providing a picture of the impact of the corona pandemic on the office market in Stockholm. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been held with property owners and tenant representatives to examine what challenges the pandemic has created for property owners, and how the demand for office space and flexible leases looked like, but also how the pandemic affected the contract negotiation between landlord and tenant. One conclusion that can be drawn is that the pandemic has created uncertainty among companies about their future office space needs and many companies are still investigating that. During the pandemic, there has been a lower demand for vacant office space than before the pandemic. What the future demand will look like is more uncertain and depends on several different factors. During the pandemic, there have been short-term solutions, such as lease extensions of one year due to uncertainty about the future. Contract negotiations have been characterized by a pragmatic approach where they have worked together to a greater extent than before to find a solution. The study show that the pandemic has brought several challenges for property owners, mainly of an economic and organizational nature.

This thesis consists of four papers where the overall purpose is to contribute to the understanding of how local public transport demand is affected by different factors. An underlying theme running trough the thesis is the two-way relationship between public transport demand and the service level caused by the fact that capacity and quality are joint products. In Paper I the relationship between public transport demand and the service level (in terms of vehicle-kilometres) is investigated using panel data from Swedish counties. A Granger causality test is performed in order to test if the level of service cause public transport demand or if demand cause service level, or if they cause each other. It is found that demand and service cause each other, which is to say that there is a two-way relationship between them.In Paper II elasticity estimates for local public transport demand from previous research are summarised and the variation in results is analysed using meta-regression. The variation is explained by model specification, type of data used and origin of data. In Paper III a demand function for local public transport is estimated using panel data from Swedish counties. Instrument variable estimation is used in order to avoid the problem of a two-way relationship between demand and service level (vehicle-kilometres). Demand elasticities with respect to public transport fare, price of petrol, vehicle-kilometres and car ownership are found to be -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. After also taking the effects of income on car ownership into account, it is found that the total effect of income on public transport demand is close to zero. In Paper IV it is found that the strong increase in public transport demand in the town of Linköping between 1946 and 1983, in addition to fare, vehicle-kilometres and car ownership, can be explained by the rapid increase in female labour force participation and the expansion of the city’s outer areas. The city expansion is thought to have increased average trip distance and thereby reduced the number of trips that could be made walking or by bicycle. After 1983, female labour force participation decreased slightly and the expansion of the areas in question has stopped. Without these positive forces to counterbalance the rising levels of car ownership bus trips per capita has fallen by 71%. The effects of a policy change, including peak-load pricing, straighter bus routes, smaller bus size and staggered school hours, is analysed. It is found that the proposed changes would increase public transport travel by 42 % compared to present policy. / Denna avhandling består av fyra artiklar där det övergripande syftet är att bidra till ökad förståelse av hur olika faktorer påverkar benägenheten att gör lokala kollektivtrafikresor. Ett genomgående tema i samtliga artiklar är att det sannolikt föreligger ett dubbelriktat samband mellan antalet resor som genomförs och mängden vagnkilometer som kollektivtrafikproducenten tillhandahåller. Detta eftersom kapacitet och kvalitet är intimt förknippade när det gäller kollektivtrafikutbud. Vid en given fordonsstorlek, innebär fler fordon i trafik att fler passagerare kan transporteras men också att väntetider och/eller avståndet till närmaste linje minskar, vilket utgör en kvalitetsförbättring. I den första artikeln undersöks det lokala kollektivtrafikresandet och vagnkilometerutbudet med hjälp av Grangers kausalitetstest. Syftet är att fastställa huruvida orsakssambandet dem emellan går från vagnkilometer till resande, från resande till vagnkilometer, eller om sambandet är dubbelriktat. Materialet som används kommer från svenska län och täcker perioden 1986 – 2001. Slutsatsen är att det föreligger ett dubbelriktat orsakssamband mellan variablerna. I den andra artikeln sammanställs resultat, i termer av elasticitetsskattningar, från tidigare studier av efterfrågan av lokal kollektivtrafik och variationen i dessa analyseras med hjälp av regressionsanalys, så kallad