Tidigare forskning visar att allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Trots detta har forskning kring en utökad och utvecklad elevhälsa fått lite utrymme och arbetsbelastningen hos skolpersonal ökat. Syftet med studien är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring behovet av det skolsociala arbetets funktioner och eventuella behov av ytterligare eller utökade funktioner. Studien har använt sig av en kvalitativ design med kombinerad intervjumetod i form av enskilda, par- och fokusgruppsintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med skolkuratorer, speciallärare och rektorer. Materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys. Resultatet visar att det finns ett behov av det skolsociala arbetets funktioner för att möta de utmaningar som finns i skolan, både hos den enskilda eleven och inom organisationen. Det finns även ett behov av utökade och ytterligare funktioner i form av mer kunskap och nya professioner såväl som samverkan.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan. / Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma. / Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles.  Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do.  Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

I samband med att den senaste Skollagen reviderades 2010 blev elevhälsan ett centralt begrepp och elevvården lämnades. Den nya Skollagen (2010:800) lyfter fram organisatoriska förutsättningar för elevhälsoarbetet samt dess samarbete professioner emellan. Forskning visar att angivna delar i Skollagen ses som en viktig förutsättning för ett fungerande team, ett team som tillsammans skall stödja elevers utveckling mot målen. Forskning pekar på att det finns förväntningar gällande professioners funktioner, arbetsområde och arbetsuppgifter, vilket härleds till akademisk utbildning, professionsområde och organisationens förutsättningar. Dessa förväntningar påverkar hur professioners arbete formas och gestaltas i praktiken. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om grundskolors lokala elevhälsoarbete som föregår särskilt stöd, från det att ansökan om stöd inkommer tills dess att beslut om särskilt stöd tas. Den systemteoretiska teorin tillika den systemteoretiska professionsteorin med dess perspektiv ger oss möjligheter att avgränsa arbetet som föregår särskilt stöd till ett eget system, vari professioner skall samverka. Studien belyser hur denna samverkan, med dess relationer, kring organisationens delar leder till hur professionersfunktion och arbetsuppgifter formas och förhandlas. Genom intervjuer och en kvalitativ analys visar resultatet att professioner, gällande arbetet som föregår särskilt stöd, gör anspråk på vissa arbetsuppgifter. Resultatet visar hur alla professioner har en högre grad avjurisdiktion inom sitt professionsområde. Graden av jurisdiktion varierar däremot i hög utsträckning när det handlar om arbetet som föregår särskilt stöd, då vissa professionsområden inte upplevs hamna inom elevhälsans specialpedagogiska uppdrag. Professioners jurisdiktion påverkas även av förväntningar inom och utanför elevhälsoteamet samt hur organisationen organiserar och följer ärendegången kring uppmärksammade skolsvårigheter.

Skolverket har slagit fast att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. För många elever innebär skoldagen mer än den obligatoriska undervisningen i klassrummet eftersom de spenderar många timmar på fritidshemmet. För att fritidslärarna ska ha möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar för att utveckling och lärande kan samverkan med elevhälsan vara av yttersta vikt. Med vår studie vill vi undersöka hur samverkan kan se ut på olika skolor i syfte att hitta fungerande arbetssätt eller modeller för samverkan. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevhälsan och fritidshemmet kan samverka för att se och stötta eleverna under hela skoldagen. Fokus för studien är att ta reda på vilka metoder och arbetssätt som finns etablerade på olika enheter och hur de faller ut i verksamheten. Metoden som använts i studien är semistrukturerade enskilda intervjuer med fritidslärare och representant från elevhälsan. Fenomenografisk analysmetod har använts för analys av resultatet. Resultatet är uppdelat i fem kategorier som framkom under analysarbetet. Arbetsmodeller, yrkesrollen, hinder, möjligheter och utveckling samt ansvar. Vi har i studien identifierat några olika metoder för samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteam, vissa mer utvecklade än andra. Informanterna har också identifierat hinder som försvårar en tillfredsställande samverkan mellan professionerna. Det finns också flera olika möjligheter till utveckling av denna samverkan där rektor men också de olika yrkesrollerna inom skolans verksamhet identifierar som ansvariga för att skapa förutsättningar för detta.

