Bakgrund: Allt fler elever är helt eller delvis frånvarande utan giltiga skäl från skolans undervisning trots att det är skolplikt. Det finns många faktorer som påverkar att en elev har frånvaro, dessa kan kategoriseras till psykologiska, sociala/familjerelaterade samt pedagogiska. Elevhälsan bör vara delaktiga i arbetet med att främja närvaro då elever i behov av stöd kan identifieras tidigt. Skolsköterskan innehar kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt psykisk ohälsa och kan integrera detta i arbetet och fungera som en länk mellan elev, vårdnadshavare, skola och externa kontakter. Syfte: Undersöka skolsköterskans erfarenhet av att arbeta med elevers ogiltiga sammanhängande frånvaro på högstadiet. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Tio skolsköterskor intervjuades via epost och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Att skolsköterskan uppmärksammas på elevers frånvaro, att arbeta med elever som har frånvaro, att samverka. Slutsats: Skolsköterskans arbete med frånvarande elever sker i samverkan med andra professioner utefter de rutiner och handlingsplaner som finns. Skolsköterskorna är inte alltid direkt involverade i arbetet med dessa elever däremot är skolsköterskorna ofta den samverkande länken i kontakt med professioner inom och utanför skolan gällande dessa elever. / Background: More and more students are wholly or partially absent without valid reasons from the schools teaching even though there is compulsory attendance. There are many factors that affect a student being absent, these can be categorized into psychological, social/family and educational. Student health should be part in the efforts to promote attendance, where students in need of support can be identified early. The school nurse holds the knowledge of health, health problems and mental illness and know how to integrate this into the work and working as a link between the students, parents, school and external contacts. Aim: The aim of this study was to examine school nurses experience of working with students who have coherent absence Method: A qualitative research method was used for this study. Ten school nurses were interviewed using e-mail surveys which have been analyzed using qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories: School nurses get notice about students with absence, School nurses work with absent student and to cooperate. Conclusion: School nurses work with absent students is done through cooperation with other professions following the current routines and plans for action. School nurses are not directly involved with these students but school nurses frequently work as the collaborative link when contacting other professionals internal and external due to these students.

Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.

Problematic school absenteeism is a global problem that concerns teachers, parents, children as well as government and legislators. In Sweden schools attending is both a right as well as a duty. This study is focused on success factors that effective schools student health teams express concerning problematic school absenteeism. Student health team has a key role to both promote school presence as well as prevent and fix absenteeism (SOU, 2016:94). Previous studies have been focused on reasons for problematic school absenteeism in the family or on the individual (Bodén, 2016). There is a lack of studies that suggest what school can do to address the problem problematic school absenteeism. The study was conducted in two school´s with focus group interview as a method with one health team, one local “presence team” and an individual interview with a special education teacher. The result of the study shows that these successful examples varies in what they consider to be a success factor. The argued success factors concerning promoting school presence are the feeling of safety and wellbeing and working with available learning environment. The identified factors suggest that the success factors to address preventing problematic school absenteeism is a “presence team” at the school, earlier effort, calling home, follow up statistically, active mentoring, the principal leadership and last tuition. Success factors to fix problematic school absenteeism suggest having presence team at the school, relationship and trust, cooperation, monitoring, flexibility, student suited technology, discover undiagnosed neurodevelopment disorder, preparing going back to school, special teaching group and last take mandate. The conclusion of the study is that the two studied successful schools work in all the dimensions to prevent, fix problematic school absenteeism and promote school presence. Notable is that the result in the two different school varies.