metaregression. Variationen kan delvis förklaras med modellspecifikation, typ av data som använts samt av geografiska skillnader. I den tredje artikeln estimeras en eftefrågefunktion för lokala kollektivtrafikresor med hjälp av data från svenska län. För att undvika problemet med det dubbelriktade sambandet mellan antal resor och vagnkilometer estimeras funktionen med hjälp av instrumentvariabler. Efterfrågeelasticiteter för lokal kollektivtrafik med avseende på pris, bensinpris, vagnkilometer och bilinnehav finnes vara -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. Efter att ha tagit hänsyn till att inkomsten påverkar kollektivtrafikresandet direkt såväl som indirekt via bilinnehavet, konstateras att totaleffekten är nära noll. I avhandlingens fjärde artikel studeras kollektivtrafikresandet i Linköping. Mellan 1946 och 1983 ökade antalet resor per innevånare kraftigt för att därefter minska. Under perioden 1983 till 2006 minskade antalet resor per person med 71 %. Förutom pris, vagnkilometer och bilinnehav kan det konstateras att kvinnlig förvärvsfrekvens och andel av innevånarna som bor utanför stadskärnan utgör viktiga förklaringsvariabler till resandet. Under expansionsperioden, 1946 – 1983, ökade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kraftigt samtidigt som det skedde en snabb uppbyggnad av förorter med hög befolkningstäthet. Sedan 1983 har kvinnlig förvärvsfrekvens upphört att öka och de befolkningstäta områdena i stadens ytterkanter inte längre växer i förhållande till de centrala delarna. Utan dessa positiva faktorer har utvecklingen dominerats av de negativa influenserna från ökat bilinnehav, ökade biljettpriser och minskat trafikutbud. Effekterna av ett åtgärdspaket bestående av differentierad (mellan hög- och lågtrafik) prissättning, uträtade busslinjer, minskad busstorlek och utspridd skolstart utreds. Slutsatsen är att åtgärderna skulle resultera i 42 % högre kollektivtrafikresande.

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för småbolag i Sverige. Detta medförde att mindre bolag frivilligt kunde välja att anlita revision eller inte. I dagsläget väljer 25 % av bolagen att anlita revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför småföretag väljer att anlita en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten. Studien kommer att undersöka faktorerna som bidrar till att revision efterfrågas. Metod: Primärdata har samlats in genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa ansatsen består av intervjuer med småföretagare inom tjänstesektorn och handelsbranschen. För att få mer djupgående information om huvudämnet har intervjuer även skett med en auktoriserad revisor och en jurist som suttit med som representant för Företagarna i den statliga utredningen som föreslog avskaffandet av revisionsplikten. Den kvantitativa metoden utgörsav en enkätundersökning som besvarats av 130 småföretag. Slutsats: Vår slutsats är att efterfrågan på revision beror på flera faktorer och de faktorerna som har konstaterats ha en inverkan på att mindre bolag efterfrågar revision är intressenter, internnytta, rådgivning, företagsstorlek, outsourcing och branschtillhörighet. / Background: The abolishment of mandatory auditin Sweden was in 2010. This caused that smaller companies could voluntarly choose between to beaudited or not. Today,25 % of the smaller companies voluntarly choose to be audited. Purpose:The pupose with this study is to examine why smaller companies choose to hire an accountant although the abolishment of mandatory audit. The study will investigate which factors that causes demand of audit. Method: Primary data has been collected through a qualitative and a quantitative research method. The qualitative method has been collected through interviews with small companies in the service and tradesector. To get more detailed information about the main subject, interviewshasconductedwithacertifiedaccountantandwithalawyerwhoas adelegateon thebehalfofthe business association(Företagarna)in the stateinvestigation thatsuggested abolitionofmandatoryauditonsmallercompanies.The quantitative method consists of a survey answered by 130 small businesses. Conclusion: The conclusion is that the demand on auditing depends on several factors and the factors that have been identified as having an impact on smaller companies requesting the auditis stakeholders, internal benefits, consulting, companysize outsourcing and industryaffiliation.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och åtgärder som kan vara framgångsrika för säsongsförlängning hos verksamheter i skärgårdsmiljö. Metod: En kvalitativ metodansats har tillämpats genom sju intervjuer. Komplettering har gjorts med hjälp av sekundärdata.