Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv redogörs förutsättningar för lärande inom naturvetenskap ställt i relation till estetiska lärprocesser. Enligt forskning är generell allmänbildning inom naturvetenskap viktigt för samhällets utveckling. Didaktiska val, lärarnas kompetens och elevernas motivation är därmed viktiga grundstenar för att upprätthålla en undervisning av god kvalitet. Estetiska lärprocesser presenteras i förhållande till relevant forskning. Forskningsbakgrunden visar ur flera infallsvinklar på ett samband mellan estetiska lärprocesser och lärande i naturvetenskap. Estetiska lärprocesser kan fungera som ett medel för att nå motivation, klassgemenskap och omfångsrik förståelse för naturvetenskap. Forskning visar även att lärare innehar en bristande kompetens för att kunna utnyttja estetiska lärprocessers fulla potential. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur estetiska lärprocessers vara eller icke vara påverkar naturvetenskaplig undervisning, motivation och klassrumsklimat i en studie med såväl kvalitativa samt kvantitativa metodval. Studien har bedrivits i en lågstadieklass med eleverna som huvudfokus ur såväl deras egna perspektiv samt vårt försök att skapa en helhetsuppfattning. Lektionsplaneringar är skapade av oss i samförstånd med deltagande lärare. Datainsamlingen har skett genom lektionsobservationer, lektionsutvärderingar, elevintervjuer och kunskapstest. Resultatet av studien visar att lärarens kompetens påverkar den naturvetenskapliga undervisningen och estetiska lärprocessers utfall. Elevaktiva moment, variation och en friare utformning bidrog till koncentration, ansvarstagande, större uttrycksmöjligheter, motivation och individanpassning. Eleverna visade kunskaper i högre grad om det ämnesspecifika innehåll som behandlats med estetiska lärprocesser än utan.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om elever i årskurs nio vet vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa, svenska och matematik. Ytterligare ett syfte med studien var att ta reda på när, var och hur kunskapskraven förmedlas och konkretiseras från lärare till elever. Vad vet eleverna om vad som förväntas av dem i de olika ämnena? När, var och hur förmedlas kunskapskraven från lärare till elever? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika ämnena? Metod En kvalitativ intervjumetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med fyra elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har utförts på två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultat och slutsats Eleverna har till viss del förståelse för vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa samt svenska, medan förståelsen är sämre inom matematikämnet. Kunskapskraven förmedlas för det mesta muntligt och/eller via någon form av hjälpmedel, exempelvis en smartboard eller papper. Detta sker i regel inför varje nytt moment. Ibland får eleverna även exempel på hur en uppgift ser ut på en E-, C-, och A-nivå. Lärarna i de olika ämnena beskrivs arbeta på liknande sätt, förutom när det gäller matematikämnet där eleverna inte får se kunskapskraven. Det finns många likheter mellan ämnena, men det som sticker ut som en skillnad är att eleverna har mycket sämre förståelse för matematikämnet. Utöver det verkar skillnaderna handla om vem läraren är och hur denne väljer att göra snarare än att det har något med respektive ämne att göra. Något som verkar extra viktigt är att lärare förklarar kunskapskraven och konkretiserar dem så att eleverna förstår vad de olika värdeorden betyder. / Aim The purpose of the study is to investigate whether pupils in grade nine know what is expected of them in the subjects of PE and health, swedish and mathematics. Another purpose of the study is to find out when, where and how knowledge requirements are conveyed and concretized from teacher to pupils. What do the pupils know about what is expected of them in the different subjects? When, where and how is the knowledge requirements from teacher to pupil conveyed? What are the similarities and differences between the different subjects? Method A qualitative interview method has been used to answer the study's purpose and questions. Three focus group interviews have been conducted with four pupils in each group. The selection has been developed based on the convenience principle and interviews have been conducted at two different schools in the Stockholm area. The interviews were recorded, transcribed and then the material was interpreted on the basis of a thematic content analysis. The results are then discussed using the sociocultural perspective and previous research. Results and conclusions The pupils have some understanding of what is expected of them in the subjects of PE and health as well as swedish, while understanding is worse in mathematics. Knowledge requirements are communicated mostly orally and/or via some kind of aids, such as a smartboard or paper. This usually occurs before every new moment. Sometimes pupils also get examples of how a task looks at an E, C, and A-level. The teachers in the different subjects are described to work similarly, except for the mathematical subject where pupils almost can not see the knowledge requirements. There are many similarities between the subjects, but what seems like a difference is that the pupils have a much worse understanding of the mathematical subject. In addition, the differences seem to be what the teacher is and how he chooses to do rather than having something about the subject to do. What seems extra important is that teachers explain the knowledge requirements and make them concrete so that the pupils understand what the different values mean.

