Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen. Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts. Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av. / This essay takes on examples from two classes about how the educationalist in the class adapts their education after the individuals in the class. From four areas: how the educationalists see on the pupils in special needs; how they treat the pupils; how they think that they adept their education and how they integrate pupils to the class, this essay tries to find a way for the educationalists to behave to the individuals in the class. Qualitative interviews has been used to take part of every educationalists approach and opinion. Two teachers, two recreation instructors and one preschool teacher has been interviewed to get at wide perspective on the classes that’s been examined. The pupils best and needs shall guide which pedagogical guidelines the educationalist should use.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar. Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera. Intervjuerna gjordes för att förtydliga och klargöra vad som framkommit under observationen. Resultatet visar på problem att tolka och förstå innehållet i texten och problem med de förekommande signalorden. Gällande det matematiska innehållet uppvisade eleverna brister iförståelsen kring följande begrepp: uttryck, variabler, ekvationer och likhetstecken. Nyckelord: Matematik, Begrepp, Språk, Problemlösning, Elever i behov av stöd, Andraspråk / In the Swedish school today we have approximately 15% students with a foreign background.These students usually show lower results on National tests than the Swedish students inmathematics. The purpose of this study is to investigate how four students with immigrantbackground in high school deal with problem solving during a group discussion with the help of the Swedish language and how the language affects the problem solving. The students are born in Sweden but have parents who are born in a foreign country. The empirical data consists of an observation of a group discussion in mathematical problemsolving. The observation was analyzed based on Understanding - Plan - Implement – Evaluate.The pupils were interviewed to clarify what has emerged during the observation. At least two phenomena became obvious, firstly the students have problems with readingcomprehension and secondly they have problem with understanding the following concepts:expressions, variables, equations, and the equal sign. Keywords: Mathematics, Concepts, Language, Problem solving, Special needs, Second languages

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö. I studien har jag genom en intervju och en enkätundersökning undersökt hur skolan respektive museet upplever mötet, vilken syn man har på anpassning och bemötande. I mötet lyfter både museipersonal och skolgruppen med elever lärare och assistenter aspekter upplevelsen. Resultatet visar på att det personliga i mötet är av stor vikt liksom hur hjälpmedel tillämpas och att det finns intressekonflikter mellan det man ska visa, hur man visar det och hur det tas emot, och att bemötandet av elevgrupper med funktionshinder förutsätter en dialog om gruppens förutsättningar för att skapa möjlighet att anpassa. I studien diskuteras resultatet från intervjun och enkätundersökningen mot de förordningar och betänkande som regeringen lagt fram inom området liksom mot forskning kring bemötande av funktionshindrade.

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion. The result also shows that primary teachers are familiar with the values given by national curriculum but to perceive all students as an asset in their daily educational work the primary teachers expressed a feeling of uncertainty. The Special education support was described as compensatory where the students mainly get help to catch up, often in a small group or individually. The conclusion is that the Special education mainly works traditionally and few teachers question the approach. The word inclusion was understood differently by the primary teachers and they perceived inclusion more like an obstacle than as an opportunity. A major reason is the requirement of high effectiveness and fear of not suffice for all students. / Syftet med denna studie var att få kunskap om hur grundskollärare ser på och uppfattar sitt uppdrag att arbeta med en inkluderande skolverksamhet. Syftet var också att undersöka deras tankar kring och erfarenhet av det specialpedagogiska stödet i detta arbete. För att genomföra studien har tolv grundskollärare i årskurserna 1-6 från två olika kommuner i Sverige genom kvalitativa intervjuer fått ge sin syn på verksamheten. Intervjuerna har utgått ifrån forskningsfrågorna hur grundskollärare tolkar begreppet inkludering, vilka möjligheter och hinder lärarna kan se med ett inkluderande arbetssätt och hur lärarna ser på det specialpedagogiska stödet vid inkludering. Resultaten visar på att de flesta lärare tolkar begreppet inkludering som placeringsorienterad, en fysisk placering, och/eller individorienterad, när enskild elev behöver stöd. Våra resultat visar också på att lärare är väl förtrogna med den värdegrundstanke som genomsyrar skolans styrdokument, men när det gäller att se alla elever som en tillgång i klassrummet och möta dem där de är, beskriver de en känsla av otillräcklighet. Det specialpedagogiska stödet beskrivs som kompensatoriskt, där eleven får stöd i att hinna ikapp övriga elever, oftast enskilt eller i liten grupp utanför ordinarie undervisningslokal. Slutsatsen blir att den specialpedagogiska verksamheten främst arbetar traditionellt och få lärare förändrar det arbetssättet. Ordet inkludering uppfattas olika av lärarna och inkludering ses mer som ett hinder än som en möjlighet. En stor anledning till det är kravet på hög måluppfyllelse och rädsla för att inte räcka till för alla elever.

