Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kastaljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler. Anonymitet försvårar den sociala kontrollen och möjligheter tillbestraffningsåtgärder och risken att frestas agera bedrägligt är överhängande. När det gäller experters perspektiv på bedragare framträder personer med ekonomiska problem, sociala problem och tidigare brottsbelastning. En traditionell bild sombekräftas av tidigare undersökningar. En annan bild visar på en uppfattning om att de flesta människor är beredda att utföra bedrägerier under vissa omständigheter och att de flesta bedrägerier utförs av vanliga människor. En ytterligare bild är atten bedragare är en person som har särskilda kunskaper, en person som har tillgång till konfidentiell information och vet hur man undkommer. Studien visar att vissa grupper anses undkomma kontrollsystemen och resultatet indikerar atthögstatuspersoner utgör delar av denna grupp. En slutsats är att kontrollsystemen har en mycket bred insikt i de varningssignaler som förekommer och en klar samsyn på tydliga riskfaktorer. Samtidigt indikeras en bred och neutral inställningoch en medvetenhet om att vissa grupper är svårurskiljbara vid kontroll. Studien ger insikt i att den offentliga lagföringsstatistiken inte ger en helt rättvisande bild av bedragaren.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar. Konceptet bygger på att återspegla sparmål i form av personliga visualiseringar i en online miljö.

In the 3rd century, over a relatively short time span more than 100 hillforts were constructed in the southern part of Uppland. In 750 A.D. most were deserted. This period coincides with large political changes in Europe. It also marked a time with increasing water-borne long-range trade. The thesis seeks to find correlations between the sudden emergence of the hillforts, and the long-range trade, in the context of models for ancient economics. The thesis shows that there is a strong correlation between the location of the hillforts and the waterways. It also shows a correlation between hillforts and grave mounds, indicating the hillforts role as a monument for a local elite. The central place for the waterways is Old Uppsala, supporting the assumption made by Michael Olausson and Anders Bornfalk Back, that Old Uppsala was a regional center. In terms of World Systems Theory, Old Uppsala would be a core, dependent on goods from a periphery. Highlighting interactions between the WST sub-systems using New Institutional Economics, the thesis points to the use of tribute systems between a local elite and the surrounding area both for generating trade and constructing the hillforts, manifesting the local leader and controlling the waterways, governed by Old Uppsala. / Under det 3:e århundrandet, byggdes under en relativt kort tidsperiod fler än 100 fornborgar i södra Uppland. År 750 e.Kr. hade de flesta övergivits. Denna period sammanfaller med stora politiska förändringar i Europa. Det var också en tid när vattenburen långväga handel ökade. Uppsatsen söker korrelationer mellan den plötsliga uppkomsten av fornborgarna, och den långväga handeln, i en kontext av modeller för forntida ekonomiska system. Uppsatsen påvisar en stark korrelation mellan fornborgarnas placering och farlederna. Den visar också en korrelation mellan fornborgar och gravhögar, som indikerar fornborgarnas roll som monument för den lokala eliten. Centralplatsen för farlederna är Gamla Uppsala, vilket ger stöd till antagandet av Michael Olausson och Anders Bornfalk Back, att Gamla Uppsala var ett regionalt centrum. I termer av ”World Systems Theory”, var Gamla Uppsala en ”core”, beroende av varor från en periferi. Genom att tydliggöra interaktioner mellan de olika WST-systemen med hjälp av New Institutional Economics, pekar uppsatsen på användandet av tributsystem mellan en lokal elit och dess omgivning, både för att möjliggöra handel och för att uppföra fornborgarna, och därigenom manifestera den lokala ledaren och kontrollen över farlederna, styrt från Gamla Uppsala.

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder. / This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

Studien syftar till att undersöka förskollärares arbete med hållbar utveckling i förskolan. Vilka förutsättningar får de för att genomföra arbetet samt vilka strategier har de upplevt gynnsamma för att skapa mening i undervisningen? I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med tolv förskollärare, för att analysera förskollärares erfarenheter av arbetet med hållbar utveckling utifrån de tre undervisningstraditionerna faktabaserade, normativa och pluralistiska. I resultatet kan vi utläsa en osäkerhet hos förskollärarna i hur de ska undervisa ämnet för de yngre barnen. Begreppet är abstrakt och förskollärarna behöver konkret material för att göra innehållet nåbart för barnen. Studiens slutsats är att förskollärarna lämnas ensamma i arbetet med hållbar utveckling och inte får någon vidare stöttning för att kunna skapa god undervisning för barnen. Något som vi kan utläsa från tidigare forskning är att det inte skett några större förändringar på hur förskollärare upplever ämnet hållbar utveckling.

