Bakgrund: Förekomsten av skolfrånvaro i Sverige är hög bland gymnasieelever. Skolfrånvaro är ett komplext fenomen med flera olika orsaker och kan leda till icke godkända betyg, arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva hur gymnasielever med långvarig ogiltig frånvaro upplever sin skolsituation. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom beskrivande innebördsanalys. Fem informanter deltog i studien. Resultat: I resultatet presenterades fyra innebördsteman som beskrev informanternas upplevelser: Att uppleva kränkning och orättvisa, att uppleva problem i familjära och vardagliga relationer, att uppleva en bristfällig anpassning från skolans sida samt att uppleva behov av att skolan förbättras/förändras. Konklusion: Studien visade hur viktigt det är att skolan anpassas efter varje unik elev, både pedagogiskt och när det gäller insatser som gör eleven delaktig och respekterad. Skolan behöver arbeta med att inte någon elev ska behöva utsättas för mobbning, kränkningar eller trakasserier. Orsaken till frånvaron är i de flesta fall på något sätt relaterad till skolan och dess verksamhet. Elever i föreliggande studie upplever att skolan har många delar som kan förbättras för att undvika situationer som leder till långvarig, ogiltig frånvaro. Skolan är för eleverna i studien inte förknippat med något positivt och motivationshöjande, utan något som har en negativ inverkan på deras hälsa. / Background: The occurrence of school absenteeism in Sweden is high among high school students. School absenteeism is a complex phenomenon with several causes and can lead to non-approved grades, unemployment, alienation and mental health issues. Purpose: The purpose is to describe how high school students with long-term invalid absence experience their school situation. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed according to meaning analysis. Five informants participated in the study. Result: The study resulted in four meaning subjects which described the informants’ experiences: To experience victimization and injustice, to experience familiar and everyday relationship problems, to experience inadequate school adaption and to experience the needs of school improvements/changes. Conclusion: The study showed how important it is to adapt school to every unique student, both in an educational way and when it comes to efforts which make the student more involved and respected. School needs to address issues which involve the idea that no student should be exposed to bullying, victimization or harassments. The cause of the school absenteeism is in most cases related to the school activities. Students in this study experience that school has many areas which could be subject to improvements to avoid situations leading to chronic, invalid absenteeism. They don’t associate school with something positive and motivational, but something with a negative impact on their health.

Studien har för avsikt att undersöka och visa hur arbetet kan se ut för en skolas elevhälsoteam i arbetet gällande elever i behov av särskilt stöd samt rektors plan kring detta arbete. Vidare syftar studien att undersöka hur elevhälsan utvärderar sitt arbete för att ha en så framgångsrik verksamhet som möjligt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, totalt fem stycken, varav en med rektor och fyra med personal ur en och samma skolas elevhälsoteam. Ytterligare material som samlats in är skollag, styrdokument och tidigare forskning som sedan ställts mot det insamlade materialet från intervjuerna. Analysen har gjorts utifrån den konstruktivistiska teorin för att få ett ytterligare djup. Direktiven från Skolverkets sida är otydliga för elevhälsan i det praktiska arbetet. Det finns många generella direktiv men få specifika kring hur personalen ska arbeta eller utvärdera sitt arbete. Fastän dessa direktiv kan anses otydliga har den intervjuade skolan, enligt dem själva, på framgångsrikt sätt anammat elever i behov av särskilt stöd genom tätt samarbete och högt engagemang kring detta arbete.

Bakgrund: Elevers fysiska aktivitet minskar i relation till ökad skärmtid. WHO:s rekommendation för barn och ungdomars fysiska aktivitet är 60 minuter per dag. Rasterna spenderas ofta framför skärmar istället för att vara fysiskt aktiva. Skolsköterskor är verksamma inom elevhälsan som ska verka hälsofrämjande för elever och deras hälsa. Elever önskar själva ha hälsosamma vanor och ser hälsosamtalen med skolsköterskor som ett tillfälle där de har möjlighet att öka sin kunskap och få stöd. Self-efficacy, interpersonella influenser och situationsbundna influenser är betydelsefulla aspekter för elevers fysiska aktivitet. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete gällande elevers fysiska aktivitet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv deskriptiv ansats genomfördes med 11 skolsköterskor och analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete gällande elevers fysiska aktivitet handlar om att hantera hinder och möjligheter för elevers fysiska aktivitet. Detta beskrivs som: Att utmanas i sin roll och Att söka samarbetspartners. Slutsats: Skolsköterskor erfar att främja elevers fysiska aktivitet handlar om att hantera hinder och möjligheter för det. Kunskapsutveckling avseende skolsköterskors arbete med att främja elevers fysiska aktivitet kan bidra till utvecklingen av verktyg för att stödja detta arbete samt att utvecklingsområden kan identifieras och belysas. / Background: Pupils physical activity decreases in relation to increased screen time. The WHO`s recommendation for children and adolescent’s physical activity is 60 minutes per day. The school breaks are often spent in front of the screens instead of being physically active. School nurses are active in student health and work health promoting for students and their health. Students wish to have healthy habits and see the health dialogues with school nurses as an opportunity to increase their knowledge and obtain support. Self-efficacy, interpersonal influences and situational influences are important aspects of pupil’s physical activity. Aim: To describe the school nurse's experiences of health-promoting work regarding pupils’ physical activity Method: A qualitative interview study with inductive descriptive approach was completed with 11 school nurses and analyzed by a content analysis. Results: School nurses' experiences of health-promoting work regarding pupil’s physical activity include dealing with obstacles and opportunities for pupils’ physical activity. This is described as: Being challenged in their role and seeking cooperation partners. Conclusion: School nurses experience´s of promoting students' physical activity is about managing obstacles and opportunities for it. The development of knowledge regarding school nurse's work to promote student´s physical activity can contribute to develop tools to support this work, and that development areas can be identified and highlighted.