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från Conceptual approaches to seasonality causationav Goulding (2006) samt Influences on patterns of tourism seasonalityav Butler (2001). Empiri: Empirin består av fyra öppna intervjuer och tre halvstrukturerade intervjuer som genomförts med representanter från logiverksamheter i skärgården. För att komplettera materialet presenteras de berörda öarnas utbud och tillgänglighet i tabeller. Slutsatser: Verksamheter i Stockholm skärgård är beroende av naturliga och institutionella faktorer såsom väderlek, högtider och resvanor. De är främst attraktiva för besökare under sommarhalvåret och verksamheter upplever en dramatisk minskning av antalet besökare under lågsäsongen. Utbudet som finns är begränsat till sommarsäsongen då flera aktiviteter innebär utevistelse. Dock visar en del verksamheter på att de försöker hitta andra attraktioner under lågsäsong än under högsäsong för att hålla uppe besöksantalet. De handlingar som verksamheterna utför fokuserar främst på att öka tillväxten under sommarsäsong och de arbetar inte aktivt med att förlänga säsongen. Resultat visar på att de största begränsningarna som verksamheter i Stockholms skärgård har är personalbrist, naturliga orsaker samt transportmöjligheter. Det leder till att majoriteten av verksamheterna satsar på att utöka antalet besökare under högsäsongen, vilket i sin tur kan leda till problematik i bärkraften. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze actions which businesses in archipelago environments may use to successfully extend the season. Method: A qualitative research method approach has been applied through seven interviews. Completion has been made using secondary data. Theoretical framework: The theoretical framework is based on Conceptual approaches to seasonality causation from Goulding (2006) and Influences on patterns of tourism seasonalityby Butler (2001). Empericism: The empericism consists of four open interviews and three semistructured interviews conducted with representatives from different lodging businesses in the archipelago. Charts consisting information about the referred islands complete the interviews.  Conclusions: Businesses in Stockholm archipelago are dependent on natural and institutional factors such as weather, bank holidays and travel habits. Stockholm archipelago is especially attractive to visitors during the summer. Lodging businesses therefore experience a dramatic reduction in the number of visitors during the off-season. The available range is limited to the summer season when several activities are dependant on weather conditions, but some businesses show that they try to find other attractions during the low season to keep up with the declining number of visitors. The actions that the businesses take is mainly focused on increasing growth during the summer season and they are  generally not actively working to extend the seasons. Results show that the greatest limitations that the businesses face in Stockholm archipelago are staff shortages, natural causes and public transport limitations. That is, the extension of seasons being limited as the businesses mainly invest in the summer season, which in turn may lead to sustainability issues.

Syftet med studien är att beskriva och analysera privata företag, som inte skulle omfattas av revisionsplikt enligt EU:s gränsvärden, och revisorernas inställning till revision och non-audit services [NAS]. Vidare analysera hur NAS påverkar förhållandet mellan revisorer och företag. Även få en bild av framtida inställning till revisionspliktens gränsvärden. Detta återkommer i slutsatsen för att bevisa att vi uppfyllt syftet. En kvalitativ komparativ design, utförd genom semi-strukturerade intervjuer har använts för att besvara dessa forskningsfrågorna. Denna studie är gjord på fem revisorer och hos fem medelstora företag för att få bådas perspektiv och sedan kunna se liknelser och skillnader mellan dessa. Den framställda empirin av de gjorda intervjuerna kopplades samman med relevant teori, som var uppdelad i de tre forskningsfrågorna som präglar denna studie. De övergripande teorierna har varit efterfrågan på revision, NAS och oberoende, samt revisionspliktens gränsvärden. Under varje övergripande teori kompletteras dessa med teorier som bygger upp för en starkare analys. Slutsatserna med studien är att företag är positivt inställda till revision eftersom det ger dem trovärdighet och legitimitet, vilket underlättar relationer med intressenter. Även att det råder delade meningar mellan företagen och revisorerna ifall nyttan med revision överstiger kostnaden. Företagen anser detta, men revisorerna hävdar att det oftast inte överstiger. Angående NAS vet inte företagen om vilka tjänster som finns eller vad de har behov av. Proaktivitet är viktigt hos revisorerna och följden av att branschen gått mot mer rådgivning och NAS har bidragit till större öppenhet hos företagen. Men bidrar inte till att oberoendet rubbas eller att en social sammanhållning där företagen tillfredsställts i försa hand uppstått. Vidare har inte priset sjunkit för revisionen, men att revisionsprocessen blivit mer utförlig. På senare år har även revisionsbyråer sålt sina redovisningsdelar vilket har gett en positiv aspekt sett till oberoendet. Slutligen att det fortfarande råder fördröjningar i slopandet av revisionsplikten år 2010. Företagen skulle fortsätta med revisor oavsett vilka gränsvärden det är, men att efterfrågan styrs av den upplevda nyttan. Revisorerna ser överlag positivt på en höjning av gränsvärdena då större företag får mer nytta från revision. En höjning skulle inte leda till att yrkesrollen skulle förändras, men att mindre kontor hade behövt läggas ned, försämrad kvalitét, minskad efterfråga och ökat osäkerheten i samhället. / The