Service quality is an essential concept to understand in commercial contexts to create and maintain customer satisfaction. In the banking sector, it becomes especially important, as the competitive situation between the banks is evident and they offer similar services to customers. Service quality can therefore be a contributing factor for a bank to be able to stand out to customers. Few studies have been done on service quality in the banking sector, especially in Sweden. The last few years have been reflected by economic concern with negative external factors for instance, the war in Ukraine, increased energy prices, and an increased interest rate situation. This has affected private individuals considerably, while the Swedish banks instead make billions in profits from these negative externalities.The purpose of the study is, therefore, to explain private individuals' perceived service quality in the banking sector, in a relationship with economic pressure from the external factors experienced in the past year. To answer the research questions and fulfill the purpose that was set in the study, a quantitative survey has been carried out on private individuals. The questions were based on service quality theory and mainly the SERVQUAL framework and its determinants. Findings indicated that similar patterns were found within all determinants and service quality as whole, but not every variable were significant. Those who have had a worse financial situation in the last year have had an overall worse experience of the bank's service quality, in comparison with those who have had a better financial situation in the last year. It also showed that men are more likely to switch banks when perceived service quality is worse, while women indicated more towards changing banks primarily due to impaired finances and not primarily service quality.

This thesis consists of four essays within the field of environmental economics. Computable General Equilibrium models have been used to assess the economic consequences of greenhouse gas policies. The focus is mainly on the Swedish economy, but the EU economies and the global economies are also analyzed in one essay each. The costs and effects of a unilateral Swedish decision to reduce carbon dioxide emissions are analyzed in essay I. The results of a unilateral reduction are compared to the results of an implementation of an EU multilateral agreement. The results indicate that if Sweden unilaterally decides to increase its CO2 tax, total EU CO2 emissions will increase, i.e. there will be a “carbon leakage effect”. Furthermore, an EU multilateral implementation of a CO2 tax will induce lower welfare (excluding environmental benefits) in Sweden, as compared to the situation where the same tax is unilaterally introduced.In the second essay we analyze the Swedish environmental goals conforming to the Kyoto Protocol, when simultaneously meeting national goals to alleviate acidification and eutrofication effects by reducing SO2 and NOx pollutants. We have found that when secondary benefits of measures aiming at reducing CO2 are taken into account, it may still be in the government’s interest to nationally decrease CO2, instead of engaging in seemingly low-cost trading. The principles for allocation emission permits are many, and in the third essay I focus on principles based on economic welfare theory. My main conclusion from these simulation exercises is that the distribution rule based on the different assumptions on social welfare function and some other more ad hoc distribution rules offers quite large changes in welfare, distributions of emission rights and contrary to earlier literature, I find that the initial distribution not only gives second-order effects but affects equilibrium prices and therefore, income.In the fourth essay I focus on how households’ demand for transport services can be improved in CGE-models. A differentiation between trip purposes and trip length, a complementary relationship between work journeys and labor supply, and a subdivision of households by density of population and income, influences the numerical results in a direction increasing the negative welfare effect of a carbon target, as compared to the non-extended model. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

The role of trust in social, economic, political, and organizational relations is a research topic that has received much attention during the last decade. Trust has been considered a key variable in various contexts, although it should be noted that many theorists pay little attention to empirically testing their arguments about the importance of trust. It is in the present thesis examined whether trust is an important variable in the context of risk policy.This question was addressed from different perspectives in three empirical studies, which were based on extensive survey data. The first article concerned the case of energy policy and the relationship between people’s perceptions of nuclear risks and their attitudes towards various aspects of energy policy was examined. In the second article it was studied whether trust was an important predictor of perceived risk within and across four European countries. Finally, in the third article, determinants of public trust in organizations were studied. An important finding in the thesis was that determinants of trust varied depending on the organization studied. It was also found that trust was a significant predictor of perceived risk, but the relationship was not very strong. It was suggested that the overall policy implications for risk management should be that there are limits to the possibilities to increase the level of trustworthiness and build public trust. An organization could make strong efforts to build an image of being a competent, open, fair, and credible organization, but still not gain the necessary degree of trust, because public perceptions can be based on certain organizational characteristics that are very fundamental and not easily changed. Furthermore, even if an organization succeeds in building a high degree of public trust, it was found in the thesis that it is possible to trust those responsible for risk management to be very competent and honest, yet perceive risks as high. A number of possible causes for this interesting finding are presented in the thesis. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>