The purpose of this study has been to investigate how special education pedagogues interpret and perform the prevention and promotion assignments in the governing documents as well as how policy is created to deliver it in their own school contexts. I work from a salutogenic perspective focusing on health factors when discussing possibilities but also obstacles to working proactively. The obstacles have been made visible in order to use them as a starting point to discover new possibilities. I utilized semi-structured interviews with seven special education pedagogues from different age groups and cities. Data was collected, analyzed and categorized according to themes from a hermeneutic approach, a so-called hermeneutic spiral. Main themes that allow for a health prevention and health promotion outlook are: 1. shared leadership, 2. clear delegation of responsibilities with mandate, 3. having sufficient time 4. cooperating school culture, 5. positive approach towards work tasks at hand 6. a shared knowledge about governing documents and the schools’ visions.   The involved special education pedagogues interpret the health prevention and promoting assignments as being imperative to be ahead as much as possible, in order to reduce the amount of reactive work. Results indicate that the needs are bigger than the available resources in school contexts, resulting in feelings of moral dilemmas and feelings of insufficiency among the informants. Resources need to be divided between the academic tasks and the health promoting task, enabling all students to get equal possibilities of academic success and minimizing feelings of inadequacy. In this case it is imperative to receive enough support in time. My study is put together as a puzzle, one piece gets added to another, contributing to the bigger picture, aiming to make it as clear as possible. The bigger picture indicates a complex situation where clear leadership along with collaboration towards a common vision is essential. Schools are differently developed in this aspect and frequent changes of principals and staff complicates the systemizing and sustainability of the school culture. The study ends with discussing the main themes from salutogenic theory and background research. The final discussion is directed towards the operational development of school practice and context. My study shows that all the informants want to prioritize health prevention and health promotion work. The assignment is complex and the analysis demonstrates the importance of the principal taking the lead in establishing direction and vision. Special education pedagogues face the difficult situation of needs being greater than resources which makes it impossible to give support to all students who need it. This reality stands in contradiction to The United Nations Child Convention (2011) which is enacted in law, as well as The Salamanca declaration (1996) which states that support to children must have the highest economic priority in order for the education system to enable all children regardless of individual differences to be equally included. The same thing is declared in the school law (2010:800). Student health priorities in the school culture, time for dialogue and reflection as well as less staff turnover are commonly mentioned as health factors to perform the prevention and promotion assignments. In spite of clear governing documents, results show that school practice is not equally accessible for all children which is a worry for the informants. Schools see a reduction in staffing and resources while the academic as well as social needs are rapidly increasing. The student care team members experience more situations involving anxiety, panic attacks and students worrying about not being able to achieve as they wish, along with learning issues. This context can be challenging and mandates need to be clear between staff and given by the principal to avoid conflicts between professional roles risking taking time from the core assignment with the students. Systematic proactivity from screening of health- and risk areas and factors need to be built into all school contexts with the purpose of building bridges from what is working, the health factors, to the areas in need of development according to the salutogenic perspective, where learning and health go hand in hand. Results as well as previous research show that it is important that all professionals within a school are united and can cooperate in supporting the students' learning and well-being. The principal´s view on special education and student support is crucial for equality and accessibility for all students. Improvement of the psychosocial environment shows positive effects on learning and well-being.