Syftet med studien är att belysa specialpedagogers arbete i praktiken, med fokus på det förebyggande uppdraget. Vidare syftar studien till att synliggöra vad som kan påverka specialpedagogers möjligheter att bedriva och nå framgång i det förebyggande arbetet. För att nå syftet har fyra specialpedagoger, vars skolor har ett fungerande förebyggande arbete enligt Skolinspektionen, skrivit dagbok om sina arbetsuppgifter och blivit intervjuade. Tidigare forskning har visat att specialpedagogen ska och vill arbeta främst förebyggande men lägger mest tid på åtgärdande insatser. Däremot tyder forskningen på att det är på väg att vända och att specialpedagogers arbete blir mer och mer förebyggande. För att nå ett förebyggande arbetssätt behöver specialpedagogerna mandat från både ledning och pedagoger samtidigt behövs ett kontinuerligt och systematiskt arbete. Resultatet av studien visar att det förebyggande arbetet får ta ett stort utrymme av respondenternas specialpedagogiska arbete. Möjligheten att genomföra ett förebyggande arbete påverkas av rektors organisation, möjligheten till samverkan och tid för reflektion, enligt respondenterna. En framgångsfaktor i det förebyggande arbetet är ett välfungerande systematiskt elevhälsoarbete vilket frigör tid åt förebyggande arbete.

Specialpedagoger har ett ansvar för att samverka med övriga yrkesgrupper i elevhälsan och med pedagogisk personal för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. I de uppdragsbeskrivningar och direktiv som finns för elevhälsan och det specialpedagogiska uppdraget understryks nödvändigheten av samverkan. Syftet med denna studie är att närmare undersöka hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever den del av professioner som handlar om samverkan. Vi utgår ifrån en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med specialpedagoger som empiri och har inspirerats av kulturanalysens dimensioner för att kategorisera specialpedagogernas beskrivningar och sätter det som framkommer i relation till yttre ramar för skolans elevhälsoarbete. Teorier om grupptillhörighet och tvärprofessionella team relateras också de till specialpedagogernas uttalanden. Resultatet visar att gymnasieskolan är en komplex verksamhet där verkningsfull samverkan blir en utmaning, då en kultur med flera olika perspektiv blir synlig. Ansvaret för samverkan kring elever i behov av stöd samt för utveckling av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vilar tungt på det lokala elevhälsoteamen och i specialpedagogernas beskrivningar tonar begreppet samsyn fram som en viktig faktor för att utveckla arbetet med samverkan. Kulturen i förhållande till de yttre ramarna skapar ett frirum för att utveckla det gemensamma elevhälsoarbetet. Aktörsberedskapen framstår som varierande på de olika skolorna, vilket utgör ett dilemma för utvecklingsarbetet.

I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare.

