Denna studie har undersökt hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever och arbetar för att främja den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna under en pandemi. Med kvalitativa metoder har studien fördjupat sig i enhetschefernas upplevelser och erfarenheter till att utföra ett hållbart och strukturerat arbetsmiljöarbete och därmed ökat kunskapen om hur enhetschefernas verklighet ser ut och har sett ut under de påfrestningar som Covid-19 har medfört inom äldreomsorgen. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta kvinnliga enhetschefer från olika kommuner i södra till sydvästra Sverige. Studien har utvärderats med en tematisk analys och med en abduktiv ansats tolkar vi att Krav-Kontroll-Stödmodellen och KASAM återspeglar studiens empiri. Resultatet påvisar att enhetscheferna upplever att medarbetarna har haft en tuff arbetsmiljö i början av Covid-19 orsakat av hård arbetsbelastning, obegriplig information som bidragit till ständiga organisationsförändringar i hur deras sociala relationer kollegialt har kunnat fungera. Enhetschefernas ledarskap har påverkats av pandemin där de behövt finna nya strategier för att bemöta denna tuffa arbetsmiljö för sina medarbetare där tydlig kommunikation och närvaro har varit viktiga aspekter för att lyckas med en främjande arbetsmiljö under pandemin. / This study has examined how unit managers in elderlycare experience and work topromote the psychosocial work environment of employeesduring a pandemic. Withqualitative methods, the study has deepened the unitmanagers experiences andexperiences to perform a sustainable and structuredwork environment work and therebyincreased knowledge of what the unit managers realitylooks like and has looked likeunder the strains that Covid-19 has resulted in elderlycare. The empirical study is basedon semi-structured interviews that have been conductedwith eight female unit managersfrom different municipalities in southern to southwestSweden. The study has beenevaluated with a thematic analysis and with an abductiveapproach, it can be experiencedafter commuting between the result and theory thatthe Requirement-Control-Supportmodel and KASAM reflect the empirical study. The resultsshow that the unit managersfeel that the employees had a tough work environmentat the beginning of Covid-19caused by hard workload, incomprehensible informationthat contributed to constantorganizational changes in how their social relationscould function collegially. The unitmanagers leadership has been affected by the pandemicwhere they had to find newstrategies to respond to this tough work environmentfor their employees where clearcommunication and attendance have been important aspectsto succeed in a promotingwork environment during the pandemic.

This thesis deals with the emotional dimension of intergenerational solidarity in elderly care. Caring for an aging family member is a difficult life situations for a caring person but also for the elderly. How they cope with the situation, largely depends on the quality of their relationship. The paper presents the theories related to emotional solidarity in elderly care, mainly the theory of V.L. Bengtson, on which is based the research and presents also contemporary Czech and foreign studies on this topic. Quantitative methods used in the paper are based on data from research of prof. Hynek Jerabek et al. "Family Cohesion 2010" and analyzes the mutual relationship between the one who cares and elderly family member who need help. To find the factors that affect relationships, is used linear regression analysis factors are currently being compared to the situation of home care and for care with help of the institutions. The conclusions of the analysis confirm the assumption that emotional solidarity is most often provided kind of help. Emotional relationships between caring persons and the elderly are characterized by relatively high degree of reciprocity, which increases when they are caring of their own mother, and if they had harmonic emotional relationships with senior in the past. The...

