AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ”sär” bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan. Den andra skolan kallar vi för skola B, där elever i behov av särskilt stöd är placerade i särskolan.Syfte: Vårt syfte var att undersöka vilken placering som var bäst anpassad för elever i behov av särskilt stöd; i grundskola eller i särskola. Vi har studerat två skolor i samma kommun. Vi utgick från ett lärarperspektiv och från vad som kunde vara bäst för den enskilda elevens behov. Vi tittade också på resurstilldelningens betydelse för den pedagogiska utformningen av undervisningen.Metod: Vår studie grundas på en kvalitativ metod. Den består av intervjuer av sex pedagoger och observationer av fem elever.Resultat: Vi har kommit fram till att det finns både fördelar och nackdelar med att placera elever i behov av särskilt stöd i grundskola respektive särskola. Placeringen måste utgå ifrån elevens individuella behov. Elevens förmåga till socialt samspel och kognitiva förmåga måste här vägas in. Endast då eleven har en konstaterad utvecklingsstörning kan denna placeras i särskolan.Diskussion: Vi har kommit fram till att en bakgrundskunskap om elever i behov av särskilt stöd är oerhört viktigt och skiljer sig mycket bland de pedagoger som vi har intervjuat. Då man arbetar med elever i behov av särskilt stöd är det viktigt med dessa individuella bakgrundskunskaper, eftersom det underlättar hela skolsituationen för den enskilda eleven. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, integrering, särskola, grundskola, socialt samspel och kognitiv förmåga.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt. Arbetet har disponerats över fyra dagar med främst tre deltagare i åldrarna 14-15 år. Som metod för att undersöka vårt syfte samt för att skapa förståelse för såväl de processer som sker men även bakomliggande orsaker har vi valt deltagande observation. Resultatet visar att pedagogiskt drama kan tillföra elever ökad självkännedom, social kompetens, relationskompetens och motivation men framförallt kan det bidra med ett inkluderande arbetssätt där alla elever kan tillgodoses. Förhållningssättet har visat sig ha stor betydelse, både för elevernas tidigare skolgång som är präglad av misslyckanden, men även för hur vi lyckats med vårt arbete med eleverna. Vi ser potentialen i att integrera dramapedagogik och specialpedagogik med den ordinarie undervisningen för att ge elever i behov av särskilt stöd den anpassade undervisningen de behöver och har rätt till. / This study is based on educational drama work in a special educationcontext. The study was conducted at a school for special needs students. The purpose of the study is to examine the impact educational drama may have on the development of students in need of special support with special focus on social interaction and self-esteem. In order to test our hypothesis of a positive impact by educational drama work in a special needs setting. The work consisted of students performing drama exercises. Furthermore, the students created a music video based on their self-produced song. The experiment/work was conducted over a period of four days with three participants aged 14-15 years. As a method to examine our hypothesis and create an understanding of both the processes as well as the underlying causes, we chosen participant observation. The results show that educational drama can bring students increased self-awareness, socialskills, relationship skills and motivation. However, above all, it can help create an inclusive approach where students’ needs are met. The approach has proven to be of great importance, both for the students’ previous education which was marked by failures, but also for how we managed to do our work with the students. We see potential in integrating drama education and special education with the regular curriculum to provide students with special needs the customized education they need and are entitled to.