Under det senaste decenniet har antalet unga med psykisk ohälsa ökat i Sverige. Det finns ingen säker förklaring av vad denna ökning beror på, men rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten antyder att skolmiljön, skolstress och betygssystemet kan vara bidragande faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever förväntningar på sitt arbete och samverkan med elevhälsans professioner och lärare, och hur det påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma skolkuratorer. Materialet analyseras med tematisk analys. Resultatet visar att skolkuratorerna generellt har en positiv upplevelse av förväntningar och samverkan inom elevhälsoteamet. Förväntningarna från elevhälsoprofessionerna upplevs till stor del stämma överens med den egna bilden av skolkuratorns yrkesroll och arbetsuppgifter. Däremot är de mindre nöjda med samverkan och förväntningar från lärare. Samtliga skolkuratorer ger exempel på orimliga förväntningar som de upplevt, men dessa går inte att knyta till en viss profession. Hur väl förväntningar och samverkan speglar skolkuratorns yrkesroll påverkas av flera organisatoriska faktorer, däribland elevhälsans ledning och skolkuratorns anställningsform. Tydliggörande av yrkesrollen konstateras viktigt för att öka skolkuratorns handlingsutrymme och bidra till förväntningar som stämmer bättre överens med skolkuratorns egen bild. Skolkuratorerna upplever att de inte kan arbeta främjande och förebyggande i den utsträckning som de önskar, vilket uttrycks som en konsekvens av både orimliga förväntningar och bristande samverkan.

Det rapporteras om att barn och unga psykiska ohälsa blir sämre och sämre. I arbetet medbarn och unga psykiska hälsa står skolan som en viktig aktör och med olika professioner sommöter eleven. Läraren är den som möter de unga varje dag och skolkuratorn besitter kunskapom att stötta kring psykosocial problematik. Dessa professioners uppdrag och roller harändrats genom tiderna och där samverkan med varandra och det gemensamma arbetet medelevernas psykiska hälsa lyfts fram mer. Problematik lyfts fram om att elevhälsan behöverkomma in tidigare i elevhälsoarbetet i stället för att aktualiseras när problemet redan finns. Idenna studie kommer samverkan mellan dessa professioner inom grundskolan att undersökas,samt vilka erfarenheter som finns om samverkan. Kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer av fem skolkuratorer för att belysa deras erfarenheter av samverkan. Tillsammansmed skolkuratorernas berättelser och tidigare forskning om samverkan finns stor samsyn ivilka faktorer som påverkar samverkan. Grundläggande faktorer så som tydlig struktur, tydligtuppsatta mål och riktlinjer tillsammans är en förutsättning för att veta hur samverkan kan ske.Det gäller också att ge förutsättningar för att skapa goda relationer mellan professioner däravsätta tid och plats för samtal, både för att småprat i fikarummet och eller möte förelevgenomgång är viktigt. Genom att elevhälsan vävs in i det pedagogiska arbetet kanelevhälsoarbetet börja i klassrummet, där eleven är.

Förväntat kunskapsbidrag:Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad. Skollagen (SFS 2010:800) skriver fram detta arbete som elevhälsans främsta uppdrag, varför det är intressant att studera huruvida detta återspeglas i elevhälsoteamets gemensamma verksamhet.Syfte och frågeställningar:Studien har för avsikt att utreda hur arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser kommer till uttryck vid elevhälsomöten och elevhälsoteamens gemensamma arbete genom att undersöka verksamheten i en gymnasieskola.Teori:Systemteori (Öquist, 2014) används för att förstå hur olika faktorer får konsekvenser för elevhälsoteamets arbete i relation till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Tidigare forskning kring tvärprofessionellt samarbete samt förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande arbete, i både skolans kontext samt i vården, presenteras.Metod:Triangulering har använts för att belysa fenomenet ur olika perspektiv. Observationer av två EHT-möten, intervjuer med fem elevhälsopersonal samt det lokala styrdokumentet för elevhälsans arbete vid den studerade skolan utgör studiens empiri. Empirin tolkas med hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman, 2011).Resultat:Studien visar att förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka vid EHT-möten till förmån för enskilda individärenden av åtgärdande karaktär. Studien visar att otydliga lokala styrdokument, bristande samsyn kring mötenas syfte och struktur samt ledarskapet vid mötena får avgörande konsekvenser för avsaknaden av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i mötesforumet.Specialpedagogiska implikationer:Specialpedagogen, om än inte given aktör i elevhälsoteamet utifrån