Cette thèse étudie les politiques d’aide aux personnes âgées dépendantes à domicile menées au Japon, afin d’en tirer des enseignements pour la France. Nous développons notre étude à travers trois axes : i) l’analyse des différences entre le systèmes japonais et français dans l’organisation de l’aide publique et dans l’aide réellement perçue par les personnes en perte d’autonomie, ii) l’examen des barrières potentielles à l’accès aux aides publiques au Japon, iii) l’étude des conséquences de l’aide informelle sur l’emploi des femmes seniors au Japon. Dans cette perspective, nous avons effectué deux études qualitatives comparant les politiques japonaises et françaises, puis deux études micro-économétriques des comportements individuels et familiaux de prise en charge dans le contexte japonais. Ce travail met ainsi en exergue les spécificités des politiques menées dans les deux pays, et souligne les avantages et les faiblesses du modèle japonais. / This thesis focuses on the long term home care policies conducted in Japan, in order to draw lessons for France. Our analysis is developped through three topics : i) the analysis of the differences between the Japanese and the French systems in the public care organisation and in the care received by the elderly, ii) the examination of potential barriers to access to public elderly care in Japan; iii) the study of the impact of informal care on the labor participation of Japanese middle-aged women. In this regard, we carried two qualitatives studies comparing Japanese and French policies, and two microeconometrics studies of individual and family behaviour of caring in Japan. This study outlines the specificities of the policies conducted in both countries, and highlights the strenghts and weakness of the Japanese model.

Research within the subject of leadership has grown over the past 60 years with the common aim of finding certain styles of leadership which will lead to productive work teams and an effective organization. Research about leadership in a nursing home setting is limited and tends to highlight leadership from the leader’s perspective, eliminating staff's, in this case nurses', view on the topic. Simultaneously, the nurse turnover has reached an all-time high pointing to dysfunctional leadership or a lack thereof as an important contributing factor. The aim of this study is to high point nurses’ views on leadership, particularly its role in making well-functioning teams to lower the turnover and provide a better ground for an effective organization. The goal is to find styles of leadership that create work satisfaction, pride and motivation within teams. The study focuses on different ways in which a leader can contribute to these factors. After performing five qualitative interviews with nurses from two nursing homes in a small town in southern Sweden the results show that there is not one leadership style that does best in reaching the above factors. What determines the most suited style of leadership is the current situation and maturity of the team, where different situations and levels of maturity demand different things from the leader. The conclusion is that a leader must be flexible enough to adapt one’s leadership style to meet the needs of the organization and its employees. Furthermore, the results show that autonomy, good relations and shared goals within the team are important motivational factors. There is a lack of research focusing on the practical approaches to a flexible leadership, which is why further research within the field would be beneficial. Likewise, more extensive research on leadership in nursing homes is desired. This study may contribute to a better understanding of nurses’ views on leadership in a nursing home setting, providing important insights to social workers working or wanting to work within this setting.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

Introduction: The aim of this thesis is to investigate the factors that lead to the creation of meaning for Jewish genealogists. Research on the creation of meaning in genealogy has been carried out in the past, but not for this particular group. Method: The grounded theory process of textual coding was conducted on so called success stories in connection to two different databases with access to Holocaust related records. A group of genealogists without connections to the Holocaust serve as comparison. Analysis: Three phases in the genealogical process appear. The first is a practical phase. The second is a personal engagement phase. The last phase is emotional. The attributes and categories from the coding procedure are selected and placed into the most suitable phase. A perspective of archival pedagogy is incorporated. A discussion that ends with the final grounded theory follows. Results: The components that create meaning in the Jewish groups research are information gathering, conclusion, participation, inclusiveness, creation of identity and highlighting. The main differences between the two groups of genealogists are the event of the Holocaust. Conclusion: The genealogical research and its meaningful and creative processes are overall the same in the Jewish as in the other group. The Holocaust is however unavoidably affecting all the processes for the Jewish genealogists. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

