Bakgrund: Fysisk inaktivitet och mental ohälsa ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Forskning visar att beteenden som barn har ofta fortsätter i vuxen ålder, och att fysisk aktivitet är positivt för både hälsan och studieresultat. Trots detta finns det nästan inga fysioterapeuter i den svenska skolan. Av denna anledning intervjuades de som arbetar i elevhälsoteamet.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de professioner som ingår i elevhälsoteam på kommunala grundskolor tänker kring behov av och möjligheter för att inkludera fysioterapeut i elevhälsoteamet. Metod: Kvalitativ design, gjord med intervjuer och analyserad med induktiv ansatts. Urvalet var åtta personer som representerade fyra av de professioner som arbetar inom elevhälsoteamet.   Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier utformades. Kategorierna var: Kunskap om fysioterapi, Elevhälsoteamets uppdrag, behov av kompetens och Styrande faktorer. Dessa kategorier talar om informanternas förkunskap om fysioterapeuter, vad elevhälsoteamet gör idag, vad de ser för kompetensbehov och vad som styr ifall fysioterapeuter skall komma in i skolan.   Slutsatser: Informanterna såg positivt på att ta in fysioterapeuter i skolan. Hinder identifierades i form av ekonomi och lagstadgad styrning. Det finns ett behov av att marknadsföra vad fysioterapeuter kan göra för skolan till de som tar beslut kring elevhälsoteamet. / Background: Physical inactivity and mental illness is growing among children and youths in Sweden. Research shows that the behaviours that children have often continue in adulthood, and that physical activity is good for both general health and academic results. Despite this, there are almost no physiotherapists in Swedish schools. Because of this those who work in the student health team were interviewed.   Aim: The aim of this study is to survey what professions that are included in the student health teams in municipality schools think about the need of and possibilities for physiotherapists to be included in the student health team.   Method: Qualitive design conducted with interviews and analysed with inductive approach. The included participants were eight persons who represented four of the professions that work within the student health team.   Result: Four categories and ten subcategories were formed. the categories were: knowledge of physical therapy, the student health teams mission, need for competence and controlling factors. These categories convey the informant’s knowledge about physiotherapists, what the student health team does today, their need for additional competence and what determines whether physiotherapists can work within schools.   Conclusion: The informants were positive towards possibly having physiotherapists in schools. Hurtles were identified as economic and law. There is a need for physiotherapists to market what they can contribute to the school to those in power over the student health team.

Studiens syfte är att beskriva och analysera två kommuners arbete med och resultat av ett kollegialt lärande baserat på “Studiepaket NPF”, ett utbildningspaket som tillhandahålls av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Målet för studien var att undersöka och beskriva deltagarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med utbildningspaketet, främjande och försvårande faktorer som påverkade processen, i vilken grad deltagarna börjat implementerat förvärvade kunskaper i arbetet i klassrummet och huruvida de uppfattar att detta har börjat påverka elevernas resultat. I analysen tolkas resultaten i relation till sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteori. Metoden som användes var digitala enkäter. För insamling av information rörande organisation och struktur av kompetensutvecklingsarbetet, studiepaket NPF samt kommunernas förutsättningar för kollegialt lärande genomfördes dokumentstudier samt informella samtal med handledare.Studiens resultat visar att en majoritet av informanterna upplevde det kollegiala lärandet som framgångsrikt, både vad gäller ökat samarbete inom och mellan arbetslag och förbättrade kunskaper om hur lärmiljön kan utvecklas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Informanterna uttrycker också att de börjat använda förvärvade kunskaper i mötet med eleverna och att resultat blivit synliga i form av förbättrade förutsättningar för interaktion och en lugnare lärmiljö i klassrummen samt mer strukturerade och explicita undervisningsstrategier. Studien indikerar, i linje med forskning, att inkludering av tid för organiserat kollegialt lärande inom ramen för den ordinarie arbetstiden, som dessa båda kommuner har, är en god investering för skolutveckling. Det blir också synligt att medveten gruppindelning som blandar deltagare från olika stadier och arbetslag kan fördjupa och förstärka den kollegiala lärprocessen. Studien belyser även att uppföljning och utvärdering med fördel bör vara inbyggda löpande i processen för att synliggöra eventuella resultatförbättringar kopplade till genomförda förändringar samt huruvida processen behöver förändras i relation till lokala förutsättningar. Fortsatta studier skulle kunna fokusera på observationer i klassrummet parallellt med standardiserade mätningar för att tydligare synliggöra och säkerställa förbättringar av elevers resultat.

