• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 246
  • 2
  • Tagged with
  • 248
  • 90
  • 85
  • 73
  • 66
  • 64
  • 52
  • 51
  • 50
  • 47
  • 46
  • 40
  • 36
  • 35
  • 34
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens / Social Learning in School : A Study of Teachers'Understanding of Social Learning

Petäjävaara, Ann-Sofi January 2002 (has links)
En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.
112

Hälsa och motivation i gymnasieelevers skolmiljö : - en intervjustudie / Health and motivation in A-level student´s college environment : - an interview study

Jovannelli, Sofia January 2006 (has links)
Sammanfattning Titel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljö Författare: Sofia Jovannelli Handledare: Monica Naeser Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation. Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö? Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation. För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning. Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet. I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier. Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet. Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen. / Abstract Title: A-Level students’ perspective on their own health and motivation in their college environment. Author : Sofia Jovannelli Supervisor : Monica Naeser The purpose of this essay was to gain a deeper understanding of how A-level students perspective is on their own health and motivation. Which different factors does the A-Level students´ consider affect their own health and motivation in their college environment? Through the use of qualitative interviews with six A-level students their view on their own health and motivation was investigated. To gain a deeper factual and theoretical basis to the research questions, I also investigated some earlier studies. The central frame of interpretation of this study is the theory about KASAM, and earlier research in this field. In the writing of this essay it has emerged that the people´s health is influenced in both a positive and a negative way during their school years depending on factors such for example stress related to school work. It has emerged in the interview process that students view their college time and their college work as meaningful despite the stress some of the students can feel.. Furthermore the interviews have shown that all whom were interviewed were satisfied with their time at A-level college on the whole. This research’s findings directly matches those of the earlier studies about health and motivation, as the interviews show that a predisposition for psychological well-being and a positive development is that you live in a comprehensible environment with appropriate demands on the students, and the possibility to influence one’s own situation.
113

"Trollstaven" : - En kvalitativ studie i hur skolkuratorer skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter / The Magic Wand : - a qualitative study about how school counsellor creates their occupational role on the basis of experiences

Nilsson, Benny, Svensson, Christian January 2009 (has links)
Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats. I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna. Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever. Skolkuratorerna beskriver att de använder olika teorier och metoder. Valet av vilka av dessa som är mest lämpliga i en viss situation styrs av vad skolkuratorn anser vara lämpligt i en specifik situation. Dessa kan även tillämpas tillsammans med av skolkuratorn egna utvecklade metoder och hjälpmedel som till exempel trollstaven. I intervjuerna med skolkuratorerna beskriver de sin yrkesroll med entusiasm och professionalism. Det framgår även att de har olika syn på sitt arbete och sina arbetssätt. Vidareutbildning och möjlighet att ta del av vidare forskning uppskattas av skolkuratorerna. Kunskap om lagarna är enligt skolkuratorerna en viktig faktor för att känna sig trygg i sin egen yrkesroll. Det framgår också att skolkuratorerna ibland saknar någon att reflektera med trots att ett nätverk finns runt dem. De förväntningar som skolkuratorerna beskriver är att de vill ha en tydligare definierad lagstadgad skolkuratorstjänst, vilket de anser skulle tydliggöra förväntningarna på yrkesrollen.
114

Elevers trygghet och tillgänlighet till elevhälsan : Ur skolpersonalens perspektiv

Andersson, Marie, Stalerova, Marina January 2012 (has links)
Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgängligt för eleverna på skolan. Studien genomfördes på en skola i Västsverige där tillvägagångssättet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter på skolan där professionerna: skolsköterska, skolkurator och lärare innefattades. Metoden som användes var kvalitativ metod. Det finns väldigt få forskningsrapporter som belyser frågeställningar om elevhälsans tillgänglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden. Inom kvantitativ forskningsmetod finns det något fler tillgängliga forskningsrapporter men de är fortfarande relativt få. Denna undersökning resulterade i sex stycken olika teman som beskriver hur och i vilken utsträckning skolpersonalen upplever att de finns tillgängliga för eleverna. I denna uppsats används till största del beteckningen elevhälsa, vilket innefattar det arbete som skolpersonalen utför för att eleverna ska må bra, såväl fysiskt som psykiskt och enligt existerande lagar och regler. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där väsentliga delar och tankar om framtida arbete inom dessa frågor tas upp. / The purpose of this thesis was to investigate how school personnel experience available student support. The study was conducted at a school in western Sweden, using interviews with six participants from the school personnel. Participants in the study were six people with different professions at the school where the professions: school nurse, school curator and teachers were included. The method used was a qualitative method. There are very few research reports that highlight issues of availability of student health, from a personnel-related perspective with the qualitative research method. With quantitative research method, there are more available research reports but they are still relatively few. This study resulted in six different themes that describe how and to what extent school personnel feel that they are available to students. This essay for the most part used the term student health, which includes the work of school personnel involved for the students’ well-being, both physically and mentally, following existing laws and regulations. The essay concludes with a discussion on essential elements and ideas about future work with these issues.
115

