Routines for the checking process of construction documents differ and a common standard is not used broadly in the construction business. Problems in the checking process can be solved differently between projects. Today the organization BEAst has developed a standard for the checking process. The standard is being used by large construction companies but not yet broadly among consultancies.This investigation has been carried out together with Sweco Sweden who today are working with implementing BEAsts standard in their business. Sweco has their own version which mostly is based on BEAsts standard. The purpose of this investigation is to present a more efficient way of working with the checking process. The investigation examines if its temporally and economically profitable to continue work with the application of the standard within Sweco.The investigation is based on interviews, a poll and a workshop. The result creates a bigger understanding of BEAsts standard and purpose and also how it is used in practice. The results show that preferences differ greatly in how the checking process should be conducted. At the same time, the results also show that awareness of BEAst's standard in Sweco is low. But the standard is well received by those who used it in their work.The standard solves many problems within checking processes such as communication and documentation and shows the way for a more digital construction industry, but there are also problems. One conclusion is that there is a risk with the version creating additional work to develop, implement and manage. Additional work that can possibly be avoided by using BEAsts standard directly. / Rutiner för granskning av bygghandlingar ser olika ut och en gemensam standard används inte brett i byggbranschen. Problem som dokumentation av processer, kvalitetssäkringar och kommunikation hanteras på olika sätt och kan vara annorlunda för varje projekt. Idag har branschorganisationen BEAst en standard för hur processer i granskning ska gå till. Standarden används av stora byggentreprenörer men ännu inte brett på konsultföretag. Denna utredning har genomförts tillsammans med Sweco Sverige som idag arbetar med att tillämpa BEAsts standard i sin verksamhet. Sweco har en egen variant som till stor del är baserad på BEAsts standard. Syftet med denna utredning är att uppmärksamma ett effektivare arbetssätt inom granskning och ge återkoppling på Swecos variant av standarden. Utredningen undersöker om det ur tids- och ekonomiska perspektiv är lönsamt att fortsätta med detta arbete som berör tillämpningen av standarden. Utredningen är baserad på metoderna enkät, intervju och workshop. Enkäten har besvarats av ett urval anställda på Sweco Sverige. De intervjuade är eller har varit verksamma som projektörer eller projekteringsledare i byggbranschen. En intervju har också genomförts med BEAsts ordförande. Workshopen genomfördes tillsammans med handledare som arbetar med att utveckla Swecos variant. Resultatet ger en större förståelse över BEAst standard och syfte och hur den används i praktiken. Resultatet visar att preferenser skiljer sig stort kring hur granskning ska utföras. Samtidigt visar resultatet också att kännedom om BEAsts standard inom Sweco är låg. Men standarden är väl mottagen av de som använt den i sitt arbete. Standarden löser många problem inom granskning som kommunikation och dokumentation och banar vägen för en mer digital byggbransch. Men det framkommer också problem, för vissa är standarden en stor omställning som kan skapa motstånd. Swecos egna variant är under utveckling och skulle vara svår att implementera i verksamheten då företaget är konsultbaserat. En slutsats är att det finns risk att varianten skapar merarbete för att utveckla, implementera och förvalta. Merarbete som eventuellt kan undvikas genom att använda BEAsts standard direkt.

Stora investeringar kommer ske inom den svenska infrastrukturen de närmaste åren vilket skapar möjligheter för entreprenadföretag att expandera. För att generera god lönsamhet för företaget är effektiva processer önskvärt. Det kan uppnås genom att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt samtidigt som slöseriet i processen är minimalt. Studien fokuserar på egenkontroller av anläggningsbranschen och vägprojekt eftersom det idag är ett relativt outforskat område. Syftet med examensarbetet är att undersöka kvalitetsäkringsprocessen för vägentreprenader med fokus på entreprenörens egenkontroll. Detta för att ge insikt om processen för att identifiera utmaningar och slöseri. I studien utreds fallföretagets egenkontrollsprocess för vägprojekt. Studien är explorativ för att samla kunskap inom ett specifikt område. Forskningsansatsen är av induktiv karaktär eftersom studien utgår från observationer i verkligheten och försöker utforma en teori om hur slöseriet i egenkontrollsprocessen kan hanteras och minimeras. Litteraturstudie tillämpas för att ge ökad förståelse för området samt ge teoretisk grund för analysen. Datainsamlingsmetoderna som nyttjats för studien är intervjuer och sekundärdata från fallföretagets intranät. Studien klarlägger att entreprenörens skyldigheter av egenkontroll beror på vilka krav beställaren ställer på kvalitetssäkring. En vanligt förekommande utmaning för entreprenören är att kraven är fördelade i ett stort antal dokument, vilket gör det svårt att lokalisera och samla alla krav. Kraven innefattar exempelvis kontrollernas intervall, kontrollmetod och dokumentation. Studien visar att slöseri i form av väntan, överarbetning eller bristande bearbetning, onödiga arbetsmoment, defekter samt outnyttjad potential hos anställda förekommer i planerings- och produktionsskedet av egenkontrollsprocessen för vägentreprenader. Orsakerna till slöseriet bedöms vara av både extern och intern karaktär. God planering är en viktig nyckel för att arbeta smartare och förenkla processen vilket leder till frigörelse av resurser som kan nyttjas till andra arbetsuppgifter. En viktig påföljd av god planering är att kvalitetssäkringen är strukturerad och tydligt planerad innan produktionen startar på projektet, vilket bör bidra till att alla på arbetsplatsen vet hur det arbetet ska ske. Åtgärdsförslaget till fallföretaget är uppdelat i fyra