Detta arbete fokuserar på lärares upplevelser av och förhållningssätt till att undervisa elever som kämpar, men som inte alltid når ända fram till ett godkänt betyg. Lärare som arbetar i dessa grupper ser hur elever utvecklas och ibland gör väldiga framsteg, men ändå uppnår de inte de formella betygskraven. Frågan är hur lärarna upplever detta, att deras arbete på ett sätt styrs och bedöms av orimliga mål och att det arbete de faktiskt lägger ner många gånger osynliggörs då det inte är mätbart i förhållande till betygskrav etc. Min huvudfråga är alltså vad skolans resultatförväntningar innebär för de lärare som arbetar med elever som befinner långt ifrån betygskraven i matematik. Min studie kan ses som ett försök att länka samman studier om styrning och bedömning som kanske inte specifikt fokuserar på matematik med forskning som fokuserar just kommunikation och pedagogik i förhållande till matematik. Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare som undervisar elever i behov av stöd i de senare årskurserna i grundskolan upplever och förhåller sig till kraven på att alla elever förväntas uppnå godkänt. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:•Hur uppfattar lärarna det målstyrda betygsystemet?•Hur påverkar kraven på godkänt förutsättningarna för undervisning?•Hur hanterar lärarna kraven på godkänt?•Hur påverkar kraven på godkänt lärarnas relationer med elever, föräldrar och skolledning?Mina teoretiska utgångspunkter är dels en professionsteori och dels en ramverksteori. Evetts (2009) tankar kring professionens olika sidor kan hjälpa mig att förstå lärarnas situation med ett mer kontextualiserande raster och också få förståelse för hur förändringar de senaste decennierna har påverkat lärarens profession. Spänningsfältet mellan att å ena sidan tillmötesgå elevers behov och å andra sidan leva upp till krav på resultat i form av godkända betyg blir här intressant. Windschitls (2002) ramverksteori kompletterar genom att mer ge mig möjligheten att i den konkreta lärarvardagen se olika dilemman utifrån flera olika perspektiv, politiskt, konceptuellt, pedagogiskt och kulturellt.Studien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex betygsättande matematiklärare som arbetar med elever i behov av stöd har intervjuats utifrån deras upplevelser och förhållningssätt till att alla elever i grundskolan förväntas uppnå ett godkänt betyg. Utifrån hur lärarna har svarat är det tydligt att den målrelaterade styrningen mot godkända betyg gör sig påmind på flera olika sätt. Bland de intervjuade lärarna finns det ingen gemensam syn på det nuvarande mål- och resultatstyrda betygsystemet, utan det skiljer sig i stället en hel del och som intervjuare kan jag utifrån beskrivningen av de enskilda eleverna få en förståelse för deras sätt att se på systemet. En övervägande del av de intervjuade upplever dock att gränsen mellan godkänt och inte godkänt blir alltför definitiv. Lärarna har sina kunskaper och idéer om hur dessa elever i behov av stöd i matematik på bästa sätt ska kunna utveckla sina kunskaper i matematik, men samtidigt måste de ta hänsyn till kravet på godkänt, vilket i sin tur påverkar lärarnas sätt planera och genomföra undervisning. Målet för de intervjuade lärarna var tydligt, att kunna leda eleverna mot ett godkänt betyg, vägen dit såg däremot olika ut. För vissa var godkänt på ett tydligt sätt prioriterar medan andra såg det som ett mål bland flera. Kraven på godkänt påverkar också relationerna till elever, föräldrar och skolledning. Dessa relationer skapar, tillsammans med andra faktorer, olika typer av dilemman; politiska, konceptuella, pedagogiska och kulturella beroende på hur elevunderlag, organisation och kunskapssyn ser ut på de olika undersökta skolorna.Resultatet av denna studie ger en förståelse för hur styrning påverkar det vardagliga arbetet i klassrumsmiljön. Det ger också ett vidare perspektiv på hur politiska beslut och bakom-liggande ideologier kan få inverkan på hur speciallärare/lärare förväntas agera i sitt yrkesutövande på de olika nivåerna. Det stärker också sättet att se på lärarens profession och autonomi i relation till elever i behov av stöd i matematik. Arbetet ger också verktyg att se på de dilemman som uppstår i en komplex lärandemiljö och därmed kunna analysera det arbete och den verksamhet elever och lärare befinner sig i.

No description available.