Sammandrag   Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.       Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas. / The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

De elever lärare möter i dagens skola är vana vid att se på film (von Scantz, 2016, s. 141). Läraren ges därför enligt Westergren (2016, s. 61–62) genom att bruka film i sin undervisning en möjlighet, till att använda ett språk som eleverna är väl förtrogna med. Film som läromedel kan även ge en stark känslomässig och gemensam upplevelse som eleverna kan dela tillsammans. Andersson (2014, s. 109) förklarar att då lärare tenderar att koppla ihop film i undervisning med stökighet i klassrummet och tidskrävande arbetsuppgifter, väljer flertalet lärare bort att använda mediet. Med detta i åtanke ämnar denna studie analysera vad forskning säger om film som pedagogiskt redskap, både genom samtal (filmundervisning) och skapande (filmskapande).  Syftet med studien är att analysera vad forskning säger om filmundervisning och dess konsekvenser för elevers utveckling av literacy i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (F-3). Syftet vill vi uppfylla genom att i litteraturstudiens resultatdel besvara följande frågor: <ul type="disc">Hur påverkas elevers literacyutveckling av filmundervisning i F-3? Vilka attityder finns det hos lärare till filmundervisning för F-3?    Denna litteraturstudie har eftersträvat att inkludera både internationella och nationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet. Det utvalda materialet har analyserats och dess relevans har säkerställts genom urvalskriterier. Teorier som behandlas är; sociokulturell teori, sociosemiotisk teori samt Luke och Freebodys modell för utveckling av literacy. Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att film bidrar till engagemang hos eleverna vilket motiverar dem. Vidare möjliggör filmundervisning att eleverna kan börja koppla innehåll i texter till egna erfarenheter. Genom att analysera film får eleverna bättre förståelse för berättelsers struktur och uppbyggnad. Vidare kan filmupplevelsen skapa en gemensam referensram för eleverna. Resultatet utifrån studiens andra frågeställning visar att lärarens attityd till film påverkar hur film används i undervisning. Om läraren har en negativ inställning till film kommer detta att skicka signaler till eleverna om vad som anses som lärande eller inte, vilket påverkar elevernas uppfattning av filmmediet. Sammanfattningsvis ser vi att filmundervisning kan ha positiva effekter på elevers utveckling av literacy. Enligt läroplanen är det viktigt att koppla ihop elevernas egna erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter med skolans (Skolverket, 2017b, s. 8). Genom att i undervisningen använda sig av film möjliggör lärare för eleverna denna viktiga koppling till deras egna erfarenheter.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>

Denna studie handlar om fritidslärares ledarskap och syftet är att ur elevernas perspektiv beskriva hur fritidslärare bör vara i fritidshemmet för att eleverna ska trivas och må bra. Eleverna beskriver viktiga egenskaper fritidslärare bör ha samt vikten av relationsskapande mellan fritidslärare och elever. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är följande: Hur beskriver eleverna fritidslärares ledarskap i fritidshemmet? Vad är det som möjliggör relationsskapande mellan elever och fritidslärare? Studien är kvalitativ och inspirerad av etnografi. De metodiska verktyg som använts för att få svar på studiens frågor är observation, fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har gjorts på ett fritidshem med elever i årskurs 3. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är elevers perspektiv samt sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att eleverna har en önskan om att fritidslärare ska engagera sig i relationen till dem genom interaktion genom deltagande i aktiviteter. Elevernas berättelser visar även på att många tillgängliga fritidslärare skapar trygghet.

No description available.