Bakgrund: Många äldre vill vårdas i hemmet och anhöriga står för majoriteten av stödet och omsorgen. Anhöriga beskriver att det är viktigt att vara delaktiga i vården. Vårdpersonal har ett ansvar för att hitta möjligheter till delaktighet och sjuksköterskan har en ledande roll i att stödja anhöriga. Anhörigas stöd och hjälp till sina äldre närstående är en avlastning för vården och fyller en samhällsbärande funktion.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra anhöriga delaktiga i hemsjukvård av äldre personer samt vad som utgör möjligheter respektive hinder för delaktighetsgörandet.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in via elva semistrukturerade intervjuer som genomfördes med två specialistsjuksköterskor och nio allmänsjuksköterskor. Materialet analyserades i en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det framkom hur sjuksköterskorna gjorde anhöriga delaktiga och det gjordes utifrån olika perspektiv till exempel information, kommunikation, utbyte av kunskap och att skapa relationer. Samtidigt beskrevs olika aspekter som ansågs underlätta eller försvåra delaktighetsgörandet. Sjuksköterskorna uttryckte att delaktighetsgörandet var ett ständigt görande beroende av många olika faktorer dels vem sjuksköterskan, den anhörige och vilken situationen var. Sjuksköterskornas kunskap om delaktighetsgörandet ökade med deras yrkesverksamma år.   Slutsats: Anhörigas delaktighet i vården ansågs vara värdefull, deras stöd till närstående var en resurs för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna efterfrågade mer stöd från organisationen och möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla ytterligare kunskap om anhörigas delaktighet i vården. / Background: Many elderly people want to be cared for at home and relatives provide most of the support and care. Relatives say it is important to be involved in the care. Healthcare professionals have a responsibility to find opportunities for participation and the nurse has a leading role in supporting relatives. Relatives support and help to their elderly is a relief for care and fulfils an important function for the society.    Aim: To describe nurses experiences of involving relatives in homecare of elderly people and what makes opportunities and difficulties to participation.   Methods: To respond to the aim of the study a qualitative interview study with an inductive approach was used. The material was collected through eleven semi-structured interviews. Two specialist nurses and nine general nurses participated. The material was analyzed in a qualitative content analysis.  Results: It appears how the nurses involved the relatives, and it was done from different perspectives, such as information, communication, exchange of knowledge and relationships. At the same time nurses described various aspects that were considered to make opportunities and difficulties for involving relatives. Nurses expressed that participation was constantly doing depending on many factors, who the nurse, the relative and what situation it was. The nurse’s knowledge about participation and involving relatives had increased with their working years.  Conclusion:  Relative’s participation was considered valuable for the nurses, their support to the older person was a resource for the nurses. The nurses requested support from the organization and ability to develop more knowledge about relatives' participation in care.

Den här uppsatsen utvecklar kunskapen om chefernas föreställningar om personals arbetsmiljö inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Eftersom en dålig arbetsmiljön kan leda till arbetsrelaterad ohälsa är problemområdet relevant för det sociala arbetet. Utifrån tidigare forskning identifieras i uppsatsen arbetssätt, medarbetarnas kompetens, relationer samt livspussel som viktiga områden i relation till personals arbetsmiljö. Som en teoretisk utgångspunkt använder sig uppsatsen av organisationsteori med två olika perspektiv: ett strukturellt perspektiv och ett HR-perspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa metoder och datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade mejlintervjuer. Nio respondenter deltog i studien, fem från äldreomsorgen respektive fyra från funktionshinderomsorgen. Respondenterna arbetade som chefer inom äldre- och funktionshinderomsorgen i sex olika västsvenska kommuner. Datan från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Bland resultaten framkommer att enligt chefers föreställningar kan medarbetarnas arbetsmiljö påverkas av deras arbetssätt och påverkansmöjligheter, medarbetarnas kompetens, kommunikation, relationer samt av medarbetarnas livspussel. Dessa områden, som alltså speglar chefernas föreställningar, stämmer relativt väl överens med de områden som framhävts i tidigare forskning. / This essay develops the knowledge of managers’ perception of the work environment of staff in elderly care and disability care. Because a poor work environment can cause work-related ill health, the problem area is relevant to social work. In previous research, the essay identifies way of working, the competence of the staff, relations, and work-life balance as important areas in relation to the staff’s work environment. As a theoretical basis, the essay uses organisation theory with two different perspectives: a structural perspective and an HR perspective. The essay is based on qualitative methods and the data was collected by use of semi-structured email interviews. Nine respondents participated in the study, five from the elderly care and four from the disability care. The respondents worked as managers within the elderly care and disability care in six different municipalities in western Sweden. The data from the interviews was analysed according to a thematic analysis. A result is that according to the managers’ perceptions, the staff’s work environment can be affected by their way of working and their chance to make an impact, the competency of the staff, communication, relations, and by the work-life balance. These areas, which then mirror the managers’ perceptions, match the areas emphasised in previous research relatively well.

