Syftet med vårt arbete är att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelseträning, och ta reda på eventuella effekter hos barnen.Vi beskriver rörelsens betydelse utifrån litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelseträning kan ge. För att samla data till vårt arbete har vi använt oss av intervjuer.Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att koncentrationsförmågan, uthålligheten, kroppshållningen, social kompetens och inlärningen påverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga några faktorer som påverkar bildskapande undervisning i grundskolans lägre åldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i ämnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger på enkätsvar från 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser på bildskapandets roll utifrån ämnesintegrering, kommunikation och elevhälsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lägsta årskurserna men avtog betänkligt från årskurs fyra. De skolor som valt att arbeta enligt en gemensam profil eller inriktning lade lite större tonvikt på bildskapande, men skillnaden var inte signifikant. Tack vare att antalet tekniska hjälpmedel i klasserna var stort, tror jag att det i förlängningen kommer att leda till mer bildspråklig undervisning.

Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från  eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.

The purpose of this study was to investigate how school counselors describe their work with youths mental illness and how they experience the collaboration of the work with other professions. The study presented three main questions and was based on a qualitative approach. Six semi-structured interviews were held with school counselors to answer the three main questions. The collected material from the interviews was then analyzed through a qualitative content analysis and then interpreted using the concepts of collaboration and empowerment. The results showed that all respondents had a common view that mental illness among young people has increased. School-related pressure, social media, the Covid-19 pandemic and different forms of disabilities are described by the respondents as factors that can lead to mental illness in individual students. The respondents described that many students need help through individual counseling, however, there was a desire among the respondents to work more preventively and health-promoting at group level. The result also showed a broad picture of collaboration as the school counselors described themselves as having a large number of contacts with students and parents as well as professional groups such as teachers, social workers and police. Student-health and collaboration with teachers were highlighted as important parts of collaboration in reference to young people's mental health. The study's conclusion results in the school counselor having an important role for young people with mental illness, both by being the one who intercepts and supports but also by cooperating with other professions.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

Nyligen har Skollagen reviderats och elevhälsan ska vara delaktig i skolans systematiska kvalitetsarbete och arbeta hälsofrämjande, förebyggande och inkluderande i skolorna. Det kan uppfattas som att specialpedagoger bör delta i arbetet och vara med och påverka tillgängliga lärmiljöer och förbättringsarbeten. Skolledning behöver då se över den lokala arbetsbeskrivningen för att skapa möjlighet för specialpedagoger att vara delaktiga i förbättringsarbeten på gymnasieskolorna. Studien syftar till att bidra med kunskaper och förståelse om hur specialpedagoger arbetar för att bidra till tillgängligare lärmiljöer i gymnasieskolorna och på vilka sätt de är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitativ forskningsansats är utförd med specialpedagoger och tematiseringen i resultatet och analysen utgår från relationellt och kategoriskt perspektiv. Studiens centrala upptäckt är att specialpedagogernas erfarenheter i gymnasieskolornas systematiska kvalitetsarbete främst är relaterade till deras arbete inom elevhälsan. För att öka förståelsen och få djupare kunskaper kan det vara värdefullt att utföra vidare forskning med fokus på rektorer och skolledare, med syfte att få reda på deras förväntningar på specialpedagogers roll i det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolor.

Studiens syfte är att beskriva specialpedagogers erfarenheter av samverkan internt och externt kringelever som far illa eller som riskerar att fara illa samt hur specialpedagogens roll och ansvar kommertill uttryck i denna samverkan. Studiens teoretiska grund bygger på en modell av läroplansteoretisktperspektiv samt ett relationellt perspektiv för att fördjupa förståelsen för de mellanmänskligaaspekterna rörande samverkan. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åttaspecialpedagoger verksamma i den kommunala grundskolan i fyra olika kommuner lokaliserade iMellansverige. De centrala resultaten utifrån specialpedagogernas beskrivningar definieras elever somfar illa i huvudsak som elever där inte grundbehoven blir tillgodosedda av elevens vårdnadshavare.Resultat visar även att rutiner för samverkan skiljer sig åt mellan olika skolor men attspecialpedagoger är en stor del av samverkansarbetet kring elever som far illa eller som riskerar attfara illa. Utmaningar i den interna samverkan är de olika nivåerna av sekretess i elevhälsan samtbristande resurser. Möjligheter i den interna samverkan är det relationella arbetet genom tillitsfullarelationer till elever och vårdnadshavare samt nära samarbete med skolans personal som ärinvolverade i dessa elever. I den externa samverkan är utmaningarna byråkratiska regler samtmaktförhållanden mellan skolan och olika externa aktörer. Möjligheter för extern samverkanframkommer i betydligt mindre grad och endast i termer av att då de gånger som samverkan fungerarså är det gynnsamt för elever som riskerar att fara illa eller som de facto far illa. Studien genomfördespå grund av att det är ett relevant ämne samtidigt som det saknas tidigare forskning på områdetkopplat till specialpedagogens roll och ansvar.