purpose of this study is to describe and analyse private companies, which not have audit requirement according to European threshold, and auditors’ attitude towards audit and non-audit services [NAS]. Moreover, analysing how NAS affects the relationship between auditors and companies. Additionally, obtain an understanding of their attitude towards threshold for audit requirement. This will be answered in the conclusion to prove the fulfilment of the purpose. A qualitative comparative design, with semi-structured interviews has been accomplished in order to answer the questions. This study is constructed by interviews from five auditors and five medium sized companies in order to capture both their perspectives, similarities and differences. The empirical results from the interviews have been attached with relevant theory, which is divided in three different questions, which characterized this study. The overall theories in this study are; demand for auditing, NAS and independent, and audit threshold. To these overall theories there are additional theories in order to develop deeper analysis. The conclusion of this study shows that companies have a positive attitude towards audit because of the credibility and legitimacy, which enable the relationship with a company’s stakeholders. Even though, the opinions are separated between auditors and companies if the benefits are exceeding the cost of audit. Regarding to NAS, companies cannot see their needs or services available. Proactivity from auditors is important and a reason for more consulting and NAS in the audit branch, which have contribute to openness in the companies. But not in a way so independent have been affected or a social cohesion have occurred, where satisfying companies are prioritized before the society. Moreover, the price for audit has not decreased, but the audit process has been more complex. Recently, audit companies have sold their accounting parts and that is positive from an independent perspective. Finally, there is a delay from the 2010 abolishment of the audit requirement. The companies in this study would continue with audit regardless the threshold for audit requirements and the demand comes from the experienced benefits. The auditors have an overall positive view on higher threshold when larger companies get more benefit from the audit. Higher thresholds will not contribute to a change in auditor’s work on bigger firms. However, such a change would result in less demand for auditing, more uncertainties in society, decreasing quality of the financial information and would mean that smaller audit firms would have to close.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer. I studien ingick två grupper. Den ena gruppen bestod av personer med utvecklingsstörning som har en kronologisk medelålder på 14:9 år, och kontrollgruppen bestod av barn utan utvecklingsstörning med en kronologisk medelålder på 7:8 år. Båda grupperna hade en mental medelålder på 8:6 år. Barnets kommunikativa strategier skattades av logopedstudenter i en referentiell kommunikationsuppgift och ordförrådsdelen i WISC-IV användes för att kunna jämföra ordförråd. Då idén till föreliggande studie föddes ur Ibertsson et al. studie från 2009 Deaf teenagers with cochlear implants in conversation with hearing peers har samma typer av efterfrågan om förtydligande använts som utgångspunkt i analys. Resultaten visade att personer med utvecklingsstörning kan skilja sig i användandet av olika typer av efterfrågningar från en mentalt åldersmatchad grupp. Vissa typer av efterfrågningar korrelerade signifikant med varandra i högre grad inom kontrollgruppen än inom målgruppen. Prestation på ordförrådstestet skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. I jämförelse mellan medelpoäng på ordförrådstestet och typ av reaktion, som visar ordförrådets betydelse för hur personerna reagerar på den utbytta referenten, återfanns ett signifikant resultat i målgruppen. / Several studies have investigated the use of different types of requests for clarification in a referential communication task. The purpose of this study was to examine whether communication strategies differs between children with developmental disabilities and mental age matched peers in a referential communication task, and how the children react to a communication breakdown. We tested vocabulary to see if vocabulary correlates with different types of requests for clarification. Our study included two groups. One group consisted of people with development disabilities with chronological mean age of 14:9 years. The other group consisted of mental age matched children with no development disabilities. The mental mean age of both groups was 8:6 years. The children’s communicative strategies were assessed in a referential communication task. The vocabulary was examined with the vocabulary subtest of WISC-IV. Our results indicate that children with mental disabilities differ from mental age matched peers in the use of types of requests for clarification in this study. Different types of requests correlates with each other in both groups. This indicates that the persons in the groups use different strategies in solving the task. The vocabulary was not different between the groups.