Förutsättningarna mellan Sveriges kommuner skiljer sig, till följd av urbaniseringen, alltmer och skapar olika utmaningar och varierande möjligheter att tillhandahålla välfärden, däribland äldreomsorgen som sedan ädelreformen 1992 åligger primärkommunerna. 2019 beräknades cirka en fjärdedel av Sveriges kommuner att gå med underskott vilket resulterar i neddragningar och sparåtgärder inom välfärden eftersom välfärdens nivå används för att balansera budgeten. Trots att andelen äldre i Sverige ökar så visar forskningen att platserna på särskilt boende har minskat sedan 1980-talet och att allt färre äldre får stöd och hjälp i hemmet. Enligt en granskning utförd av Inspektionen för vård och omsorg kan kommunala riktlinjer, för handläggning av bistånd till äldreomsorg, användas som ett sätt att kontrollera kostnader genom att anpassa kriterier och ambitionsnivåer för äldreomsorgen samt genom att minska skillnader i beslut. Justitieombudsmannen har riktat kritik mot kommunala riktlinjer som är oförenliga med gällande rätt och trots att tidigare forskning visar att kommunala riktlinjer används vid handläggning och bedömning av beslut till bistånd av äldreomsorg så är kommunala riktlinjer ett förhållandevis outforskat fält. Syftet med studien har därför varit att förstå vilken funktion kommunala riktlinjer har med avseende på lagstiftningen och tillämpningen samt vilken funktion riktlinjer har för politiker. För att besvara detta har följande undersökts: 1) riktlinjernas utbredning och innehåll, 2) hur politiker motiverar deras tillkomst och hur de skapas och 3) vilken inverkan biståndshandläggare anser att riktlinjerna har på deras beslutsfattande. Tre metoder använts i studien; dokumentgranskning, semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Resultatet visar en omfattande utbredning av kommunala riktlinjer som finns i 274 av Sveriges 290 kommuner och att riktlinjerna är politiskt antagna i majoriteten av kommunerna. Granskningen visar att riktlinjerna innehåller vägledande information, om exempelvis lagstiftning och rättspraxis, men det är också vanligt att kriterier för att bevilja insatser eller nivåer för insatsernas omfattning i den aktuella kommunen anges. Resultatet indikerar vidare att riktlinjernas funktion är att överbrygga otydligheten i SoL genom en återgång till byråkratisering. Genom att minska handlingsfriheten syftar riktlinjerna också till att skapa trygghet och möjlighet till politiskt ansvarstagande för nyttjande av kommunala resurser, ansvarsutkrävande i relationen mellan politiker, medborgare och biståndshandläggare samt att kompensera för bristande kompetens. Standardiseringen som görs i syfte att uppnå likabehandling och rättssäkerhet riskerar dock att gå emot intentionen med SoL och den individuella prövningen. Studien synliggör vikten av att nödvändiga resurser investeras i de riktlinjer som skapas så att de utformas för att vara lagenliga, rättssäkra och tillgängliga men att förutsättningarna för detta skiljer sig kraftigt mellan kommuner. En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsen eller en annan statlig myndighet ansvarar för att ta fram en mall till riktlinjer som kontinuerligt uppdateras med aktuell lagstiftning och rättspraxis. Sammanfattningsvis visar studien att riktlinjer har en utbredd inverkan på biståndshandläggarnas beslutsfattande. Riktlinjerna får därigenom en central roll i tillämpningen av välfärden med en inverkan på enskilda äldre och det bistånd som beviljas. / Cutbacks and austerity measures were in 2019 estimated in a quarter of the Swedish municipalities because of financial deficit. Due to the urbanization the conditions of the municipalities vary creating different challenges and possibilities to provide for the necessary welfare service such as elderly care. Despite a growing population of elderly previous research shows a decline in residential homes since 1980 as well as a decrease in caretakers receiving home help service. According to an inspection of the Health and Social Care Inspectorate (Inspektionen för vård och omsorg) local policy guidelines, for elderly care assessment, are being used to reduce the dissimilarities in decision-making within the municipalities’ and to control the financial costs by adapting criteria’s and care limits for the needs assessment. Critic has by the Swedish