Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt.   Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan.   Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål.   Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen. Detta skedde genom insatser som; observationer av elev och skolmiljö samt observationer av social interaktion. Därtill lades tid på regelbunden kompetensutveckling i syfte att bland annat utveckla arbetssätt som skapar en brygga mellan det teoretiska och konkreta, som exempelvis att leka och lära via olika sinnen.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all. The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees. The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need.

The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs? I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g. knowledge, accessibility and infrastructure around the ICT tool.To identify each pupil’s most successful way of learning with ICT, communication between pupil and teacher were essential.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt ämne i skolor världen över och denna studie kan vara av intresse för lärare, specialpedagoger, skolledare och lärarutbildare. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera lärares erfarenheter och uppfattningar av användningen av IKT för elever i behov av särskilt stöd som går i vanliga klasser, och att finna sambandet mellan IKT och inkludering. Vidare identifierades omständigheter och strategier för att göra arbetet med IKT mer inkluderande. En enkätstudie genomfördes med 92 lärare och kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare i tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatet indikerade att IKT användes för elever i behov av särskilt stöd i alla åldersgrupper, vanligast användes datorn för skrivande och ordbehandling. IKT skulle kunna användas för att kompensera för olikheter och bidra till inkludering för elever i behov av särskilt stöd, men då behöver undervisningen anpassas med tanke på elevers behov samt att tekniken bör integreras med pedagogiken. Uppfattningarna om vad inkludering innebär varierar och inkludering ses huvudsakligen som kunskapsmässig, vilket kan leda till både social och fysisk exkludering. Undervisningen i vanliga klassrum anpassades inte alltid för alla elevers behov och IKT verktyg användes ofta av elever i exkluderande miljöer. För att göra IKT användningen mer inkluderande behöver kunskap till lärare, utrustning och tid. Implikationer för praktiken är att lärare behöver mer utbildning i att använda IKT för elever i behov av särskilt stöd och att specialpedagogen bör ses som en handledare för lärarna. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara fler liknande studier eller studier om möjligheterna med en-till-en för elever i behov av särskilt stöd. / Information and communication technology (ICT) is a current issue in schools around the world and this study may be of interest to teachers, special education teachers, school leaders and teacher educators. The aim of this study was to describe and analyze teachers’ experiences of and perceptions on information and communication technology (ICT) use for students with special educational needs (SEN) in general educational settings and to find the relationship between ICT and inclusion. In addition to that, conditions and strategies in order to make ICT use more inclusive were identified. A questionnaire survey was carried out with 92 responding teachers and qualitative interviews were made with four teachers. The results indicated that ICT was used for SEN students in all age groups, most commonly the computer was used for writing and word processing. ICT could be used as a way to bridge the gap to inclusion and compensate for differences and contribute to inclusion of students with special needs but in order to do that teaching should be adapted to students’ needs and pedagogy ought to be integrated with technology. Though, the perceptions of what inclusion is differs and inclusion is mainly seen as didactic, which can lead to social and physical exclusion. Teaching in mainstream classrooms was not always adapted to all students’ needs and assistive technology was often used by students in exclusive settings. In order to make the use of ICT more inclusive, teachers need knowledge, equipment and time. Implications for teachers and teacher educators are that teachers should become more educated about ICT for SEN and that special education teachers should be seen as supervisors for teachers. Suggestions for further research could be more similar studies or studies about the possibilities with one-to-one for students with special educational needs.

”To drift towards old habits” is an exploratory essay in which I examined how my practical knowledge and morally based duties affected my actions and how those led to a hard-assessed situation where I stood without knowing right from wrong. The dilemma laid in that I didn’t know whether my approach should have been based on my gathered experience and knowledge or have based on the rules and framework of the new work assignment I had accepted. By the figuration of two self-experienced situations I portrayed my work and practical knowledge through the first one, in which my assignment was to work with a student in need of extra support. That lead on to the second figuration, where this knowledge, in combination with a sense of duty, influenced my course of action even though my work assignment had changed to be a leisure time pedagogue. The main perspectives in this essay were therefore to be focused on an interpretation of practical knowledge and on how the ethics of duties are constructed. With these two perspectives my purpose was to explore how I could relate my choices of actions according to these and how they could come to affect future repertoires of actions. / ”Att glida in i gamla spår” är en utforskande essä där jag har undersökt hur min praktiska kunskap och mina moraliska plikter påverkat mitt handlande, vilket lett till en svårbedömd situation där jag inte visste vad som var rätt val att ta. Dilemmat låg i att jag inte visste om jag skulle förhålla mig till tidigare erfarenheter och kunskaper eller om jag skulle hålla mig till de regler och ramar som fanns för mitt nya arbetsuppdrag. Genom att gestalta två olika situationer målas mitt arbete och min praktiska kunskap upp i den första gestaltningen då jag arbetar som elevresurs till en elev i behov av stöd. För att sedan visa hur denna kunskap i kombination med en känsla av plikt påverkar mina val i den andra gestaltningen, där jag antagit en ny arbetsroll som lärare mot fritidshem. Huvudperspektiven i denna uppsats kom därför att rikta sig mot en tolkning av den praktiska kunskapen och hur pliktetiken utformas. Med dessa två perspektiv var syftet att undersöka hur jag förhållit mitt handlande utifrån dessa två och hur de kan komma att påverka framtida handlingsrepertoarer.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.

For a long time, inclusion or inclusive education (IE) has been high on the agenda both internationally and in Sweden, not least since the signing of the Salamanca Declaration in 1994 and the ratification of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities in 2006. These call for inclusion to be the norm and are guided by the principle that all pupils, regardless of needs, feel that their social, emotional and academic needs are being met. Since the introduction of Lgr11 (2011), the most recent Swedish curriculum, special educational needs (SEN) should be seen as arising out of educational environments and methods that are not adapted enough to be accessible to a wide diversity of pupils. Despite a significant body of research into inclusive education, several researchers raised that few studies focused on the pupil perspective, few were collaborative and few focused on all pupils, that is to say, their focus lies only on pupils with SEN. Arguably, selecting certain groups to investigate goes against the ethos of inclusion and risks missing information from pupils experiencing difficulties that are not yet identified.  When considering factors impacting feelings of inclusion, many studies have raised the importance of socio-emotional functioning alongside academic self-concept. This collaborative study looks at how included pupils in a free school in Stockholm feel, with a focus on whether there is a difference between the pupils’ perception of inclusion depending on whether they have self-reported SEN or not, what grade they are in and their gender. This is measured using a new instrument, the ‘Perception of Inclusion Questionnaire (PIQ) - student version’, which is also being validated as a tool for measuring inclusion in Sweden. Results indicate clearly that pupils with SEN feel significantly less included than their typically-developing peers across all three scales, emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept. In addition, grade has an impact, with pupils in Grade 8 having lower feelings of emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept than in Grade 5. This difference was apparent for all pupils but the effect was greater in pupils with SEN. Gender returned insignificant results on all three scales. Another interesting result is that more pupils self-report actual or suspected SEN than the school reports, indicating that there are a number of pupils with difficulties who would be overlooked in studies that do not include all pupils. The Swedish version of the PIQ for Students has been validated.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling. Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull. / The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement. The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.