Bakgrund: Tidigare forskning har visat att elever tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är undermålig. Dessutom skiftar metoder och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen mellan olika skolor. Elevhälsans kompetens tas inte alltid till vara. Att arbeta hälsofrämjande är en grundsten i skolsköterskors profession och där ingår att främja elevers sexuella hälsa. För att förbättra det hälsofrämjande arbetet avseende den sexuella hälsan samt sex- och samlevnadsundervisningen i allmänhet är det viktigt att få en ökad förståelse för hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Metod: Åtta skolsköterskor verksamma på högstadiet eller gymnasiet intervjuades via mejl och telefon. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman; Att undervisa i sex- och samlevnad kräver kunskap, öppenhet och följsamhet; Samtalet öppnar upp för möjligheten att tala om sex- och samlevnad; Betydelsen och utmaningar med att arbeta med nyanlända elever; Skolsköterskors vilja att lyfta HBTQ och att hålla sig normkritisk samt; Att uppleva samarbete med andra professioner som något positivt och önskvärt. Konklusion: Studien kan bidra till ökad förståelse för skolsköterskors arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskor har tystnadsplikt och utgår från elevers livsvärld och kan således utgöra en värdefull roll i undervisningen. Det vore positivt om skolsköterskor involverades mer i sex- och samlevnadsundervisningen, dock behöver de avsätta mer tid för att prioritera sådant arbete. / Background: Previous research has shown that students often find the sexual- and interpersonal relation education in school to be deficient. Furthermore the methods and the content of sex and social education varies between schools. The competence of the school health team is often overlooked and not taken advantage of in the education. Health promotion is fundamental in the work of a school nurse to promote sexual health. In order to improve sexual health and the sexual education of students in general it is important to understand how school nurses work with education on sexuality- and interpersonal relations today. Purpose: The purpose of the study was to describe how school nurses work with sex and social education. Method: Eight interviews were conducted by e-mail and telephone with school nurses working with adolescents between ages 12-18. Data was analyzed using a qualitative meaning analysis. Results: The analysis demonstrated five themes; teaching in sex and social education demands knowledge, openness and adherence; the individual health interview opens up the opportunity to talk about sex and to educate the student; the meaning and the challenges when working with newly arrived immigrants and refugees, the school nurses willingness to talk about HBTQ and to ensure norm-critical approach is being used, and; To experience cooperation with other professions as something positive and desirable. Conclusion: The study may have contributed to a deeper understanding of how school nurses work with sexual- and interpersonal relation education. School nurses provide professional secrecy and teach based on the students' life world perspective, that can make school nurses an important part in the education. It would be valuable if the school nurses were more involved in the education, although they need to have more time to make it possible to prioritize that.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.

Elevhälsan består av flera olika professioner som tillsammans bygger upp ett elevhälsoteam. Målsättningen för elevhälsoteam är att arbeta tillsammans mot att alla elever ska vara delaktiga i sina skolaktiviteter och känna att de klarar av dessa aktiviteter. Hur elevhälsans teamarbete sker kan möjliggöra eller hindra elevers delaktighet i skolaktiviteter. Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan upplever sitt teamarbete och dess påverkan på elevernas förutsättningar till delaktighet i skolaktiviteter. I studien genomfördes två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen bestod av åtta professioner och totalt deltog tolv individer i fokusgruppsintervjuerna. Resultatet visade att elevhälsoteamen upplevde att deras samarbete hade en positiv inverkan på elevernas möjlighet till delaktighet och att samarbetet som de har är väl fungerande men att det samtidigt finns hinder inom teamet som skulle kunna förbättras. Bland de möjliga förbättringsområdena ansåg elevhälsoteamen att de behövde mer resurser för att få mer tid till sina elever och till sitt förebyggande arbete. En vidareutveckling av studien rekommenderas för att kunna få en ökad förståelse för individuella åsikter inom elevhälsoteamen och göra en jämförelse mellan kollektiva och individuella åsikter i gruppen / Student health care involves multiple professions that together build a multiprofessional team. These teams work to promote student health care and participation in school-based activities. Depending on how well this teamwork functions it can either be an enabling or an obstructive factor for the student’s participation in their school-based activities. This study aims to investigate how student health care teams experience their teamwork and its effect on the students’ participation in school-based activities. The study is based on two focus group interviews with two different school health care teams in Sweden. The teams consisted of a total of twelve individuals. The results of the study show that student health care teams experience their teamwork to have a positive impact on the students’ opportunity to participate in school-based activities. The teamwork functioned well, but the team members still found certain things to improve. One factor the teams discussed was a need for more time for their preventive work. A further development of this study is recommended to gain an understanding of the individual thoughts within the student health teams, and through that make a comparison with the collective view of the team.

Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

No description available.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar elevens beteende och minskar signifikant funktionella adaptiva färdigheter i vardagen. Social kommunikation och interaktionsförmåga, språk, uppmärksamhet, känslor, motorisk prestanda, lärande samt minne är exempel på områden där påverkan kan visas. I skolan ställs krav på anpassning samt att följa uttalade och outtalade regler. Skolornas elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av elever med NPF i skolan och skolsköterskans insatser för elevgruppen i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Studien är explorativ samt kvalitativ och baseras på fokusgruppsintervju. Fem skolsköterskor deltog med varierande yrkeserfarenhet från drygt ett år till 15 år. Både grund- och gymnasieskola var representerade. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar kunna göra mer för elever med NPF samt att det inte alltid är enkelt att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. De efterfrågar mer samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Svårigheter beskrivs i att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att kunna stötta elever med NPF behövs ett utökat samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Nyckelord: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skolmiljö, skolsköterska, elevhälsa / Neuropsychiatric Disability (NPF) affects student behavior and reduces functional adaptive skills in everyday life. Social communication and interactivity, language, attention, emotion, motor performance, learning and memory are examples of areas where impact can be seen. The school requires adaptation and adherence to pronounced and unspoken rules. The Student Health care should include medical, psychological, psychosocial and special educational efforts, and should aim to both prevent illness and promote health. Students' development towards the goals of the education should be supported. The purpose of the study was to investigate the school nurse's experiences of pupils with NPF and the school nurse's efforts for the student group in a health promotion and prevention perspective. This is an explorative qualitative study based on a focus group interview. Five school nurses participated with varied professional experience, varying from one to 15 years. Both elementary school and high school were represented. The results show that school nurses wish to do more for pupils with NPF and that it is not always easy to distinguish between health promotion and preventive measures. They want more cooperation, structured working methods and guidelines in the field of health promotion and prevention, and more time. Difficulties are described in distinguishing between health promotion and preventive measures. In order to support NPF students, enhanced collaboration, structured work methods and guidelines are needed in the field of health promotion and prevention efforts and more time. Keywords: Neuropsychiatric Disabilities, NPF, School environments, School Nurses, Student Health

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) drabbar barn som lever i en hederskultur. Idag lever minst 5 % av Sveriges skolbarn under HRV. Skolsköterskor har en central roll i att identifiera barn som är utsatta. I rollen ligger ett ansvar att lindra lidande, och att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier i ämnet men angränsande studier ger kunskap om skolsköterskors viktiga roll. HRV leder till att barn blir begränsade i sina rättigheter och friheter. Studiens syfte är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som utsätts för HRV. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet belyser skolsköterskans erfarenhet av att möta barn som utsätts för HRV i tre kategorier, relationens betydelse med det utsatta barnet, samverkans betydelse för skolsköterskorna kring det utsatta barnet och erfarenheten och kunskapens betydelse för skolsköterskornas agerande. Varje kategori inkluderar två till fyra underkategorier. I resultatet framkommer vikten av att tidigt identifiera barn som utsätts, att se tecken och att skapa en förtroendefull relation där det vårdande samtalet får ta plats. Även vikten av samverkan synliggörs. Det framkommer att brister i arbetet leder till osäkerhet hos skolsköterskorna. Slutsatsen är att skolsköterskors osäkerhet leder till att barn inte alltid får det stöd och hjälp som de behöver. Att möta komplexiteten vid HRV kräver mod, adekvat kunskap och kompetens. HRV behöver motverkas på samhällets alla nivåer.