Bakgrund: Bruk av narkotika bland ungdomar har ökat i Sverige de senaste tio åren. Cannabisbruk som är den vanligaste drogen bland ungdomar har visat sig att i tidig ålder kan ge upphov till psykisk störning och sjukdom. Skolsköterskans förebyggande arbete är en del i arbetet för att skapa en drogfri skola. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av narkotikaförebyggande arbetet inomskolan. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie med induktiv ansats och bygger på intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Kategorierna beskriver att skolsköterskorna identifierar elever som brukar narkotika, skapar relation medelever, stärka elevernas skyddsfaktorer och arbetar systematiskt och i samverkan. Tema som framkom var strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika. Slutsats: Skolsköterskan arbetar utifrån det salutogena perspektivet och använder metodersom motiverande samtal med elever i förebyggande arbete mot narkotika. Studien visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv som en del i ett större sammanhang. Samarbete och en god relation med övriga professioner samt vårdnadshavare är av stor vikt för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot narkotika samt ett bättre skolresultat. / Background: The use of narcotics, mainly cannabis, has increased among youngsters in Sweden during the last 10 years. The use of cannabis can lead to mental issues and even disease. The school nurse plays a pivotal role in the work against drugs abuse. Purpose: To highlight the School Nurses' experience of working against abuse amon ghigh school students. Method: This study is a qualitative study with an inductive approach through interviews with six school nurses, the interviews were analyzed according to qualitative content analyses. Result: The result was four main categories and ten subcategories. The categories show that the School Nurses identify students who use drugs, create relations with them, strengthen their outer protection and work systematically and in cooperation with other caretakers. Themes that emerged were strategies that highlight and enable the work against drugs. Conclusion: The School Nurses work with a salutogenic perspective and use appropriate methods as motivational conversations with students in preventive work against drugs. The study shows that the School Nurse sees the student from a holistic perspective as part of alarger context. Collaboration and good relationships with other professions and custodians are of great importance for successful prevention of drugs and better school result.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i skolålder. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta preventivt inom detta område. Emellertid finns en avsaknad av riktlinjer för hur preventionsarbetet mot psykisk ohälsa ska utföras av denna profession. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av preventionsarbete mot psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Metod: I denna semi-strukturerade intervjustudie deltog 14 skolsköterskor. Analysmetoden som användes var tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskorna angav att de arbetade preventivt mot psykisk ohälsa på en rad olika sätt. Dessa arbetssätt skilde sig delvis åt och i vilken utsträckning preventionsarbetet kunde prioriteras bland skolsköterskorna varierade. Den huvudsakliga anledningen till dessa variationer i arbetssätt och prioritering ansågs bero på avsaknaden av tydliga riktlinjer om hur det preventiva arbetet skulle bedrivas. Resultaten samlades i fyra kategorier: Skolsköterskans verktyg i det preventiva arbetet, Betydelsen av samverkan, Befintliga utmaningar och Framtida behov. Slutsats: Trots att skolsköterskorna utför ett omfattande preventivt arbete mot psykisk ohälsa behöver arbetet både synliggöras och tydliggöras ytterligare. Preventionsarbetet skulle därigenom kunna vidareutvecklas och möta de behov som den ökande förekomsten av psykisk ohälsa kräver. / Background: Mental illness is increasing among school aged children and youth. School nurses have been identified as a profession with opportunities to work preventively within this field. However, there is a lack of guidelines regarding how preventive work should be executed by this profession.Aim: The aim was to illuminate school nurses experiences of preventive work against mental illness among pupils in elementary school. Method: In this semi-structured interview study 14 school nurses participated. The method of analysis that was applied was thematic content analysis with an inductive approach. Result: The school nurses reported that they worked preventively against mental illness in a variety of ways. These ways of working were partly differentiated and the extent to which preventive work could be prioritized among the school nurses varied. The main reason for these variations in ways of working and prioritizing was considered to be caused by the lack of explicit guidelines regarding how the preventive work should be conducted. The results were gathered in four categories: The school nurses’ tools in the preventive work, The importance of collaboration, Existing challenges and Future needs.Conclusion: Although the school nurses execute a comprehensive preventive work against mental illness, the work needs to be made more visible and clarified. Preventive work could thereby further be developed and meet the requirements that the increasing prevalence of mental illness demands.