Ombudsman been directed towards municipal guidelines for not being in accordance with the law and case-law. Despite previous research indicating usage of municipal guidelines in the need’s assessment and decision-making process, municipal guidelines are still a quite unexplored field. The aim of this thesis is therefore to understand the role of municipal guidelines, for elderly care assessment, with regard to the law and the application of the law as well as the role municipal guidelines play according to politicians. In order to achieve this the following has been examined: 1) the spread and content of the municipal guidelines, 2) the creation and political motives for establishing the guidelines and 3) how the care managers view their impact on the decision-making process. The methods used are semi-structured interviews, a survey, and a documentation review. The result shows that municipal guidelines are politically established, that they are widely spread and can be found in 274 out of 290 Swedish municipalities. According to the survey the guidelines contains guidance of law, case-law and the like, as well as criteria’s and limits for the needs assessment and decision-making of elderly care service. The result indicates that the role of the local guidelines is to compensate for the ambiguity of the social Services Act (socialtjänstlagen 2001:453) by reinstating bureaucracy. By limiting the discretion, the guidelines aim to compensate for the lack of competence as well as creating certainty and enable political responsibility for the usage of municipal resources as well as accountability between politicians, care managers and citizens. By standardizing, the aim is to achieve equality and legal certainty despite risking the fundamental intentions of the social Service Act as a framework law designed for individual needs assessment. This study makes the need for investing necessary resources into creating guidelines more visible for them to be lawful and ensure legal certainty as well as accessible. The conditions, however, vary noteworthy between the municipalities. As a solution, the National Board of Health and Welfare, or some other authority, could be held responsible for developing a national guideline, regularly up to date and based on current law and case-law. In summary the study shows that municipal guidelines have a widespread impact on the decision-making of the care managers. The municipal guidelines thereby have a central role in the application of the law with the consequence of a noteworthy impact on the individual elderly and the help warranted as a consequence.

In 2018, a new welfare law was implemented in Sweden aiming to increase the collaboration between hospital care, primary care and municipalities in cases where patients are in need of continued care and attention after they have been discharged from inpatient care (the Collaboration Act, my translation). The legislation contains instructions on the division of responsibilities between the different actors involved in the collaboration, but also provisions about municipal payment responsibility in cases where patients can´t be discharged from inpatient care at hospital within three days from the day he or she has been assessed as medically finished by the responsible doctor. This study aimed to describe and analyze the significance of the Collaboration Act for care managers in cases where elderly people have been discharged inpatient care. The empirical material was collected through qualitative interviews with six care managers. In order to analyze the empirical material a theoretical framework has been used consisting of Lundquists theory on officials as guardians of democracy and Lipskys theory on street-level bureaucrats. The result indicates that the care managers working methods are unchanged, but that the pace has increased in the care planning process. This means that the same amount of work must be performed as before, but with a more limited time before the municipal payment responsibility arises which has led to a consequence with inadequate investigations and needs assessments for the elderly client. To handle this dilemma, care managers overcompensate the elderly client with care interventions to create a feeling of security when they are dischared from inpatient care.