Background and problеms: In thе accounting industry, charactеrizеd by intеnsivе workloads and high dеmands, small and mеdium-sizеd firms facе thе challеngе of compеting for a limitеd pool of qualifiеd workforcе. Simultanеously, thеy must navigatе rеsourcе constraints whilе maintaining еfficiеncy and quality in thеir opеrations. Thеsе factors highlight thе nееd for еffеctivе rеward systеms, not only to sustain a motivatеd workforcе but also to addrеss thе uniquе challеngеs within thеsе еntеrprisеs.  Purposе: Thе purposе of this study is to invеstigatе how small and mеdium-sizеd accounting firms in Swеdеn apply rеward systеms to motivatе thеir еmployееs. Thе study also aims to undеrstand how еmployееs pеrcеivе thеsе rеward systеms.  Mеthod: To achiеvе thе study's purposе, a qualitativе rеsеarch mеthod is usеd, with intеrviеws as thе main data collеction tool. Rеspondеnts arе drawn from thrее diffеrеnt SME accounting firms, and thеir pеrspеctivеs and еxpеriеncеs will bе analyzеd to gain a holistic undеrstanding of thеir еxpеriеncе with thе rеward systеm.  Thеorеtical framе of rеfеrеncе: Thе study is basеd on thеorеtical pеrspеctivеs on work motivation and rеward systеms, including Maslow's hiеrarchy of nееds thеory, Hеrzbеrg's two-factor thеory and Vroom's еxpеctancy thеory. Thеsе thеoriеs providе a framеwork for analyzing and undеrstanding how еffеctivе rеward systеms can bе dеsignеd to еnhancе еmployее motivation and satisfaction.  Empirical: Thе еmpirical part of thе study еxplorеs thе rеward systеms within thrее sеlеctеd accounting firms. Wе analyzе thеir dеsign, impact on motivation and satisfaction, and how thеy arе pеrcеivеd by еmployееs.  Conclusion: Thе study's rеsults indicatе that thе rеward systеm's dеsign and usе play a cеntral rolе in promoting motivation and work pеrformancе within accounting firms. Thе rеsult shows that mеdium-sizеd accounting firms, such as companiеs A and C, succеssfully usе formal and structurеd rеward systеms to promotе a balancе bеtwееn intеrnal and еxtеrnal motivation. On thе othеr hand, Company B, a smallеr agеncy, prioritizеs intеrnal motivation and crеatеs a positivе work еnvironmеnt without a traditional rеward systеm. Thе еmployееs' еxpеriеncеs vary, but ovеrall, thе study indicatеs that a mix of rеwards can bе morе еffеctivе considеring divеrsе еmployее prеfеrеncеs. / Bakgrund och problem: Inom rеdovisningsbranschеn, präglad av intеnsiva arbеtsbеlastningar och höga krav, står små och mеdеlstora byråеr inför utmaningеn att konkurrеra om еn bеgränsad pool av kvalificеrad arbеtskraft. Samtidigt måste dе hantеra rеsursbеgränsningar och upprätthålla еffеktivitеt och kvalitеt i sina vеrksamhеtеr. Dеssa faktorеr sättеr fokus på bеhovеt av еffеktiva bеlöningssystеm för att intе bara upprätthålla еn motivеrad pеrsonal utan också för att möta dе unika utmaningarna inom dеssa förеtag.  Syfte: Syftеt mеd dеnna studiе är att undеrsöka hur små- och mеdеlstora rеdovisningsbyråеr i Svеrigе tillämpar bеlöningssystеm för att motivеra sina anställda. Studiеn syftar även till att förstå hur dе anställda uppfattar dеssa bеlöningssystеm.  Metod: För att uppnå studiеns syftе används еn kvalitativ forskningsmеtod med intеrvjuеr som huvudsakligt datainsamlingsvеrktyg. Rеspondеntеrna kommеr från trе olika SME rеdovisningsbyråеr, dеras pеrspеktiv och еrfarеnhеtеr kommеr att analysеras för att få еn holistisk förståеlsе för deras upplevelse av bеlöningssystеmet. Teoretiska referensram: Studiеn byggеr på tеorеtiska pеrspеktiv kring arbеtsmotivation och bеlöningssystеm, inklusivе Maslows bеhovstеori, Hеrzbеrgs tvåfaktorstеori och Vrooms förväntningstеori. Dessa teorier ger ett ramverk för att analysera och förstå hur еffеktiv bеlöningssystеm kan utformas för att öka anställdas motivation och tillfredsställelse.  Empiri: Dеn еmpiriska dеlеn av studien utforskar bеlöningssystеmеn inom trе valda SME rеdovisningsbyråеr. Vi analyserar dеras utformning, hur dе påverkar motivation och tillfrеdsställеlsе samt hur dе uppfattas av dе anställda. Slutsats: Studiеns rеsultatеn indikеrar att bеlöningssystеmеts utformning och användning spеlar еn cеntral roll för att främja motivation och arbеtsprеstation inom rеdovisningsbyråеr. Resultatet visar att medelstora redovisningsbyråer, som företag A och C, framgångsrikt använder formella och strukturerade belöningssystem för att främja en balans mellan intern och extern motivation. Å andra sidan, företag B, en mindre byrå, prioriterar intern motivation och skapar en positiv arbetsmiljö utan ett traditionellt belöningssystem. De anställdas upplevelser varierar, men överlag visar studien att en blandning av belöningar kan vara mer effektivt med hänsyn till varierande medarbetarpreferenser.

No description available.