We are getting older and the health care needs to be developed to keep up with the demographical alterations. The proportion of elderly in Sweden above 80 years of age is expected to increase with 50 percent by 2028 and similar developments are also seen in Europe. Healthcare has many challenges and obstacles to expect, thus wants to use e-health as a tool to make healthcare more efficient. In accordance with sustainable development (Global goals 2030) the goal is to free up healthcare resources and enable and empower the caretakers. The purpose of this study has been to contribute with an increased comprehension of the change processes that can be identified in the implementations of the e-health in elderly care, how these processes are executed and the contextual circumstances that apply in the elderly care. To further understand these processes of change, the study uses a theoretical frame of reference comprised of Andrew Pettigrew's theory of process change and Roger Everett's Diffusion Theory. The study results in the following conclusions: 1) The introduction of e-health is crucial for future healthcare and elderly care.  2) E-health means better patient safety.  3) the demographic development with an older population structure is an important motivating factor for the development of e-health.  4) The public sector currently lacks the competence and expertise to successfully develop e-health.  5) Covid-19 is an important catalyst for accelerating the development of e-health.  6) Normal characteristics of digital tools are a decentralized process due to autonomy in the municipalities.  7) Due to misallocation, the municipalities are dependent on regions for the development of e-health.  E-health and digitalization are, in addition to efficiency aspects, important for delivering a good and preventive care that provides the opportunity for increased transparency and ownership of one’s own care situation. This study applies a qualitative methodology whereas semi-structured interviews have been conducted with four informants. By analyzing collected empirical data from eHälsomyndigheten, Teknikmarknad and ImagineCare AB. The study conclude that e-health is a complex phenomenon, with subprocesses and contextual circumstances, within the elderly care whereas various stakeholder´s interests meet and impacts the possibilities for development. / Vi blir äldre så sjukvård och äldreomsorg behöver utvecklas för att möta demografiska förändringar. Andelen äldre över 80 år i Sverige beräknas öka med 50 procent till år 2028. En liknande utveckling ses i Europa där äldreomsorgen står inför många utmaningar och hinder. E-hälsa är ett av flera tänkbara verktyg för att göra omsorgen effektivare. Enligt hållbarhetens dimensioner (globala mål 2030) är målet att frigöra resurser, skapa jämlikhet och delaktighet, där omsorgstagaren får större insyn och ägandeskap i sin omsorgsprocess. E-hälsa är ett nytt fenomen och studien identifierar implementeringsprocessens problem och de möjligheter som digitaliseringen skapar. Förändringsfaktorerna för utveckling av e-hälsa visas och analyseras. Studiens syfte är att öka förståelsen kring de förändringsprocesser som införandet av e-hälsa inom äldreomsorgen innebär, hur processerna går till och rådande kontextuella förhållanden.   För att förstå dessa förändringsprocesser tillämpas Pettigrews teori om förändringsprocesser samt Rogers diffusionsteori i den teoretiska referensramen. Studien ger följande slutsatser:   1) Införandet av e-hälsa är avgörande för den framtida sjukvården och äldreomsorgen. 2) E-hälsa innebär förbättrad patientsäkerhet. 3) Den demografiska utvecklingen med en äldre befolkningsstruktur är en viktig motivationsfaktor till e-hälsans utveckling. 4) Den offentliga sektorn saknar kompetens och expertis för att på egen hand utveckla e-hälsan framgångsrikt. 5) Covid-19 är en viktig katalysator för att påskynda e-hälsans utveckling. 6) Normala kännetecken för e-hälsans digitala verktyg är decentraliserade processer på grund av självstyre i kommunerna. 7) På grund av suboptimal resursallokering är kommunerna beroende av regioner för utveckling av e-hälsa. E-hälsa och digitalisering är viktiga för effektiviteten samt för att kunna leverera en god och förebyggande vård som möjliggör ökad insyn och ägandeskap för den egna vårdsituationen. I studien används en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter. Insamlad empiri från eHälsomyndigheten, Teknikmarknad och ImagineCare AB analyseras utifrån den teoretiska referensramen varvid en bättre förståelse fås för hur komplex e-hälsa som fenomen är, dess delprocesser och kontextuella förhållanden inom äldreomsorgen där olika intressegruppers mål ställs mot varandra och påverkar utvecklingsmöjligheterna.