Bakgrund: Andelen unga med psykisk ohälsa ökar, var sjätte person i åldern 10–19 år drabbas. En fungerande teamsamverkan är av stor betydelse i skolsystemet för att tidigt identifiera elever med behov av extra stöd och tidiga insatser. Skolsköterskor har en central roll i samarbete med elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av teamsamverkan vid psykisk ohälsa bland elever. Metod: Nio skolsköterskor från fem kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenterades i en kategori; Att vara en del av ett tvärprofessionellt team, och fyra underkategorier; Att ha en betydande och central roll, Att arbeta med tidiga samordnade insatser, Att möta utmaningar och Att utveckla samverkan. Slutsats: Skolsköterskor har en central roll för elever med psykisk ohälsa. Genom god samverkan mellan elevhälsoteamets olika kompetenser och tidiga insatser kan psykisk ohälsa hos elever förebyggas. Mer resurser till elevhälsoteamet och utvecklandet av samverkan och samarbete med externa instanser är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa bland elever.

Det har visat sig finnas lite forskning kring elevhälsa och speciellt kring det som faktiskt fokuserar på vad eleverna har för åsikter, tankar och kunskap om vad elevhälsoteamet kan bidra med. Det innebär att vi inte vet vad eleverna tycker och känner och vad de önskar. Målet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasieskolor runt om i Sverige känner till om elevhälsoteamet på respektive skola samt deras tillit till teamet. Vilka är elevhälsoteamet och vart finns de? Vad kan elevhälsoteamet erbjuda för stöd? Studien utfördes med en enkät till för gymnasieeleverna på tre skolor i Sverige där totalt 271 elever svarade. Resultatet visade att det är många elever som har lite eller ingen kunskap om elevhälsoteamet och deras arbete. Många elever har aldrig varit i kontakt med någon från elevhälsoteamet men upplever en relativt god tillgång och tilltro till elevhälsoteamets personal. Resultatet har analyserats utifrån KASAM-teorin. Vår bedömning är att det finns stor möjlighet för utveckling för vidare forskning och det praktiska arbetet på skolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan arbetar och samverkar för att främja elevnärvaro samt hur detta arbete kan utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att relationsskapande och motivationsstärkande arbete är nyckelfaktorer för att främja närvaro. Studie- och yrkesvägledare skapar trygghet och motivation genom att bygga relationer med eleverna, använda motiverande samtal, målplanering, utveckling av individuella studieplaner samt insatser som gruppvägledning. Samverkan med elevhälsoteamet är avgörande för ett framgångsrikt närvarofrämjande arbete. Analysen pekar på att samverkan underlättas genom tydliga roller och ansvarsfördelning, vilket minskar risken för missförstånd och ineffektivitet. Det närvarofrämjande arbetet behöver utvecklas genom tydligare rutiner och strukturer som möjliggör gemensamma och likvärdiga insatser inom hela skolan. Det betonas även att studie- och yrkesvägledare bör få mer tid och möjlighet att arbeta motivationsstärkande genom gruppvägledning. Slutsatserna betonar vikten av att kontinuerligt utvärdera och anpassa strategier för att möta elevernas individuella behov, och visa på hur viktigt det är att närvara i skolan. Genom att integrera studie- och yrkesvägledare i ett helhetsperspektiv inom elevhälsan och främja deras samarbete kan skolnärvaron förbättras betydligt.