Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation. The method chosen for this study is qualitative and I have used interviews.  The method has been inspired by hermeneutics as it is interested for the teachers' perceptions . The results have shown that there are methods and practices that can stimulate the students at SFI according to the teachers' perceptions. These approaches are: student participation, student goals , the environment in the classroom. The methods mentioned are simplification of the material , the student's current level , and interest in the task. Furthermore, even the teacher relationship and teacher expectations that are presented as these factors have an impact on student motivation. The results have also shown that through the various work dynasty and working methods , teachers can both stimulate the student's internal and external motivation but also their integrative and instrumental motivation.

Vilken kunskap krävs för att en lärare skall kunna undervisa ett innehåll på ett sätt så att eleverna både inspireras och förstår? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lärares ämnesdidaktiska kunskap. Många forskare har försökt att besvara denna komplexa fråga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK). Det är den egenskap som läraren besitter, en särskilt unik kunskap, som främjar elevers lärande. Det finns mycket forskning ur lärarens perspektiv, däremot saknas en del i PCK och det är elevernas röster. Syftet med studien är att ta det ett steg längre och låta elevernas röster vara de som är betydelsefulla för att beskriva den unika kunskapsbas som en lärare besitter. Jag har använt mig av Video Stimulated Reflection (VSR) och video-clubs tillsammans med 12 elever där eleverna kollaborativt fått identifiera kritiska händelser i lärarens undervisning som de anser vara särskilt betydelsefulla för deras lärande. Resultatet i studien visar att när ett lärande sker, är det många faktorer som spelar roll. Eleverna lyfter vissa egenskaper som gynnar deras lärande, en av dem var lärarens ämnesdidaktiska kunskap, en annan är när läraren använder sig av analogier och metaforer. Men oavsett hur forskare och lärare identifierar PCK är det ändå eleverna som borde vara experter på att uttrycka vad som gör det lätt respektive svårt att lära.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarare kan gå tillväga för att planera och genomföra en genomgång i ämnet matematik som inkluderar alla elever. För att samla in material använde vi oss utav 4 observationer i årskurs 2 och 3 samt intervjuer med respektive lärare. Den insamlade datan kopplades till den teoretiska bakgrunden för att säkerställa resultatet. Sammanfattningsvis har studien visat att dagens lärare lägger mycket fokus på genomgångar på grundnivå för att sedan kunna individanpassa arbetet. En mycket viktig del i genomgången är att eleverna är delaktiga genom diskussioner för att reda ut frågetecken för att underlätta det individuella arbetet.

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om textsamtalets betydelse samt hur lärare kan påverka elevers läsförståelse i grundskolans tidigare år. Studien kommer också besvara vilken innebörd elevers läsintresse och motivation har för textsamtal. Syftet kommer att besvaras med följande frågeställningar:  Vilken innebörd har textsamtal för elevers utveckling av läsförståelse i grundskolans tidigare år?  På vilka sätt kan lärare genom textsamtal påverka elevers läsförståelse i grundskolans tidigare år?  Hur påerkar elevers läintresse och motivation ett textsamtal? Litteraturstudiens material har analyserats och jämförts mot varandra för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Materialet som lästes var av både nationell och internationell forskning som innefattades av tidskriftsartiklar, avhandlingar samt licentiatuppsatser. För att hitta relevant material användes kriterier för inklusion som var utformade utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att lärare har en viktig roll där de ska förmedla strategier som elever kan använda under textsamtal. Genom textsamtalen utvecklas läsförståelsen, den fonologiska medvetenheten och att det kognitiva tänkandet stärks. Studien visar också på att elevers läsintresse och motivation har en avgörande roll för att kunna föra textsamtal. Vår slutsats är att textsamtal är en viktig del i skolan eftersom det utvecklar elevers läsförståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll   skolträdgården på en skola i Sverige har för eleverna i årskurs 4-6. I   studien diskuteras kring huruvida eleverna känner till att skolträdgården   finns och vad för möjligheter de anser att de har att besöka den under en rast   och under skol- och fritidsverksamhet. Det diskuteras också kring vilka   möjligheter de anser att de har till undervisning i skolträdgården. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas i John Deweys   begrepp Learning by doing, knowing by   doing. Utifrån en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning där   insamlade data utgör resultat i studien. Respondenterna är alla elever i   årskurs 4-6 på den aktuella skolan. Studiens resultat visar att många av eleverna väljer att   besöka skolträdgården under rasten, men enligt dem själva, ges inte möjligheter   att besöka eller få undervisning i den under andra delar av skoldagen.   Resultatet visar också att många av de tillfrågade respondenterna vill ha   lektioner där och de visar på många exempel hur detta kan ske. Detta resultat visar att det finns en skolträdgård på skolan som skulle kunna användas mer i det pedagogiska arbetet än vad det gör idag enligt eleverna. / The aim with this study is to   investigate what role the school garden at a school in Sweden has for the   pupils in grades 4-6. The study discusses whether the pupils know there is a   school garden and to which extent they consider themselves having the   possibility to visit it during the schooldays. It also discuss which   possibilities the pupils think they have to get education in the school   garden. The theoretical foundation of this   study is John Dewey and his statement Learning   by doing, knowing by doing. Based on a quantitative approach, a survey   was carried out and the result of this study is based on the data from the   survey. All of the respondents are pupils in grades 4-6 at the significant   school. The result of the study shows that   many of the pupils choose to visit the school garden during their school   breaks. The pupils think that they do not get enough opportunities to visit   or get education in the school garden during the schooldays. The result also   shows that the pupils would like to get more education in the garden, and   they have many ideas about how that could be done. According to the pupils, the   school has a school garden that the educators at the school could use more in   their teaching than they do today.