kategorier: öka flexibiliteten, öka transparensen för processen, förenkla och strukturera samt slutligen ökad erfarenhetsåterföring. Rekommendationen för fallföretaget är att prioritera planeringsfasen av egenkontrollerna för att skapa mallar och kontroller som gör nytta. Rekommendationen för branschen mer generellt är att myndigheter och institutioner aktivt ska arbeta för att minimera slöseriet i sina egna processer för att se till att de inte genererar slöseri som förekommer i alla projekt oavsett entreprenör. Vidare är rekommendationen att utreda hur egenkontroll kan tillämpas på ett effektivare sätt med hög tillförlitlighet, eller om det finns något alternativ till egenkontroll som är fördelaktigare. / Major investments will be made in the Swedish infrastructure in the next few years, which creates opportunities for construction companies to expand. To generate good profitability for the company, efficient processes are desirable. It can be achieved by making the best use of available resources while minimizing waste in the process. This study focuses on self-inspections of the construction industry and road projects since it today is a relatively unexplored area.    The purpose of the degree project is to investigate the quality assurance process for road projects with a focus on the contractor's self-inspection. This is to provide insight into the process to identifying challenges and waste. The study investigates the case company's self-inspection process for road projects. The study is exploratory to gather knowledge in a specific area. The research approach is of an inductive nature because the study is based on observations, trying to formulate a theory of how waste in the self-control process can be handled and minimized. The literature study provides an increased understanding of the area and a theoretical basis for the analysis. The data collection methods used for the study are interviews and secondary data from the case company's intranet. The study clarifies that the contractor's obligations of self-inspection depend on the customer's requirements of quality assurance. A common challenge for the contractor is that the requirements are distributed in a large number of documents, which makes it difficult to locate and collect all requirements. The requirements include, for example, the intervals of the inspections, inspection method and documentation. The study shows that waste in the form of waiting, extra-processing or lack of processing, unnecessary work steps, defects and unused potential in employees occurs in the planning and production phase of the self-inspection process for road projects. The causes of the waste are assessed to be of both external and internal nature. Good planning is an important key to working smarter and simplifying the process, which leads to the release of resources that can be used for other activities. An important consequence of good planning is that the quality assurance is structured and clearly planned before production starts, which should give everyone on the workplace information on how the work should be performed. The proposed actions for the case company are divided into four categories: increase flexibility, increase transparency of the process, simplify and structure and finally, increase possibilities for a lessons learned process. The recommendation for the case company is to prioritize the planning phase of the self-inspections to create templates and inspections that are useful. The recommendation for the industry more generally, is that authorities and institutions should actively work to minimize waste in their own processes to ensure that they do not generate waste that occurs in all projects regardless of contractor. Furthermore, the recommendation is to investigate how self-inspection can be applied in a more efficient way with higher reliability, or if there is an alternative to self-inspection that is more advantageous.

Covid-19 tog världen med storm, samhället förändrades och social distansering blev ett faktum. Men anställda i livsmedelsbutiker måste arbeta, de har ett samhällsviktigt arbete som de skakänna sig stolta över, dock utsätts de dagligen för risken att smittas av viruset. Kunder som inte tar hänsyn till eller följer de åtgärder som finns för att minska smittspridningen är en del av vardagen för personalen i livsmedelsbutiker, samtidigt känner personalen oro för att smittas. Uppsatsen baseras på en kvantitativ enkätstudie som genererat 286 svar från arbetstagare i livsmedelsbutiker runt om i Sverige. Vi har analyserat svaren och dragit slutsatser som besvararvåra frågeställningar och är relevant för syftet med undersökningen. Vilket är att belysa och uppmärksamma läsaren om hur arbetstagare som arbetar inom livsmedelsbutiker i Sverige har påverkats av covid-19-pandemin i sitt dagliga arbete. I den teoretiska referensramen presentera vi relevanta teorier och informerar läsaren om vad covid-19 är samt vilken betydelse rådande pandemi kan ha på anställda i allmänhet. Vi tar också upp ämnet ”mental hälsa” och ”oro”. Sedan introduceras läsaren till Karaseks krav- och kontrollmodell samt Johnson och Halls utvidgade krav/kontroll/stödmodell. I slutet av den teoretiska referensramen kan återfinns våra frågeställningar. Därefter, i nästkommande kapitel, följer en presentation av undersökningens metodval. I resultat och analys går vi igenom de resultat vi kunnat utläsa från undersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Bland annat att arbetskraven ökat under pandemin, kunder som inte visar hänsyn och ett förändrat arbetssätt i livsmedelsbutikerna. Vi redovisar också om uppfattningen skiljer sig något mellan respondentgrupperna. I undersökningen framkom det också att de flesta känner sig stolta över att arbete inom ett samhällsviktigt arbete under pandemin men att nästan alla känner sig oroliga för att smittas av coronaviruset när de befinner sig på arbetsplatsen. Oron grundar sig i att anställda känner sig oroliga för att föra smittan vidare till närstående. Avslutningsvis redovisas undersökningens slutsatser och således svar på våra frågeställningar samt en diskussion om fortsatt undersökning och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.

Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll. / The purpose of our study is to investigate men's and women's experiences of their psychosocial work environment. To fulfil our purpose and our questions the following research question were formulated “Is there any difference between men and women's experience of stress, bullying, sexual harassment, social support, management support and autonomy in their work environment?” The study has been conducted via our web survey on social media, Facebook and LinkedIn. Our method has been of a quantitative nature and implemented with 112 respondents. To get as many answers as possible, we have shared the questionnaire publicly and via messenger with friends who could take part of it. The reason why this material is used in this study is that it can contribute to an understanding of the respondents' experience of stress, bullying, social support, manager support, sexual harassment, autonomy, influence and self-control, and to be able to compare differences between men and women in these aspects. The result showed that in some cases there are differences between men and women. However, the result showed that there were no significant gender differences. This suggests that further research should continue to investigate gender differences regarding stress, bullying, sexual harassment, social support, managerial support, autonomy, influence and self-control, since the result can be interpreted as being that generalizing conclusions in this regard cannot be drawn at this time.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm. Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning. Vårt syfte med studien är att ge utökad kunskap och förståelse kring temat psykosocial arbetsmiljö genom att undersöka psykiska och sociala arbetsförhållanden bland olika projektmedarbetare inom olika projekt. Komplexiteten i den psykosociala arbetsmiljön är stor och för att få fram en helhetsbild av den psykiska och sociala arbetsmiljön tänker vi i denna studie fokusera på psykiska arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd och konflikter, ledarskap, kommunikation och lärande samt motivation. Vi har valt att göra en studie där vi använder en kvantitativ metod med en enkätundersökning som har skickats till samtliga projektmedlemmar på Projekt AB. I enkäten har vi berört centrala frågor inom området psykosocial arbetsmiljö. Resultatet är en beskrivning av hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs inom Projekt AB. Svaren från undersökningen ger ett samlat underlag för verksamhetens ledning att utveckla sin psykosociala arbetsmiljö inom projektverksamheten på ett gynnsamt sätt, både ur ett medarbetar- och företagsperspektiv. Svaren på enkätstudien visade en hög arbetstillfredsställelse bland projektmedarbetarna. Det framkom i studien att den psykosociala arbetsmiljön på Projekt AB upplevs i stort sett positivt trots att medarbetarna anser att de har mycket att göra. Följande förbättringsområden har identifierats: bättre återkoppling, förbättrat lärande i stort, ökad erfarenhetsöverföring, ökad delaktighet hos projektmedarbetare, minskad arbetstempo och ökad social kontakt. Utifrån resultatet i denna fallstudie kan företaget diskutera möjliga åtgärder och förändringar som skulle kunna bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö. Ett formellt forum för erfarenhetsöverföring samt positiv och negativ återkoppling som ges oftare både inom projektgruppen och mellan projektmedarbetare och projektledare anser vi är de viktigaste åtgärderna som företaget bör fokusera på i sina arbetsmiljöarbeten. / This thesis has been performed in a small company in Stockholm called Projekt AB. The company is a qualified project management company that works with all types of construction projects regardless of the complexity and size. The company was founded in 1993 and is today one of the leading project management companies in the Stockholm area.The background of this thesis was the fact that the company wanted to describe the psychosocial work environment from project members´ point of view. The purpose of this study is to provide and increase knowledge and understanding on the theme of psychosocial work environment by examining the psychosocial work environment among members of different projects in Projekt AB. The target group of this thesis is the client i.e. company´s management. The complexity of the psychosocial work environment is great and to obtain an accurate picture of the psychosocial work environment we intend to focus on the mental work demands, social support, conflicts, leadership, communication, self-control, learning, and motivation. We have chosen to write this study with the use of a quantitative approach. We have sent a survey to all project members in Projekt AB. In the questionnaire, we have asked about the key issues linked to the field of the psychosocial work environment. The result of the survey and the analysis of the data are presented in this thesis. The essay describes how the project members experience the psychosocial work environment in Projekt AB. Main outcomes from this thesis will provide an integrated basis for the company´s chiefs to develop their psychosocial work environment in the project activity in a favorable way, from both employee´s and business´ point of view. The result of our case study showed a high level of job satisfaction among project members. The study showed that the project members are quite satisfied with their psychosocial work environment in Projekt AB even thou they at the same time consider that they have too much to do. There is a number of possible areas for improvement, which is better feedback, improved learning in general, increased transfer of experience and involvement of project members, reduced work rate and increased social contacts. Based on the outcome of this case study, the company may discuss possible actions and changes that could contribute to better psychosocial work environment. A formal forum for the transfer of experience and both positive and negative feedback given more frequently both within the project group and between project members and project leader are the most important actions that the company should focus on in their work with the work environment.