Delaktighet är tydligt framskrivet i skolans styrdokument. Vår bild är att problemområdet kring elevers delaktighet i särskilt stöd behöver utforskas vidare. Huvudpersonen i det särskilda stödet är ju eleven, vars mål är att lyckas utifrån sina förutsättningar. Elevers perspektiv saknas i stor utsträckning i tidigare forskning. Syftet med examensarbetet är därför att bidra med kunskap om elevers upplevelse kring att vara delaktiga i processen kring särskilt stöd. Studien skulle kunna vara intressant för alla som arbetar inom skolan och som intresserar sig för eleversdelaktighet och elevens perspektiv. Följande forskningsfrågor har använts för att tydliggöra syftet: 1. På vilket sätt har eleven varit delaktig i det särskilda stödets utformande och innehåll? 2. I vilka sammanhang har dialog med eleven skett kring det särskilda stödet? 3. Vilka professioner har haft en dialog med eleven gällande det särskilda stödet? Det teoretiska ramverket för studien utgörs av Roger Harts (1992) delaktighetsteori. I sin modell Ladder of Participation (delaktighetsstegen) problematiserar Hart barns delaktighet och aktivadeltagande. Syftet med modellen är att visa att barns delaktighet kan ske på olika nivåer samtatt det som uppfattas som delaktighet av vuxna kan vara skenbar delaktighet då barnetsperspektiv inte beaktats. Modellen är användbar i studier då elevens perspektiv på delaktighetoch inflytande undersöks. För att komplettera och fördjupa den teoretiska förankringen användsäven relationell pedagogik som en del av det teoretiska ramverket i denna studie. En kvalitativ ansats har valts då syftet med studien är att bidra med kunskap om eleversupplevelse av delaktighet. Det empiriska underlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer medelever i årskurs nio som har en pågående stödinsats. Intervjuerna har genomförts på två grundskolor i södra Sverige. Målsättningen med intervjuerna var att få syn på eleversupplevelser av delaktighet i sitt särskilda stöd. Materialet har bearbetats med tematisk analys och analyserats med Harts (1992) delaktighetsteori och Aspelins (2018) teori om relationell pedagogik för att undersöka på vilket sätt och i vilka sammanhang eleven upplever delaktighet i stödinsatser. Resultatet i studien visar att de intervjuade elevernas upplevelse av att vara delaktiga i detsärskilda stöd de erbjudits till största del kan kategoriseras som icke delaktighet enligt Harts(1992) delaktighetsteori. I empirin syns att även om de vuxna verkar ha en god intention med att på olika sätt försöka att få eleven delaktig i det särskilda stödet har eleven inte förstått syftet med sin roll i sammanhanget, vilket Hart definierar som manipulation. I resultatet synliggörs en komplex situation i processen kring särskilt stöd då vuxna i skolan arbetar för att varje elev ska nå målen utifrån sina förutsättningar, men där barnets delaktighet i processen kring särskilt stöd är starkt begränsad. Studiens resultat synliggör ett behov av att skapa rutiner kring elevers delaktighet i särskilt stöd. En del i rutinerna skulle kunna vara att se till att skolan inte missar att informera eleven om syftet och sin egen roll i utformandet och beslutet kring det särskilda stödet. Rutinerna handlar även om att tydligt förmedla vilka möjligheter och rättigheter eleven har, men även vilka förväntningar som ställs på eleven i stödinsatsen. Det är all berörd personals ansvar att se tillatt barnets röst lyssnas till men specialpedagogen kan fungera som en garant för att detta sker. Specialpedagogens roll handlar även om att inta det viktiga helikopterperspektivet som krävs för att se helheten vid skolutveckling där elevdelaktighet kan vara en kärnfråga både vad gäller elevers skolsituation i stort, men även avseende det särskilda stödet.

Vår uppsats handlar om grundskollärares erfarenheter av att genomföra summativa bedömningar med elever i behov av stöd. Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse av vilka erfarenheter grundskollärare för de tidiga skolåren har kring hur summativa bedömningar kan påverka motivation och självbild hos elever i behov av stöd. Bakgrunden till studien är införandet av allt fler obligatoriska summativa bedömningar i skolans yngre åldrar och hur dessa kan påverka de elever som redan är i behov av stöd i negativ riktning. Tidigare forskning tyder på att summativa bedömningar kan påverka såväl motivation samt elevers självbild negativt och de elever som påverkas mest är elever i behov av stöd. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamling har skett genom enskilda intervjuer med åtta lärare som undervisar i grundskolans tidiga skolår. Data har analyserats genom tematisk analys där vi i analysen slutit oss till en relationell teori. Genom analysen har vi funnit sju teman som presenteras i resultatet: hur elevernas motivation bli synlig, hur summativa bedömningar påverkar elevers självbild, framgångsfaktorer i genomförandet av summativa bedömningar, att återge resultatet av summativa bedömningar, att skapa motiverande undervisning, lärares upplevelser av autonomi gällande sina bedömningar samt specialpedagogiskt stöd - lärares erfarenheter och önskningar. Analysen tyder på att lärarna har ett relationellt perspektiv när de kommer till att bedöma elever i behov av stöds kunskaper genom summativa bedömningar, där man i hela lärprocessen från undervisningssituation fram till slutbedömning lägger fokus på de faktorer runt eleven som kan hindra deras lärande och förmåga att visa kunskap. Lärarna arbetar aktivt för att anpassa såväl bedömningssituation samt återgivning av bedömning för att dessa inte ska påverka elevers motivation eller självbild negativt. Resultatet visar att det råder en stor ambivalens hos lärarna gällande summativa bedömningar. Studien kunskapsbidrag handlar om att lyfta fram lärares erfarenheter av bedömningens påverkan, något som inte framträtt i den tidigare forskning som vi har tagit del av.