Ämnesområdet för den här studien är matematik, specificerat geometri.Studien undersöker hur van Hiele's teori kan användas för att utveckla eleversförståelse inom geometri, eftersom elever tenderar att ha problem med attbenämna geometriska figurer. Studiens syfte är därför att undersöka eleverskunskapsutveckling gällande geometriska figurer utifrån van Hiele´s teori. Detsker genom den kvalitativa metoden deltagande observation. Insamlat datamaterialanalyseras genom användning av ett analysschema. Den vetenskapliga teorin somligger till grund för studien är det sociokulturella perspektiv, eftersom bådedet sociokulturella perspektivet och van Hiele’s teori belyser språketsbetydelse för inlärning. Resultatet påvisar att observationsgruppen somundervisades utifrån van Hiele gick från en ospecifik och konkret uppfattningtill att vara förtrogna med ingående geometriska figurer och deras explicitaegenskaper. Eleverna gick från att sortera informellt till abstrakt, till attbörja förstå grunden till figurers definitioner. Den andra observationsgruppenbefann sig på en abstrakt nivå under hela progressionen, behandlade fleraegenskaper samtidigt och sortering skedde fragmentariskt utifrån olika axiom.Utifrån studiens resultat blir min slutsats att, den visuella början och en stegvisprogression inte bör exkluderas i geometriundervisning. / The subject   area for this study is mathematics, specified geometry. The study examine how   van Hiele's theory can be used to develop students' geometric understanding.   Therefore, the purpose of this study was to investigate pupils' knowledge   development regarding geometric figures based on Van Hiele's theory. The   qualitative method participation observation was conducted. Collected data   was analyzed using an analysis chart. The scientific theory underlying the   study is the socio-cultural perspective since both the socio-cultural   perspective and van Hiele’s theory highlight the importance of language for   learning. The result shows that the observation group taught by Van Hiele   went from an inaccurate and concrete understanding to being familiar with   in-depth geometric figures and their explicit characteristics. They went from   sorting informally to abstract, to beginning to understand the reason for   figures definitions. Compared to the second observation group, which was at   an abstract level throughout the progression, several characteristics were   treated at the same time and sorting occurred fragmentarily based on   different axioms. Based on the results of the study, I conclude that the   visual beginning and a gradual progression should not be excluded while   teaching geometry.

Att ge eleven formativ bedömning gällande sina muntliga förmågor i svenskämnet är en sak, att visualisera dessa förmågor och samtidigt synliggöra progressionen för eleven är en annan och kan upplevas som problematiskt. I denna fallstudie undersöks hur videokameran kan användas som pedagogiskt verktyg för problematiseringen i föregående mening samt hur användandet av nämnt verktyg även kan göra undervisningen mer lustfylld och värdeskapande, samtidigt som det underlättar dokumentation och utvärdering. I undersökningen har en trianguleringsmetod använts där kvalitativa metoder, genom observation, analys och intervju, har kombinerats. Undersökningen innefattar en specifik lärares användande av videokameran i undervisningen. Både nya och äldre filmer har analyserats för att ta del av hur progressionen synliggörs. Att använda sig av digitala verktyg är dessutom helt rätt i tiden med tanke på en digitaliserad revidering av gällande läroplan. Resultatet av fallstudien visar på att videokameran är ett ypperligt verktyg för ovannämnda delar. Intervjuad lärare drar dessutom kopplingar till ökad självkänsla och motivation hos eleverna, i och med att de får möjlighet att se sin utveckling och att deras uppgifter får en mottagare, vilket gör undervisningen mer värdeskapande. / <p>2018-06-15</p>

Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om hur elever på olika sätt kan förstå innebörden av illustrationer i läromedel ämnade för naturorienterande ämnen. En kvalitativ metod med samtalsliknande intervjuer genomfördes med nio elever i årskurs 4 för att samla deras uppfattningar om bilderna. Materialet bestod av sex bilder från två olika naturorienterande läromedel. Normteori har använts som analytiskt verktyg och i diskussionen berörs det socialkonstruktionistiska synsättet på hur tolkningar påverkas av både elevens erfarenheter och vad bilden förmedlar. Resultatet visade att de fanns tre olika sätt att tolka bildernas innebörd. Dessa tre var Normativa innebörder, Naturvetenskapliga innebörder och Personliga innebörder. Eleverna beskrev normer om relationen mellan människan och naturen, normer kopplat till genus och normer om viktig kunskap. Eleverna kunde även urskilja naturvetenskapliga processer i bilderna och göra personliga kopplingar där de relaterade dem till sig själv.

Bakgrund: Enligt den svenska läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) ska elever lära sig olika sorters strategier som de kan ha användning av på olika sätt vid läsning. Tidigare forskning visar att elever använder sig av ett antal olika lässtrategier, men inte alltid så medvetet. Det är heller inte alltid som en strategi hjälper eleven i hens förståelse. Lässtrategin kan snarare göra det svårare för eleven att förstå en text. När vi startade upp vårt arbete märkte vi att det finns en lucka i svensk forskning, där man intresserar sig för elevers uppfattningar om lässtrategier. Därför anser vi att det då förefaller intressant att ta reda på mer om hur elevers uppfattningar om lässtrategier är i ett svenskt sammanhang. Syfte: Syftet med vår studie har varit att undersöka elevers uppfattningar och användande av lässtrategier i årskurs 3. Det innefattar också elevers uppfattningar om sin läsdebut. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som bottnar i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen. Empiri har samlats in genom både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med elever från sammanlagt fyra skolor, varav tre kommunala och en friskola, i tre olika kommuner. Resultat: Resultatet av vår studie visar att elever har olika uppfattningar om både lässtrategier och läsdebut. Eleverna använder inte längre lässtrategierna ur undervisningsmodellen "En läsande klass" på samma sätt, som när de befann sig i årskurs 1. Detta eftersom eleverna nu har en uppfattning om att de inte längre är i behov av att tillämpa de strategierna vid läsning. Eleverna har likartade men också olika uppfattningar gällande användandet av en eller flera lässtrategier. De lässtrategier som eleverna mest använder är "be om hjälp" och "läsa om", men det framkommer även andra strategier som "googla svåra ord", "läsa bokens baksida", "använda bilder" och "hoppa över text". Studiens resultat visar även elevernas olika uppfattningar om deras upplevelser av läsutveckling och läsdebut. De flesta elever uppfattar sin läsdebut som ansträngande, eftersom den enligt dem handlade mycket om att avkodningsförmågan skulle automatiseras. Eleverna har även positiva uppfattningar om sina upplevelser gällande läsdebuten, då eleverna uppger att de kände en trygghet när de kunde ta reda på ny information på egen hand genom läsning.

Syftet med studien är att studera vilken syn sju elever i årskurs fyra och fem har på konkret material i matematikundervisningen. Metoden som användes för att samla in data var sju semistrukturerade elevintervjuer. Resultatet visar att elevernas syn på användning av konkret material är att det ska ge dem ett visuellt stöd för konkretisering av abstrakt matematik där siffror och symboler dominerar. Resultatet visar även att eleverna tycker att konkret material ska ingå i undervisningen. Slutsatser som kan dras från den här studien stämmer överens med det teoretiska ramverk som används i tolkning av data, om eleverna lär sig med hjälp av modeller eller om elever använder sina kunskaper till att konstruera modeller. En konsekvens av denna studie kan vara att lärare behöver utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens så att undervisningen harmonierar med centralt innehåll för årskurs fyra till sex i den rådande läroplanen för skolan.