Enligt Carlsson och Rönnqvist (2005) och Frayret et al. (2007) blir det allt viktigare att arbeta med supply chain management inom trävaruindustrin. En utmaning är att finna ett arbetssätt för att hantera variationen i kundens efterfrågan. Idag hanteras variationen oftast genom onödigt stor lagerhållning (Lee et al., 1997b; So och Zheng, 2003).                                                                                 Syftet med studien är att utreda påverkande faktorer som bidrar till en varierande efterfrågan inom trävaruindustrin samt föreslå hur uppkomsten av dessa kan undvikas. För att svara på syftet har tre frågeställningar tagits fram och en fallstudie genomfördes på ett hyvleri. Informationsinsamlingen har skett genom intervjuer av anställda från olika avdelningar samt litteraturstudier. Studien visar att det finns flera utmaningar när det är stor variation på efterfrågan såsom brist på tillgång till prognoser och kommunikationsbrist med kunder. Det medför att planeringen av råvaruåtgången försvåras och det leder till svårigheter att uppnå leveransprecision.   Slutsatsen visar att de påverkande faktorer som bidrar till en varierad efterfrågan är prisvariationer, orderstorlek och orderfrekvens. Prisvariationer kan undvikas genom ABC-indelning av produkterna utifrån produktefterfrågan. Prognoser underlättar uppskattning av efterfrågan men för ett fungerande prognosarbete krävs samsyn, nära relation samt god kommunikation mellan kund och leverantör. Problem med orderstorlek och orderfrekvens kan reduceras om kunden får avgöra orderstorleken utan att specifika krav måste uppfyllas. Slutsatsen visar även att faktorer såsom väderlek, trender, mode, helgdagar och rotavdragets eventuella försvinnande påverkar variationen i efterfrågan. / According to Carlsson & Rönnqvist (2005) and Frayret et al. (2007) supply chain management in the wood products industry is getting more important. One of the challenges is to find a way to deal with customer’s fluctuating demand. Traditional solution to handle fluctuating demand is large inventory (Lee et al., 1997b; So & Zheng, 2003), which causes often high inventory cost for effective supply chain management.   The aim of the study is to investigate factors that affect a fluctuating demand in the wood products industry and suggest how to reduce the fluctuating demand through related factors analysis in order to improve Demand-Supply chain management efficiency. For this pursose, a case study on a planing is conducted. To collect data, interviews with employees from different departments have been made along with literature studies. The study presents that there are many challenges for the fluctuation demand such as lack of forecasts and lack of communication with customers. This, in turn, will cause problems with planning of the raw material as well as difficulties to deliver the goods on time.   The conclusion shows that the factors affecting a fluctuating demand are price variations, the orders batch size and order frequency. Price variations can be improved by ABC classification of the products by product demand. Forecasts will make the estimation of demand easier, although, in order to use forecasts properly a joint vision, close relationships and good communication with customer and supplier is required. Problems regarding batch size and order frequency can be reduced if the customer is allowed to decide the batch size with no specific requirements. The study also shows that factors such as weather, trends, fashion, holidays and disappearance of ROT work affects the fluctuating demand.

In 2003 the libraries of ten municipalities in the northern part of Sweden were each given 10 000 (SEK) by the BIN-project to purchase books on demand instead of making inter-library loans. This attempt was called Köpa på efterfrågan (Purchasing on demand). The purpose of this master thesis is to evalutate Köpa på efterfrågan. The results of the evaluation show that the books purchased on demand were quite popular. Almost all the purchased books were non-fictional with most books being bought within the field of medicin. There is also a correspondence between the education held in the participating municipality and which subject the purchased books belonged to. The libraries have all made rather similar purchases regarding subject, with the exception of Robertsfors. The most expensive subject was medicin, both per book and overall. The libraries have mostly bought their books on Internet bookstores due to their low cost and swift delivery. Purchasing on demand entails more benefits than inter-library lending, as it is less expensive, and a book, once bought, is available on the shelf for others to borrow it, although the increase of the library’s collection demands more thorough media-planning.

Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som centrumutvecklare står inför i sitt arbete för att få en levande handelsplats, där tre problemformuleringar tagits fram. Problemformuleringarna syftar till att förstå vilka de största utmaningarna är för en levande handelsplats och hur centrumutvecklare arbetar med dessa utmaningar. Den sista problemformuleringen studerar hur framtiden kan komma att se ut för de levande handelsplatserna, enligt centrumutvecklare. Studien analyserar de största utmaningarna som centrumutvecklare står inför, där diskussionen i slutsatsen präglas av dessa. Bland annat diskuteras samverkan mellan olika aktörer i staden, där rollen som centrumutvecklare är viktig och central. De har inte något formellt beslutsfattande vilket gör dem beroende av andra aktörer, där en politiskt fattad handelspolicy kan underlätta. Även en pågående omställning inom digitaliseringen, allmän beteendeförändring hos konsumenterna, trygga stadskärnor och attraktivt utbud är utmaningar. I framtiden kan begreppet handelsplats omformuleras till mötesplats, då centrumutvecklare prognostiserar att det kan efterfrågas mer upplevelser, där social interaktion är centralt. / The purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.