I styrdokumenten framgår det att fritidslärare ska arbeta med att utforma undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, samt ett särskilt ansvar att skapa förutsättningar för elever i behov av stöd. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur fritidslärare arbetar med inkludering av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemsverksamheten. Studien har utförts med en kvalitativ intervjumetod där åtta verksamma fritidslärare intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys innehållande stegen: kodning, kategorisering och samband. Vidare analyserades resultatet med hjälp av Roos (2015, 2016) begrepp: innehållsinkludering, dynamisk inkludering och deltagande inkludering. Resultatet visade att fritidslärarna arbetar med inkludering både i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Samt att kunskaper om relationsbygge för inkludering är väsentliga, men att arbetet med relationer utförs i begränsad omfattning. Vidare presenteras brister i inkluderingsarbetet på grund av faktorerna: tid, personalresurser, elevgruppsstorlek och samverkan. En slutsats är att fritidslärarna tillämpar många anpassningar i verksamheten för att inkludera elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Ytterligare en slutsats är att fritidslärare besitter kunskap om inkluderingsarbete, men att dessa kunskaper inte fullt ut används då ramfaktorer spelar en avgörande roll i hur fritidshemmets verksamhet utformas.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka skolpersonals uppfattningar om elever i behov av särskilt stöd och den utbildning som erbjuds på tre resursskolor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts och resultatet har analyserats genom en tematisk analys med fokus på innehåll, framträdande mönster och mångtydigheter i utsagorna. En svaghet i studien är utmaningen i att undersöka utsagor som forskaren själv är nära. En styrka i studien är synliggörandet av forskarrollen och forskarens perspektiv. Studiens resultat visar att respondenternas synsätt på elever i behov av särskilt stöd är kopplat till hur de talar om eleverna, syn på orsaker till behov av särskilt stöd och syn på normalitet. Vidare återges framförallt en positiv bild av respondenterna gällande den individualiserade undervisningen. Gällande resursskolans uppdrag framträder framförallt en kluvenhet till inkludering och särskiljande undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Den huvudsakliga slutsatsen i arbetet är att resursskolans uppdrag är komplext, då den bidrar till att synliggöra aktuella utmaningar och möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som uppdraget innebär en särskiljande åtgärd. Slutligen diskuteras behov av mer forskning som studerar hur skolgången på resursskolor påverkar elevernas självbild och möjligheter till utveckling och lärande.

Det här är en kvalitativ studie som gjorts i syfte att undersöka hur elever som är mottagna i grundsärskolan ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner. Aktuell forskning presenteras utifrån nivåerna organisation, grupp och individ samt relaterar till perspektiv som är historiska, nutida och relationella. Som exempel kan nämnas att delaktighetsperspektivet synliggörs i förhållanden som kan innebära både hinder och möjligheter. Ansatsen i den här studien är hermeneutisk. Utifrån ett bekvämlighetsurval har semistrukturerade besöksintervjuer använts som insamlingsmetod. Efter bastranskription av intervjuerna har analysen utgått från de teman som identifierats; rummet, samverkan, betyg i enlighet med grundskolans kursplaner, anpassningar och kommunikation.  Citat har tolkats utifrån relationella och/eller kategoriska perspektiv. Resultatet visar att elever som är mottagna i grundsärskolan och ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner befinner sig i kommunikativa organisationer som möjliggör anpassningar utifrån ett sociokulturellt deltagarperspektiv. Ett biresultat är att organisationers utformning påverkar den pedagogiska praktiken samt hur elevers möten med pedagoger gestaltas.