Sammanfattning   Bakgrund: Inom skolsköterskans arbetsfält ingår hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa. I utbildningen till skolsköterska saknas antingen ämnet helt eller ges bristfälligt. Kunskap kring sexuell hälsa samt utformningen av det hälsofrämjande arbetet inhämtas istället via vidareutbildning som arbetsplatsen erbjuder. Tidigare studier har visat att utbildningsinterventioner inom arbetsområdet sexuell hälsa kan ge skolsköterskor ökad kompetens, liknande studier saknas i Sverige.   Syfte: Syftet var att beskriva om en utbildningsintervention om sexuell hälsa påverkat skolsköterskornas arbetssätt med det hälsofrämjande arbetet inom sexuell hälsa.   Metod: Studien var en enkätstudie bestående av slutna och öppna frågor och utgjordes av en jämförelse av svaren från två identiska enkäter som skickades ut före respektive efter en utbildningsintervention. De slutna frågorna i enkäten analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och de öppna frågorna med hjälp av konventionell innehållsanalys.   Resultat: Utbildningsinterventionen bidrog dels till att skolsköterskorna fick ökad kunskap i olika områden inom sexuell hälsa samt dels en känsla av ökad trygghet i samtalet kring sexuell hälsa. Skolsköterskorna ansåg även att samverkan med andra professioner var betydelsefullt för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa.   Slutsatser: Utbildningsinterventioner av liknande slag kan öka kompetensen och därmed öka tryggheten i arbetet kring sexuell hälsa.   Nyckelord: distriktsköterska, elevhälsa, kompetenshöjning, sexuell hälsa / Summary   The school nurse’s health promoting work with sexual health. A survey study.   Background: The school nurse's field of work includes health promotion work concerning sexual health. In school nurse education, either the subject is completely missing or given deficiently. Previous studies have shown that educational interventions in the area of sexual health can increase competence, similar studies are lacking in Sweden.   Objective: The aim was to describe how an educational intervention on sexual health effect school nurses´ work procedure in the health enhancing work in sexual health.   Method: The study was a questionnaire consisting of closed and open questions and consisted of a comparison of the answers from two identical questionnaires that were sent out before and after an educational intervention. The closed questions in the questionnaire were analyzed by using descriptive statistics while the open questions were analyzed using a qualitative, conventional content analysis.   Results: The educational intervention has helped the school nurses to gain increased knowledge in various areas of sexual health, as well as having created a sense of increased security in talking about sexual health. The school nurses also considered that a collaboration with other professions was important for successful health promoting work within sexual health.   Conclusions: Education interventions can increase competence and thus increase security in work on sexual health.   Keywords: district nurse, increase competency, school health service, sexual health

Övervikt bland barn är ett växande problem. År 2016 bedömdes 340 miljoner barn falla inom ramen för övervikt och 2019 var andelen barn med övervikt i Sverige 20 procent. Problematikenfinns i alla samhällsklasser men är särskilt utpräglat i socioekonomiskt svagare hushåll. Övervikten medför risk för fysiskt, psykiskt och psykosocialt lidande med försämrade skolprestationer som följd. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att förebygga och åtgärda övervikt. Skolsköterskan stöter inte sällan på motstånd från vårdnadshavare som förnekar övervikten och förbjuder skolsköterskan att lyfta frågan med barnet. Skolsköterskan måste därför ha strategier för hur hen ska arbeta förebyggande och åtgärdande, för att behålla fokus på barnets hälsa.  Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans strategier i omvårdnadsarbetet med övervikt inom elevhälsan. Tio specialistutbildade sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med målet att lyfta fram skolsköterskans strategier. Intervjuerna skedde digitalt relaterat till pågående pandemi. Resultatet visar att skolsköterskor använder flertalet strategier i sitt arbete med övervikt inom ramen för elevhälsan. Kategorier som framkom i analysarbetet var bland annat Uppföljning, Samverkan och Vikten görs oviktig. De intervjuade skolsköterskorna beskriver att de vill göra barnet delaktigt i både det förebyggande och åtgärdade arbetet men att det inte är ovanligt att vårdnadshavare motsätter sig detta. Skolsköterskans