La idea de negocio que se presenta en este proyecto incluye la creación de una página web y aplicativo móvil denominada CUIDA+, la cual permitirá a los familiares y responsables de adultos de la tercera edad, poder conectarse a una red de geriatras especializados en su cuidado. Con el fin de dar tranquilidad a la familia, los geriatras serán seleccionados durante un estricto proceso de selección para garantizar que nuestros clientes sean aptos con el cuidado de adultos mayores. Para que este proyecto brinde la seguridad requerida de manera global, contaremos con el apoyo del campo legal y de Recursos Humanos, quienes nos apoyarán en la realización de la formación y perfiles para logar un mejor equipo de trabajo. Nuestro aplicativo móvil se puede descargar de forma gratuita desde la AppStore y Play Store, esto dependerá del sistema operativo del usuario. Así mismo, tendremos un diseño web que permitirá una correcta visualización desde diferentes dispositivos, como laptops, notebooks, pc´s, entre otros. CUIDA+ obtendrá un margen de ganancia del 40% para el primer paquete, el cual consiste en 4 horas de servicio, el mismo porcentaje para el paquete de 8 y 12 horas la cual será considerada en las tarifas cobradas al momento de solicitar los servicios. El precio promedio del servicio varía desde los S/116 por un servicio de 4 horas, por un servicio de 8 horas S/206 y por un servicio de 12 horas / The business idea presented in this project includes the creation of a website and mobile application called CARE+, which will allow family members and caregivers of elderly adults to connect to a network of geriatricians specialized in their care. In order to provide peace of mind to the family, the geriatricians will be selected during a strict selection process to ensure that our clients are suitable for the care of older adults. For this project to provide the required security in a global way, we will have the support of the legal field and Human Resources, who will support us in the realization of training and profiles to achieve a better work team. Our mobile application can be downloaded for free from the AppStore and Play Store, this will depend on the user's operating system. Likewise, we will have a web design that will allow a correct visualization from different devices, such as laptops, notebooks, pc's, among others. CARE+ will obtain a profit margin of 40% for the first package, which consists of 4 hours of service, the same percentage for the 8 and 12 hours package which will be considered in the rates charged at the time of requesting the services. The average price of the service varies from S/116 for a 4-hour service, S/206 for an 8-hour service and S/206 for a 12-hour service. / Trabajo de investigación

Bakgrund: Den åldrande befolkningen och bristen på vårdpersonal utgör betydande utmaningar inom äldreomsorgen. För att möta detta har vårdrobotar framställts som en potentiell lösning för att kompensera för bristen på sjukvårdspersonal. Att utveckla och implementera dessa vårdrobotar kräver noggrant övervägande av de etiska konsekvenserna för alla typer av användare. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka de etiska argumenten som presenteras i svenska nyhetsartiklar om användningen av vårdrobotar inom äldreomsorgen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys används för att identifiera etiska argument och innehåll i debattartiklar. Dessa etiska argument analyseras sedan och jämförs med bioetiska principer och teorier. Resultat: Den etiska debatten om vårdrobotar i äldreomsorgen innefattade bioetiska principer som autonomi, godhet, icke-skada och rättvisa. Ett centralt tema var betoningen av autonomi, där möjligheten för äldre att välja mellan vård av en robot eller en människa var av stor vikt. Samtidigt framkom oro för att robotar kan leda till brist på mänsklig kontakt och isolering. Artiklarna betonade att i användningen av robotar bör fokuseras på äldres behov och önskemål, snarare än ekonomiska eller politiska motiv. Slutsats: Resultatet av denna studie kan utgöra underlag för beslutsfattare att fatta mer informerade beslut om utveckling, användning och implementering av dessa vårdrobotar. Denna kunskap kan bidra till att främja en etisk och ändamålsenlig användning av vårdrobotar. / Background: The aging population and the shortage of healthcare personnel pose significant challenges within elderly care. To address this, care robots have been developed as a potential solution to compensate for the shortage of healthcare staff. Developing and implementing these care robots requires careful consideration of the ethical consequences for all types of users. Purpose: This study aimed to examine the ethical arguments presented in Swedish news articles regarding the use of care robots in elderly care. Method: A qualitative content analysis was used to identify ethical arguments and content in opinion articles. These ethical arguments were then analyzed and compared with bioethical principles and theories. Results: The ethical debate about care robots in elderly care included bioethical principles such as autonomy, beneficence, non-maleficence, and justice. A central theme was the emphasis on autonomy, where the ability for the elderly to choose between care from a robot or a human was of great importance. At the same time, concerns were raised that robots could lead to a lack of human contact and isolation. The articles emphasized that the use of robots should focus on the needs and desires of the elderly, rather than economic or political motivations. Conclusion: The findings of this study can provide a basis for decision-makers to make more informed decisions about the development, use, and implementation of these care robots. This knowledge can contribute to promoting the ethical and purposeful use of care robots.