Kuratorns funktion : En studie om skolkuratorns arbete med elever som har ADHD eller Aspergers syndrom / The School counselor's role : A study of the School counselor's professional work with students suffering from ADHD or Aspergers Syndrome

Christoffersson, Caroline, Mattsson, Sabina January 2012 (has links)
No description available.
116

Upplevd psykisk ohälsa relaterat till utseende och prestation bland unga kvinnor i gymnasiet

Enlund, Diana, Hörnström, Jenny January 2015 (has links)
Problems related to mental health among young Swedish women, age 15-20, has increased in the past years and is seen as a problem in both on the national and the local levels. Growing up and becoming an adult is a turbulent period for many young people and the school is one area in which this comes to appear. The aim of this study was to identify the causes to lack of mental health related to appearance and achievement among women age 16-19 in senior high school. This study is an interview study with self-made questions, which took place in a medium-sized town in northern Sweden. The result showed that almost every young woman that was interviewed had high expectations on themselves in school-related matters and that stress was a recurrent topic in the interviews. There were also findings that some of the young woman felt stress in their leisure activities. Most of the respondents expressed that they had to put on makeup and fix their hair before they left home, they also wanted to have decent clothes. In the discussion it is said that, to improve problems with the mental health among young women, both the young women and previous recommendations needs to be taken in account.
117

Bedömning av fysisk och social lärmiljö på grundskolan : En utprövning av skattningsverktyget MAVIS med lärarskattningar och elevintervjuer

Sundbom, Linda January 2014 (has links)
Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog. Lärarna besvarade skattningsverktyget och deltog i ett utvärderingssamtal. Eleverna besvarade skattningsverktyget genom intervju. Resultatet gav att skattningsverktyget upplevdes som användbart och möttes med god acceptans. Två skilda profiler för två olika lärmiljöer kom fram och visade utvecklingsområden samt styrkor inom lärmiljön. Elevers och lärares skattning gav liknande bild av lärmiljön, men lärare skattade lite lägre än eleverna. Förtydliganden av frågors alternativ framkom som förbättringsmöjlighet. Skattningsverktyget verkar kunna användas som diskussionsunderlag för att utveckla lärmiljöer och kan vara en del av specialpedagogens förebyggande arbete.
118

Jag ser ju inte det de ser...jag ser andra saker : Specialpedagoger beskriver sin specialpedagogiska kompetens och sina förutsättningar att utföra specialpedagoguppdraget

Fricker, Madeleine, Malmqvist, Carina January 2014 (has links)
Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa. Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget. Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola. Vidare så visar studien att det för skolanställda specialpedagoger även är en stor fördel att ingå i en ledningsgrupp eller ha en ledningsfunktion då det skapar bättre förutsättningar för specialpedagogerna att arbeta organisatoriskt samt närmre samverkan med ledning. De centralt anställda specialpedagoger i studien, som alltså arbetar mot skolor men som extern specialistkompetens, har större möjligheter att utnyttja sin fulla kompetens. Studien tyder också på att de skolanställda specialpedagogerna ofta måste kompromissa och att de får en roll som i mycket liknar speciallärarens på så sätt att de ofta arbetar kompensatoriskt med elever samt fungerar som rådgivare. Specialpedagogerna i studien uttrycker tydligt sitt relationella perspektiv på svårigheter men beskriver hur de ofta möter en kategorisk syn på skolsvårigheter från andra aktörer på arbetsplatsen, i synnerhet pedagoger.
119

Skolan är på min sida : elever med stöd av elevassistent – vad relationen mellan elev och assistent innebär för elever på gymnasiets nationella program / The school is on my side : Students with support from teaching assistants – What the relationship between pupil and assistant means for students in the upper secondary national programs