Inledning: Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och socialpedagogiska insatser, där arbetet främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Tidigare studie visar på att elevhälsans insatser i de flesta fall riktas mot ohälsa och att det främjande arbetet inte blir tillräcklig. Fysioterapi har stort fokus på hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete men fysioterapeuter utgör endast en liten del av elevhälsan. Inga tidigare studier har kartlagt politikers inom barn- och utbildningsnämnden inställning till fysioterapeuter som en del av elevhälsan. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad politiker inom barn- och utbildningsnämnden har för inblick i vad fysioterapeuter kan bidra med inom elevhälsan. Detta för att ge en indikation om hur väl fysioterapeuter som profession har synliggjort kunskapsområdet fysioterapi. Metod: Studiens syfte besvarades genom en egenkonstruerad webbenkät som mailades ut till politiker inom barn- och utbildningsnämnden. Totalt 47 svar samlades in. Resultat: 84 procent av deltagarna är positivt inställda till fysioterapeuter som en del av elevhälsan. Deltagarna anser att fysioterapeuter bland annat kan bidra inom områden som ergonomi, ökad fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete. De främsta anledningarna till att fysioterapeuter endast utgör en liten del av elevhälsan anses vara på grund av okunskap, begränsad ekonomi och andra prioriteringar. Konklusion: Majoriteten av de politiker som deltagit i denna studie har en positiv inställning till fysioterapeuter som en del av elevhälsan, däremot kan inte resultatet generaliseras på grund av låg svarsfrekvens. Författarna anser att ytterligare studier inom området bör utföras.

Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdraget saknas hos många rektorer. Vidare har rektorerna en god vilja att samarbeta med specialpedagog samt har tillit till -och stort förtroende för specialpedagogens kompetens. Rektorer upplever sig också bli avlastade av specialpedagog inom det specialpedagogiska området och känner såväl förtroende för- liksom ett stöd i den kompetens specialpedagogen besitter. Det framkommer också att rektorer ser en tydlig skillnad på specialpedagog och speciallärare samt anser att tillgång till båda professionerna såväl som ett samarbete dem emellan, bidrar till goda förutsättningar för skolans specialpedagogiska arbete och utveckling. I analysen att försöka tolka och förstå förhållandet mellan rektorsrollen och det specialpedagogiska uppdraget, utgår studien analys ifrån ett systemteoretiskt perspektiv.

Hälsa och lärande påverkas av samma faktorer. En fullständig skolgång av god kvalité är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka ohälsa och utanförskap i samhället. Oavsett vilka förutsättningar och behov eleverna behöver skolan därför erbjuda goda lärmiljöer där skickliga pedagoger verkar i samspel med varandra och eleverna, för att kunna skapa en skola för alla- även de elever som är i behov av särskilt stöd. I det arbetet blir elevhälsan en viktig pusselbit, då det i elevhälsan ska finnas pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk kompetens. Syftet med detta arbete är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. En intervjuundersökning har gjorts med 8 respondenter, 4 yrkesverksamma speciallärare och 4 yrkesverksamma specialpedagoger som alla arbetar i en mellansvensk kommun. Resultatet av intervjustudien visar att respondenterna har likartade uppfattningar om vad den specialpedagogiska kompetensen innebär, men deras arbetsuppgifter skiljer sig åt, liksom hur elevhälsan på deras arbetsplatser är organiserad och vilket utrymme den pedagogiska diskussionen får i det forumet. Av resultatet som framkommit genom intervjuer med de åtta respondenterna så kan några slutsatser dras, bland annat att lokala förhållanden styr vad den specialpedagogiska kompetensen har för arbetsuppgifter på de olika skolorna och i elevhälsan där respondenterna arbetar, samt att den pedagogiska diskussionen i stort verkar försiggå i andra forum än i elevhälsan.

Det övergripande syftet med studien är att belysa hur ett framgångsrikt arbete med implementering av extra anpassningar kan se ut. Mer preciserat belysa vad rektorns och specialpedagogens roll i implementeringsarbetet med extra anpassningar är samt vilka framgångsfaktorerna är i ett lyckat implementeringsarbete. Utgångspunkten är de tre skolor som 2016 blev godkända i Skolinspektionens kvalitetsgranskning för sitt arbete med extra anpassningar. Inspiration har hämtats av Senges (2004) systemteori ”De fem disciplinerna” för att tolka resultaten. Studien bygger på en triangulering som innefattar både kvalitativ metod, intervju online, samt kvantitativ metod, webbenkät. Med hjälp av dessa har arbetet och resultatet med implementering av extra anpassningar, på de tre av Skolinspektionen godkända skolorna, synliggjorts. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att rektor har varit ansvarig ledare som läst in sig på materialet kring extra anpassningar och möjliggjort för ett implementeringsarbete på skolorna för att frigöra tid för fortbildning, handledning och kollegialt lärande. Specialpedagogen spelar en stor roll som förändringsagent genom att vidarebefordra kunskap och implementera den i verksamheten. Studien visar på framgångsfaktorer som kollegialt lärande, rutiner, tydlighet och struktur, kompetensutveckling, tydligt arbetsmaterial, utvärdering, ”låta det ta tid” samt den personliga inställningen. Studiens resultat har visat på liknande mönster hos de tre olika skolorna som kan jämföras med implementeringsteorin. Därför kan resultatet användas i arbetet med implementering av de extra anpassningarna, men även överföras på liknande processer.