Skolledarna i grundskolan i Sverige leder verksamheten i skolorna. Skolan är en viktig arena för att barn och ungdomar ska få en jämlik och bra start i livet. Elevernas mående och hälsa är en avgörande faktor för deras kunskapsinhämtning. Uppsatsens syfte var att beskriva skolledarnas förutsättningar för att bidra till hälsoarbetet i grundskolan, och hur dessa förutsättningar påverkade hälsoarbetet som bedrevs i skolan. Sex skolledare från Göteborgs stad intervjuades. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre teman (eleven, skolledaren och omgivningen) och tio kategorier (elevfokus, elevens mående, lärarens/skolledarens roll, styrning och ledning, hälsoinformation, hälsoarbete, elevhälsoarbetet, delaktighet, samhället och organisatoriska förutsättningar). För skolledarna var hälsa både en individfråga och en samhällsfråga. Måendet och hälsoaspekten hos eleverna stod i fokus. Elevernas välmående kom före kunskapsmålen. I tidigare studier framgår det att hälsolitteraciteten hos skolledarna kan påverka hälsoarbetet i skolorna. Framförallt är skolledarna och personal förebilder för eleverna vilket i sin tur också kan påverka elevernas hälsolitteracitet. Ett fungerande hälsoarbete utgår från eleverna, sker systematiskt, i samverkan och utifrån ett helhetsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

I denna studie med syftet att beskriva hur rektorer verksamma inom årskurs 7-9 upplever sitt arbete att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningen mål, har 14 rektorer och biträdande rektorer deltagit i en enkätundersökning. De underliggande frågorna som utforskas i studien är hur rektorerna beskriver sin egen roll inom elevhälsan, vilka verktyg de använder för att styra mot utbildningens mål, hur beskriver de samverkan mellan elevhälsan och övrig personal och i vilken omfattning de upplever att elevhälsans kompetens används hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Studien har utformats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Enkät har använts som metod där rektorerna med egna ord har fått beskriva sitt arbete kopplat till elevhälsa. Resultatet visar att det finns en stor variation hur elevhälsa organiseras i skolor och kommuner vilket påverkar rektors roll. Alla rektorer är inte chef för alla eller vissa av elevhälsans professioner och får då uppdrag från centralt håll som rektor inte kan påverka. Elevhälsans arbete är dock något som de prioriterar och anser vara viktigt, både för måluppfyllelse men även elevernas personliga utveckling. Det framkommer dock att begreppet elevhälsa har olika innebörder, då det kan tolkas som de lagstadgade professionerna inom elevhälsa men det kan även beskriva ett tillstånd som alla som arbetar i skolan ska försöka uppnå. För att skapa samverkan mellan elevhälsan och övrig personal beskrivs olika former av möten som kan ha både formell och informell karaktär. De hinder som beskrivs handlar om tid och bristande förståelse för varandras uppdrag. Rektorerna upplever att samtliga professioner inom elevhälsan främst används åtgärdande, även om de själva har intentionen att arbetet ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Den psykologiska kompetensen är den som beskrivs användas minst inom samtliga områden medan den specialpedagogiska kompetensen hamnar högst. / In this study, with the aim of describing how principals working in grades 7-9 experience their work to lead and coordinate student health linked to the educational goals, 14 principals and assistant principals have participated in a survey. The underlying intension is to explore how the principals describe their own role in student health, what tools they use to steer towards the goals of education, how they describe the interaction between student health teams and other personal and the extent to which they feel that the competence of student health is used for health promotion, prevention and remediation. The study has been designed from a system theoretical perspective. Questionnaires have been used as a method where the principals in their own word had to describe their work related to student health. The result shows that there is a great variety of how student health is organized in schools and municipalities, which affects the role of the principal. Not all principals are the head of all or some of the student health professions and are then commissioned from central sources which the principal cannot affect. The work of student health is, however, something that they prioritize and consider important, both goal effectiveness but also for the personal development of the students. However, it appears that the concept of student health has different meanings, as it can be interpreted as the statutory profession in student health, but it can also describe a condition that everyone who works in the school should try to achieve. To create interaction between student health and other staff, different forms of meetings are described that can have both a formal and informal character. The obstacles described are about time and a lack of understanding of each other’s tasks. The principals feel that all the professions in student health are primarily used remedying, although they themselves have the intention that the work should have a health promoting and preventive perspective. The psychological competence is the one described to be used least in all areas, while special education skills are used the most in all areas.