gällande lagstiftning (SFS 2010:800), är genom sin utbildning förberedd att kartlägga och analysera skolverksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, en kvalificerad samtalspartner och som utbildad lagarbetare väl förberedd att vara del av elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Titel: Extra anpassningar i tre skolor – En studie om arbetet med extra anpassningar beträffande elevers läs- och skrivutveckling. Additional adjustments in three schools – a study about the work with additional adjustments concerning students reading and writing developmentFörfattare: Johanna HanssonHandledare: Elaine KotteExaminator: Marie JedemarkUtbildning: Speciallärarprogrammet, inriktning språk-, läs- och skrivutveckling (90 hp)Datum: 2017-05-22Förväntat kunskapsbidrag: Uppsatsen kan bidra till en ökad medvetenhet om hur arbete med extra anpassningar kan se ut och hur det kan utvecklas.Syfte: I juli 2014 infördes begreppet extra anpassningar i skollagen för första gången. Hösten 2016 publicerade Skolinspektionen sin första granskning av extra anpassningar och de hade då granskat arbetet på femton svenska skolor. Denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning men fokuserar inte på extra anpassningar generellt. Istället är syftet med denna studie att undersöka extra anpassningar för en mer specifik elevgrupp: elever i läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte nå kunskapskraven. Studiens syfte är att identifiera och beskriva elevernas extra anpassningar samt skolans rutiner kring arbetet med att utveckla och följa upp dessa. Syftet med studien är även att undersöka och beskriva upplevelser av samarbete mellan lärare och elevhälsa då Skolinspektionens granskning antydde att detta kunde vara en viktig del i ett fungerande arbete med extra anpassningar.Frågeställningar: Vilka exempel på extra anpassningar för att utveckla mellanstadieelevers läs- och skrivutveckling förekommer på skolorna i studien? Vilka rutiner finns på skolorna i studien gällande utveckling och uppföljning av extra anpassningar? Hur uppfattar lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna i studien samarbetet kring utveckling och uppföljning av extra anpassningar?Teori: Empirin i denna undersökning tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tre perspektiv relaterade till specialpedagogik: kategoriskt, relationellt och discourse of inclusion.Metod: Insamlingen av empiri genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tre lärare och tre speciallärare/pedagoger intervjuades. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ textanalys genom kodning.Resultat och slutsatser: Resultatet är indelat i fyra underkapitel utifrån den kodning som gjordes av den insamlade empirin. Det första heter Extra anpassningar och däri sammanställs de extra anpassningar som används av informanterna i studien. De extra anpassningar som används av alla är lärverktyg via dator eller Ipad såsom stavnings- och ordpredikationsprogram samt specialundervisning, då främst intensivläsning. Både lärverktyg och intensivläsning lyfts fram som framgångsfaktorer i den forskning som beskrivs i forskningsbakgrunden. Det andra underkapitlet heter Ansvar och samarbete och där framgår det att ansvaret för de extra anpassningarna ligger hos klassföreståndaren/mentorn på de undersökta skolorna. Det framgår även att rutinerna för samarbete mellan lärare, elevhälsa och vårdnadshavare är olika men att det förekommer utvecklingsområden för samarbete på alla tre skolor i undersökningen. Det tredje underkapitlet heter Diagnoser och däri presenteras de svårigheter informanterna ser med extra anpassningar för exempelvis elever som har mer än en diagnos. Resultatet indikerar att elevhälsans främjande arbete på de tre skolorna visar utvecklingsmöjligheter kring elevers språkutveckling samt att diagnosen i sig inte är avgörande för arbetet med diagnosticerade elever. Det fjärde och sista underkapitlet heter Språkutvecklande arbetssätt. Undersökningens resultat tyder på att arbetet med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven oftast fokuserar på individnivå. Den forskningsbakgrund och de teorier som undersökningen lutar sig på lyfter istället fram fördelar med att arbeta på gruppnivå.Implikationer: En specialpedagogisk implikation som lyfts är ett utökat samarbete mellan lärare och elevhälsa och därmed ökad delaktighet för speciallärare i arbetet med extra anpassningar. En ytterligare specialpedagogisk implikation är speciallärarens medansvar för att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt och därigenom flytta fokus från individ till grupp och från kompenserande insatser till lärande.Nyckelord: elevhälsa, extra anpassningar, rutiner, samarbete, sociokulturellt perspektiv, språkutvecklande arbetssätt.