arbete med övervikt är komplext och kräver utarbetade strategier för att nå fram till barnet och vårdnadshavarna. Framgångsreceptet framträder som motiverade och delaktiga barn med engagerade föräldrar samt att man som skolsköterska inte ger upp. / Overweight among children is a growing public health issue. In 2016, 340 million children worldwide were estimated to be overweight and in 2019 20 percent of all children in Sweden were overweight. Overweight appears in all parts of society but is more evident in socio-economic vulnerable environments. Being overweight is associated with increased risk of physical, mental and psychosocial suffering and affects study performance. School nurses have an important role in preventing and reducing overweight among children. The school nurse often encounters resistance from guardians that denies their children being overweight and prohibits the nurse to raise the issue with the child. With the child’s health in mind, the school nurse needs to find effective strategies.  The aim of this study was to describe the strategies of school nurses in addressing overweight among children in elementary schools.  Ten school nurses were recruited to take part in semi structured interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was used to extract school nurse strategies. School nurses uses a variety of strategies to address overweight among children. Categories resulting from the analysis were among others Follow-up, Cooperation and Weight made unimportant. All study participants expressed a desire to work more proactive and to involve the children but sometimes guardians oppose this approach.  School nurses need worked out strategies to engage with children and their caregivers. Success is believed to come with motivated and participating children and dedicated caregivers in addition to an attitude as a school nurse to never give up.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elevhälsan och undervisande pedagoger samverkar samt vad som är föremål för denna samverkan. Med undervisande pedagoger avses utbildade lärare i åk 1-9 vars primära uppdrag är att leda och undervisa klasser. För att undersöka forskningsfrågorna valdes semistrukturerade gruppintervjuer som metod där 16 informanter intervjuades vid fyra olika tillfällen. Intervjuerna gjordes inom loppet av tre veckor och genomfördes i två olika kommuner. Resultaten sammanställdes och analyserades sedan med hjälp av fenomenografiskt perspektiv och ramfaktorteoretiska tankar. Informanterna upplevde att det fanns strukturer för samverkan i de kommuner där de hade sin anställning. Inom dessa strukturer varierade dock arbetssättet där samverkan beskrevs som både formell och informell. Vissa av strukturerna upplevdes som ineffektiva och i behov av förändring medan andra samverkansformer upplevdes som utvecklande för verksamheten. Ofta upplevdes informell samverkan som mer givande än formell. Strukturerna gällande samverkan med elevhälsan upplevdes inte påverka effekten av arbetet i lika hög grad som kompetens och personlighet hos de individer som besitter de olika professionerna i elevhälsan. Specialpedagog och kurator beskrevs som de professioner med vilka pedagogerna upplevde mest samverkan. Individperspektivet var det vanligaste beskrivna samverkansområdet i kombination med måluppfyllelse. Det fanns dock exempel på främjande arbete avseende trygghet och studiero samt insatser som adresserade grupp och miljö snarare än inivid.

The aim of this study has been to examine school councelors experiences of the possibility to work with health promotion and preventive focus. According to Swedish law this should be their main focus but previous research shows that school councelors lack possibility to perform such work. In this study qualitative interviews have been conducted with five different school councelors that work in or near Stockholm with students in primary, middle and secondary school. The study has focused on in what way the school’s organisational and institutional factors affect the possibility to work with health promotion and preventive focus. The study shows that law as well as guidelines are inexplicit about in what way school councelors should work health promotive and preventive. The general idea from both colleagues and society is that they should work with individual interventions which also makes it difficult for them to focus on work on a structural level. The inexplicit law and guidelines as well as expectations from colleagues, parents and pupil’s means that the possibility to work health promotive and preventive in the end depends on the support from headmasters.