Borg, Johanna January 2014 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv. Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation. Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess. Elevens självkänsla och självförtroende minskar under denna tid och både elever, assistenter och specialpedagoger beskriver elevernas känsla av misslyckande. Resultatet visar att elever som har stöd av assistent har en eller flera funktionsnedsättningar. Alla intervjugrupper beskriver att stöd av assistent innebär en ökad känsla av sammanhang för de intervjuade eleverna. Assistenten ses av eleven som ett stöd, en vän och en förebild som bidrar till att sätta kunskaper i fokus och ge studierna mening. Relationen kan också bidra till inkludering genom att eleven känner sig delaktig och agerar mer aktivt både i det pedagogiska och i det sociala sammanhang som klassrummet utgör. På så vis motverkar relationen med assistenten upplevelsen av stödet som särskiljande. Assistenten bidrar till att studierna blir begripliga och hanterbara genom att finnas till hands för eleven och på ett konkret sätt stödja planering, fokus och dialog kring skoluppgifter. Flera elever önskar samtidigt mer kontakt med mentor och lärare. Målet med stödet är enligt skolans personal att eleven ska bli alltmer självständig under sin gymnasietid. Specialpedagogen ses som en viktig handledare, både av elev och assistent. Eleverna ser specialpedagogen som den som har överblick över studierna.  Assistentens roll och uppdrag är otydlig i skolans dokumentation och behöver förtydligas.  Assistentens kunskap om eleven och elevens styrkor behöver få större påverkan på den pedagogiska praktiken genom samverkan med mentor och undervisande lärare, något som ytterligare kan öka elevens men också personalens känsla av sammanhang.
120

De sociala perspektivens betydelse hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD / Social perspectives in cases of children and adolescents with suspected ADHD

Darwich, Yosef, Österman, Sanna January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger. Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell. Faktorer som ansågs vara speciellt problematiska var uppväxtmiljö och en resurssvag skolmiljö som ställer högre krav på barn och ungdomars självständighet. Majoriteten av de professionella menar att möjligheterna och förutsättningarna för att anlägga ett socialt perspektiv i fall hos barn och ungdomar med beteende likt ADHD försvåras av organisatoriska och ekonomiska orsaker. Respondenterna utrycker att socionomens med sin yrkeskunnighet ej alltid ses som självklar när det kommer till misstanke och utredning av ADHD. Respondenterna menar att läkaren och till viss del psykologer har mandat att sätta diagnosen ADHD. Detta menar respondenterna har lett till en mer ensidigt tolkning av beteende likt ADHD där den neuropsykiatriska förklaringsmodellen i många fall dominerar när man misstänker eller utreder ett barn för beteende likt ADHD. De intervjuade önskar ett mer nyanserat perspektiv vid misstanke om ADHD där man kan utreda olika orsaksförklaringar i större utsträckning. / The aim of the study was to examine attitudes of healthcare and support workers, in three Swedish primary schools and one special unit for child and adolescence mental health (BUP), towards the social aspects of children and adolescence with suspicion of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). The study further aimed to investigate to what extent the health services provide opportunities and favourable conditions for stimulating a social perspective when there is a suspicion of ADHD, and what explanations health services professionals give where suspicion of ADHD exists. The study was carried out using qualitative methods and was based on seven semi-structured interviews with social workers and psychologists within educational health and support services and BUP. The outcomes of the interviews were analysed using an organisational theory based on neo-institutionalism. The results showed that health services professionals considered the social perspective to be of high relevance when investigating cases of suspected ADHD. Interviewees from different operational areas were able to identify a number of potential causes to a behavior like ADHD in the children’s social environments in addition to the neuropsychological explanation model. A number of potential factors were identified by the interviewees, including the children’s upbringing environment and a lack of resources in schools, where higher and higher demands of independence are put on children and adolescence. A majority of the interviewed health care professionals pointed to a high degree of difficulty in applying a social perspective explanatory model to children exhibiting behaviour reminiscent of ADHD due to organisational and economic circumstances. The general view was that this was made difficult due to the lesser or greater influence of particular professional groups, leading to what the interviewees referred to as a one-sided interpretation of behaviour similar to ADHD favouring the neuropsychological model. The interviewees desired a wider perspective when a suspected case of ADHD emerges where one can utilise the different explanatory models to a greater extent.

Page generated in 0.0468 seconds