Syftet med denna studie är att generera en teoretisk modell om hur lärare som undervisar elever i behov av särskilt stöd använder sig av formativ bedömning i sin undervisning. Studien utgår från ett lärarperspektiv, och vi har använt oss av metoden grundad teori, GT. Lärarna arbetar med eleverna på gymnasienivå, och eleverna återfinns både som inkluderade i gymnasieskolans olika nationella program eller i gymnasiesärskolan. Det som framgår tydligt i vår studie är att lärarna ser den formativa bedömningen som en process. För lärarna och eleverna är skapandet av ett sammanhang kring lärandet av avgörande betydelse. Processen med formativ bedömning är avhängigt av ett sammanhangsskapande synliggörande. Det sammanhangsskapande synliggörandet är nära förbundet med reflektion och relationsskapande med eleverna. Vi har i vår studie försökt att skapa en teoretisk modell (utifrån grundad teori) där vi visar hur de olika delarna förhåller sig till samt påverkar varandra.

The society’s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers’ views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support. Another aim is to investigate whether the special educators, that I have interviewed, perceive any change in design of special education while they have been working as teachers. For my study, I have used interview as a method. I have interviewed seven special education teachers from six different schools, which constitutes the empirical material for my analysis. The theory I have used for the analysis of my empirical material consists of two different perspectives on how special education teachers look at pupils and the design of support for them. The first perspective says that the separate, special education should compensate the pupil for its shortcomings (“excluding”) while the other perspective is critical against the first one and points out that the regular education is the best solution for all pupils’ needs and conditions (“including”), with support from relevant resources. The result of the study shows a similarity between the schools included in my investigation. My conclusion of the investigation is that there are no differences how the special education is conducted, regardless geographical differences. The result from my interviews shows also a change of the view of the pupil and how society and curriculum treat pupils with needs of special support.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier. Resultatet visar att styrkan i en inkluderande specialpedagogik ligger i den individuella och sociala utveckling som eleverna kan göra i socialt samspel och gemenskap med andra. Genom att lära av varandra och ingå i en grupp där varje individs unika egenskaper ses som tillgångar kan elever som är behov av särskilt stöd både få en större självkänsla och ökad motivation. Men när resurserna och kompetenserna saknas för att utföra en fullgod inkluderande undervisning riskerar det istället att bli än mer exkluderande för många elever. Vad det gäller den exkluderande undervisningen visar resultatet av problemet ofta ligger i den avskiljning från sin omgivning som eleven i behov av särskilt stöd försätts i, något som kan leda till bristande självkänsla och utanförskap, något som kan få konsekvenser även efter elevens avslutade skolgång. Samtidigt visar resultet på att en helt individanpassad, dock exkluderande, undervisning kan ge elever i behov av särskilt stöd den extra tid och det anpassade stöd som behövs för att eleven ska nå sin måluppfyllelse.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs. It also shows that teachers find it difficult to identify the students who have general learning difficulties. It also emerged that there are teachers who do not believe that the action program helps students in need of special support, that educators believe that it depends on many different factors if the action program becomes to support the students or not. One factor are including the teachers themselves. Conclusions to be drawn from the survey is such that it is the pedagogue attitude toward the action program that governs whether it helps the student in need of special assistance or not. A further conclusion is that the action programs structure are similar to the formative assessment within the assessment theory, assessment for learning. / Det har i olika forskningssammanhang framkommit att åtgärdsprogrammen inte alltid fungerar som de ska, trots att det finns tydliga direktiv om hur åtgärdsprogrammen ska utformas och användas. Syftet med detta examensarbete var att belysa vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram upprättas samt på vilket sätt dessa processer leder till det åtgärdsprogram som ska ge eleven det stöd som han eller hon behöver. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger har jag försökt besvara de frågeställningar som jag utifrån detta syfte utformat. De frågeställningar jag utgått ifrån var: Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen? Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts? På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven som är i behov av särskilt stöd? Resultatet av min undersökning visade att den kartläggning som görs inför ett åtgärdsprogram är väldigt individfokuserad och att kartläggningen sällan visar på lärarens roll eller skolmiljöns betydelse för eleven som hamnar i behov av särskilt stöd. Det visar även att pedagogerna upplever svårigheter att kartlägga de elever som har generella inlärningssvårigheter. Det visade även att det finns pedagoger som inte anser att åtgärdsprogrammet hjälper elever i behov av särskilt stöd, att pedagogerna anser att det beror på många olika faktorer om åtgärdsprogrammet blir till något stöd för eleverna som är i behov av stöd eller inte, däribland pedagogerna själva. Slutsatser som kan dras av undersökningen är till exempel att det är pedagogens inställning till åtgärdsprogrammet som styr om det hjälper eleven som är i behov av särskilt stöd eller inte. En ytterligare slutsats var att åtgärdsprogrammens uppbyggnad liknar den formativa bedömningen inom assessment teorin, bedömning för lärande.