This thesis analyzes how healthcare professionals experience their own safety at work focusing on dementia care. Furthermore, this essay will look into what factors have influenced these feelings towards their personal safety. The method used in this study is a qualitative approach. In-depth interviews were conducted with seven participants. The aim of this approach is to achieve a deeper understanding of how these workers feel and act based on their level of safety. The collected data has been divided into different categories and analyzed individually with the selected theories. The theories used for the purpose of this thesis was Goffman’s notion of dramaturgy that includes theatrical performance where he explains how humans interact with each other and how they maintain a specific role to impress the audience. Additionally, Hochschild’s theory of emotional labor, deep- and surface acting has been used to analyze the study. Overall, the results of this study shows that in order to maintain the feeling of safety, it is important for the participant to have a feeling that their work has a meaningful purpose. It is also important for them to have a strong support system from their colleagues and to have a good competence and the right education in regard to their work. Even though the participants were exposed to different kinds of violence, they still felt safe to a great extent. / Denna studie studerar hur vårdpersonal upplever sin egen säkerhet på arbetsplatsen med fokus på demensomsorg. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka faktorer som har påverkat deras känslor gentemot deras trygghet. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ ansats där djupgående intervjuer genomförts med sju deltagare. Syftet med denna datainsamlingsmetod är att uppnå en djupare förståelse för hur studiens deltagare känner och agerar utifrån deras trygghetskänslor. De insamlade materialet har delats in i olika kategorier som sedan har analyserats individuellt utifrån de utvalda teorierna. Teorierna som har applicerats för denna studie var Goffmans dramaturgiska teori som innefattar framträdande där han förklarar hur människor interagerar med varandra och hur de upprätthåller en specifik roll för att imponera på publiken. Vidare har Hochschilds teori om emotionellt arbete, djup- och ytverkan använts för att analysera studien. Resultaten av denna studie visar att för att upprätthålla känslan av trygghet är det viktigt för deltagarna att känna att deras arbete har ett meningsfullt syfte. Det är också viktigt för dem att ha ett starkt stödsystem från sina kollegor och att ha en rätt kompetens och lämplig utbildning gällande deras arbete. Trots att deltagarna utsattes för olika typer av våld kände de sig fortfarande säkra i en större utsträckning.

Background: In Swedish elderly care, New Public Management (NPM) can be identified in several different ways, for instance it has entailed changed control principles with an increased element of various standardized instruments. Another important feature is that political governance has become increasingly decentralized. The unit managers within elderly care are the professional group that to a large extent has the responsibility to implement various changes. For unit managers, this means a complex professional role with a responsibility for the staff and their work environment, the budget and the realization of the organization's overall goals in practice. Hence the unit managers' professional role often entails conflicts of loyalty between competing interest on different levels in the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the unit manager's work processes and professional role in a medium-sized municipality can be understood in relation to NPM. Methods: The study was conducted through individual interviews with eight unit managers in elderly care. Respondents were recruited through e-mail, all respondents worked in the same medium-sized municipality. The interviews were conducted using an interview guide. We used a qualitative empirically driven thematic analysis method to categorize our data. In our analysis we implored a deductive approach, using several concepts from a critical perspective in relation to NPM. Results: Unit managers' professional role in elderly care in the chosen municipality is largely characterized by budget, administrative work and a lot of time is devoted to evaluating different key figures. Thus, the way in which the professional role of unit managers and elderly care in general is organized, managed, and evaluated in the municipality we studied can be understood as a form of NPM. The position of unit managers is an intermediate position between the organization, staff, caregivers, and relatives. Unit managers are faced with many demands from management, from caregivers and from relatives. The biggest challenge both in the present and in the future is the recruitment of educated and experienced staff.