Syfte: Studien syftar till att kartlägga uppgiftsväxling från undersköterskor inom äldreomsorgen till andra yrkesgrupper eller digitala och tekniska hjälpmedel.  Avsikten är att personal med kompetensförsörjningsansvar inom kommuner ska kunna ha användning av kartläggningen i sitt arbete. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. En fallstudie genomfördes med sex respondenter från ett äldreboende i Kalmar kommun med semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Resultatet visar att uppgiftsväxling sker på boendet mellan undersköterskor och lokalvårdare som sköter städning, samt biträden som sköter köks- och måltidshantering. Uppgiftsväxlingen sker även från undersköterskorna till digitala och tekniska hjälpmedel i viss mån. Uppgiftsväxlingen som sker på boendet kan utökas genom att arbetsuppgifter rörande administration omfördelas samt mer uppgiftsväxling till biträden gällande köks- och måltidshantering. Även digitala och tekniska lösningar kan utvecklas för att arbetsuppgifter ska förenklas eller omfördelas. Resultaten visar även att det finns faktorer som kan påverka i vilken grad uppgiftsväxling kan ske och vara framgångsrikt. Detta kan handla om personalens attityder, samarbete mellan yrkesgrupper, omsorgstagarens säkerhet, tydliga rollfördelningar och ekonomiska förutsättningar. Uppgiftsväxling på boendet har frigjort arbetstid för undersköterskor, vilket tyder på att fortsatt utveckling av uppgiftsväxling kommer leda till att kompetens kan användas effektivare än vad det gör idag.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer. Tillgängligheten av verktyg, främst datorer visade sig ha en stor inverkan på personalens upplevelser gällande tiden. En annan faktor som pekades ut var arbetsklimatet, som var påverkat av det stöd som erbjöds från personalgrupp och enhetschef vid problem gällande dokumentationen. Den sista större faktorn gällande upplevelsen av dokumentationen visade sig vara att den ger en trygghet, något som skyddar både personal och brukare. För att vidare belysa resultaten av denna studie, användes två teorier, KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteorin. / The purpose of this study is to shed some light regarding the experiences among personnel within home care services about documentation as a work activity. This is done by a quality study with six randomly selected personnel for an interview from three workplaces within a medium sized city in Sweden. The result of this study shows a pattern among the participants in certain areas. The primary factor that shapes the experience regarding documentation among personnel tend to be how the working time is distributed, since no specific time set aside for documentation only in the schedule. This tends to be a stress factor amongst the personnel. The importance of knowledge, both regarding the ability to use the tools available within the workplace and the language skill needed to properly document has been mentioned as important factors. The accessibility of tools, primary computers has a major impact on the experience of time amongst the personnel. Another factor that was pointed out was the working climate, which was affected by the support offered by both other personnel and head of unit should problems regarding documentation arise. And lastly a major factor regarding the experience about documentation turned out to be the safety it gives regarding the rule of law, which protected both the personnel and patients. To further shed light regarding the results of this study, two theories were applied, “sense of coherence” and systems theory.