I denna studie har vi undersökt hur ett antal lärare på lågstadiet säger att de anpassar den pedagogiska miljön för elever med ADHD. Vi undersökte vilka pedagogiska strategier och stödstrukturer som lärare säger att de använder i undervisningen för att inkludera elever med ADHD. Undersökningen gjordes på både individ- och gruppnivå för att se hur olika anpassningar kan tillämpas på de olika nivåerna. Studien grundas på intervjuer med sex verksamma lärare på lågstadiet. Skolorna var belägna i mellersta Sverige varav den ena på landsbygden och den andra i en större stad. Lärarna fick svara på sju olika intervjufrågor som hade utgångspunkt i studiens forskningsfrågor.  I denna studie ville vi få kunskap om olika anpassningar som tillämpas för elever med ADHD så att de inkluderas i den ordinarie undervisningen. I studien genomsyrar det sociokulturella perspektivet vilket också är studiens teoretiska utgångspunkt. Datainsamlingen analyserades med hjälp av tematisk analysmetod för att hitta återkommande mönster, likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att det finns många olika anpassningar som en lärare kan tillämpa för att kunna undervisa den individuella eleven. Anpassningarna kan göras både på grupp- och individnivå för att helheten ska fungera.

Elevassistans är en av stödåtgärderna som kan aktiveras för elever i behov av särskilt stöd. Skolans rektor har genom sin tolkning av styrdokumenten stort inflytande över om elevassistenter anställs i den lokala skolverksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge en situerad bild av elevassistenter som social praktik. Detta görs genom att belysa anledningar och förutsättningar som påverkar utformandet av det lokala elevassistentuppdraget. Dataunderlaget bygger på kvalitativa intervjuer med sju rektorer på olika kommunala grundskolor inom samma län. De transkriberade intervjuarna har senare bearbetats genom en tillämpning av kvalitativ innehållsanalys. För ytterligare perspektiv förankras uppsatsens begreppsvärld inom ett sociokulturellt kunskapsperspektiv sammanfört med en tillämpning av multimodal designteori. Den tes som skapar riktning i den teoretiska undersökningen är att utforska plan, situerad handling och diskrepansen däremellan. Resultatet visar en variation på hur elevassistenter får plats i organisationen och vilket syfte elevassistans får som stödåtgärd. Två olika anställningsförfaranden för elevassistenter identifieras som påverkar hur elevassistans organiseras. Rektorernas beslut om elevassistans baseras bland annat på tolkningar av lokala förutsättningar, som tillgång till alternativ kompetens samt konstruktiva attityder kring elever i behov av särskilt stöd. Rektorn tillsammans med elevhälsoteamet har enligt styrdokumenten och resultatet stort inflytande över särskilt stöd. Det lokala elevassistentuppdraget skräddarsys efter skolorganisationens tillfälliga behov och formas ytterligare av hur olika aktörer tolkar stödåtgärden. Elevassistentuppdraget blir som en brygga mellan normalitet och avvikelse. Elevassistenterna som har fått tillsvidareanställning beskrivs som skickliga. Deras erfarenhetsbaserade spetskompetens samt konstruktiva attityd gentemot elever i behov av särskilt stöd är eftertraktad hos skolorganisationerna. Elevassistans som stödåtgärd kan samtidigt strukturellt bidra till att negativa strukturer kring elever i behov av särskilt stöd förstärks. Däribland kan elevassistans som stödåtgärd ses som en tydlig markör för vilka elevers stödbehov som den lokala skolorganisationen har svårt att tillgodose.