I Sverige använder socialtjänsten lagar för att tillgodose olika levnadsstandarder till olika grupper av människor. Aktuell studie har syftat till att undersöka hur biståndshandläggare resonerar kring begreppet skälig levnadsnivå och hur det används i praktiken inom äldreomsorgen. En kvalitativ studie har utförts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. En vinjett med ett fiktivt ärende har även använts för att undersöka om det finns olikheter i bedömningar mellan biståndshandläggare. Utifrån den insamlade empirin så har en tematisk analys genomförts och fyra teman har presenterats i resultatdelen. Dessa teman är vad är skälig levnadsnivå?, god vs skälig levnadsnivå, handlingsutrymme och olikheter i bedömning. Resultatet visar att det finns olikheter i bedömningar och att begreppet skälig levnadsnivå är ett abstrakt begrepp som har ett stort tolkningsutrymme. Parallellt visar studiens resultat att majoriteten av biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme en lagom nivå. En diskussion förs mellan vikten av att ha handlingsutrymme och ett rättssäkert samhälle där alla behandlas lika av myndigheter. Slutsatsen visar att det är en svår balansgång och att det krävs mer forskning inom ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Maslows behovspyramid. / In Sweden the social services use different laws to meet different living standards for different groups of people. The current study has aimed to investigate how social workers in elderly care reason about the concept of a reasonable standard of living and how it is used in practice. A qualitative study was conducted in which eight semi-structured interviews were conducted with social workers in the elderly care unit from three different municipalities in Sweden. A vignette has also been used to investigate whether there are differences in assessments between social workers. Based on the collected empirical data, a thematic analysis has been carried out and four themes have been presented in the results section. These themes are what is a reasonable standard of living?, good vs reasonable standard of living, room for maneuver and differences in assessment. The results show that there are differences in assessments and that the concept of a reasonable standard of living is an abstract concept that has a large scope for interpretation. In parallel, the results of the study show that the majority of development assistance officers feel that their room for maneuver is at a reasonable level. A discussion is held between the importance of having room for maneuver and a law-abiding society where everyone is treated equally by the authorities. The conclusion shows that it is a difficult balancing act and that more research is required in the subject. The results have been analyzed with the help of previous research and Lipsky's theory of grassroot bureaucrats and Maslow's pyramid of needs.

Ett sedan länge betraktat problem inom politisk ekonomi är om, och i så fall i vilken utsträckning, politiska partier påverkar ekonomiska policyutfall. Syftet med studien är att undersöka om det rådande politiska majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige har en effekt på kostnaderna för och kvaliteten inom en verksamhet som kommit att hamna allt högre på den politiska dagordningen under coronapandemin – äldreomsorgen. Studien tar avstamp i teoretiska utgångspunkter i form av medianväljarteoremet och citizen candidate-modellen. I syfte att estimera effekten av den politiska majoriteten på äldreomsorgen tillämpas en skarp regression discontinuity (RD) design för två kostnadsmått och två kvalitetsmått; antalet fallskador bland personer 80 år och äldre per 1 000 invånare samt brukarbedömning avseende äldreomsorg i särskilt boende. Resultatet visar att en vänsterblocksmajoritet är associerad med drygt 23 procent högre kostnader för äldreomsorg i kronor per invånare samt drygt sex procentenheters lägre nivå i fråga om brukarbedömning än jämfört med andra partikonstellationer. Resultaten är dock inte stabila över olika ekonometriska specifikationer och ytterligare studier skulle därmed behövas för att säkrare kunna belägga ett eventuellt samband.

This is a qualitative study that uses structured interviews and observations as the methods for collecting data. The purpose of this study is to examine if caregivers in elderly care perform tasks at work that they do not have time for, and also how the caregivers manage communication with the caretaker's relatives. It is a well known problem that personnel working in care are overworked, which can lead to negative effects on the quality of the care that is given. The data collected from the interviews and a thematic analysis present the daily routines performed in connection to the visits at the caretakers. Process maps are created of these visits from the personnel. By breaking down the activities, technical indicators are presented that could suit each activity. It is vital that these technical indicators do not add workload to the caregivers. The results show that there are problems regarding communication between caregivers and the caretaker's relatives. Furthermore eight activities in the process were found that previous research has shown could be turned into technical indicators. / Denna studie är av kvalitativ ansats och använder strukturerade intervjuer samt observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka om vårdgivare utför arbetsuppgifter som de inte anser sig ha tid med. Detta eftersom det är ett redan känt problem att många vårdgivare känner sig överbelastade, vilket exempelvis kan leda till att kvaliteten på vården blir sämre. Utifrån intervjuerna och observationen skedde en tematisk analys för att undersöka vilka dagliga rutiner som sker i vårdgivarnas hem i samband och i anknytning till hemtjänstbesöken, för att kartlägga den processen. Detta för att kunna presentera ett alternativ som kan minska på arbetsbördan för vårdgivare. Resultatet från denna studie visar på att det finns problematik gällande återkoppling till anhöriga samt att det fanns en aktivitet i processen som skulle kunna elimineras/minskas med stöd av tekniska indikatorer.