Bakgrund: Unga hbtq-personer upplever mer diskriminering och sämre hälsa än andra unga. Skolan utgör en viktig arena för att skapa en inkluderande och hälsofrämjande miljö. Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska alla behandlas lika oavsett kön eller sexuell läggning. För att förhindra att elever utsätts för kränkningar behöver normkritiskt hbtq-arbete genomföras under ledning av rektor och i samverkan med samtlig skolpersonal. Skolsköterskan kan arbeta med hbtq-relaterade frågor för att stärka skyddsfaktorer och förebygga ohälsa hos hbtq-personer. Flera skolor i Sverige har genomfört hbtq-certifieringsutbildning men forskning saknas om skolsköterskors erfarenheter av utbildningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av hbtq-certifiering. Metod: Datainsamling genomfördes genom intervjuer med sju skolsköterskor. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; Organisatoriska faktorer, Skolsköterskans hbtq-arbete samt Betydelsen av värdegrundsarbete i skolan. Slutsats: Studiens resultat påvisar att organisatoriska hinder föreligger för implementering av hbtq-arbete. En förutsättning för framgångsrika effekter av hbtq-certifiering är att samtlig skolpersonal under ledning av rektor är insatta i hbtq-arbete. Vidare framkommer utmaningar med hbtq-arbete med vårdnadshavare och elever i mångkulturella miljöer. / Background: Young LGBTQ persons experience more discrimination and poorer health than other young people. The school offers an important arena for an including and health-promoting setting. According to The Swedish Education act and The Swedish Discrimination act everybody should be treated equally regardless of gender and sexual orientation. To prevent that students get subjected to degrading treatment LGBTQ-affirming work with a norm-critical perspective can be organized by the head teacher and the rest of the school staff. School nurses can work with LGBTQ issues to promote protective factors and prevent illness in LGBTQ individuals. Several schools in Sweden are LGBTQ-certified but there is a lack of research about school nurses´ experiences of the education. Aim: The purpose of the study was to investigate school nurses´ experiences of LGBTQ certification. Method: Datacollection was conducted using interviews with seven school nurses. In the study a qualitative method with an inductive approach was used, the data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; Organizational factors, School nurses´ LGBTQ work and The importance of fundamental values in schools. Conclusion: The result of the study shows that organizational obstacles counteracts the implementation of LGBTQ work. A prerequisite for successful effects of LGBTQ certification is that all school staff lead by the head teacher are well informed about LGBTQ issues. Furthermore, the result reveals challenges with LGBTQ work with legal guardians and students in multicultural settings.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening beskriver skolsköterskors yrkesspecifika kompetens i termer av sex kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård samt Informatik. Specialistutbildningen till skolsköterska leder till en magisterexamen i omvårdnad men omvårdnad – som kompetens- och verksamhetsområde – nämns inte i Skollagens beskrivning av elevhälsans utformning. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete saknas, inom flera områden, p.ga. brist på forskningsstöd. Syfte: Syftet var att undersöka vilka förväntningar från arbetsgivare som beskrivs i platsannonser för anställningar av skolsköterskor gällande 1) Vilka arbetsuppgifter skolsköterskor ska utföra samt 2) Vilka förhållningssätt och förmågor skolsköterskor ska uppvisa. Metod: En kvantitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes på 105 platsannonser för anställningar av skolsköterskor inom kommunala skolor (45) friskolor (25) och bemanningsföretag (35). Resultat: Resultatet visar att arbetsgivare främst förväntar sig att skolsköterskor ska ingå i elevhälsovårdsteamet, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, genomföra vaccinationer, arbeta i datajournaler och IT-system samt genomföra hälsobesök. Engagemang i arbetet är det förhållningssätt som oftast efterfrågas. Vidare förväntas att skolsköterskor ska vara självständiga i yrkesutövningen, ha samarbetsförmåga samt kunna skapa goda relationer. Konklusion: Inga platsannonser beskrev några förväntningar från arbetsgivare på att skolsköterskor ska arbeta med omvårdnad. / Background: Professional competence in school nursing is defined in terms of six areas of expertise: Person-centered care, working in interdisciplinary teams, employing evidence-based practice, practicing safe care, applying quality improvement and utilizing informatics. School nurses hold a master´s degree in nursing science, but nursing science – as a professional area of expertise – is not mentioned in the Swedish Education Act. National guidelines for the work of school nurses are not available due to lack of research. Aim: To investigate what expectations are expressed by employers in job advertisements for the recruitment of school nurses regarding (1) what tasks school nurses should perform and (2) what attitudes and abilities school nurses should demonstrate. Method: A content analysis was conducted, guided by an inductive approach, on 105 job advertisements for vacant school nurse positions in municipal schools (45) independent schools (25) and staffing companies (35). Results: Results showed that employers expect school nurses to participate in the student health care team, work with health promotion, disease prevention, vaccinations, medical records, IT-systems and health examinations. Employers expect school nurses to be committed, independent, cooperative and to be able to establish good relationships. Conclusion: No employers expected school nurses to work with care or nursing.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. / Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i skolan sedan 1955, däremot visade en nyligen gjord granskning av Skolinspektionen (2013) att lärare upplevde svårigheter när det kom till att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Granskningen visade också på ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna. Tidigare forskning menar att skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och betonar vikten av att negativa konsekvenser av pornografi diskuteras i skolan i ett led att främja jämlikhet och jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).Syftet med studien var att undersöka och analysera högstadielärares tankar om och erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisning, vilket stöd de kan erbjudas samt vilka förändringar de vill se i detta ämne.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes och empirin för studien har inhämtats genom åtta semistrukturerade intervjuer av högstadielärare som höll i sex- och samlevnadsundervisning. För att analysera datamaterialet valdes en tematisk analys som utfördes i enlighet med de sex steg Braun och Clarke (2006) beskrivit om tematisk analys. Resultat: Två huvudteman och fem underteman identifierades. Det första huvudtemat var Förklaringar till undervisningens utformning och genomförande med tre underteman media, skolklassen och läraren samt utmaningar och resurser. I studien framkom många olika förklaringar till vad som påverkar undervisningen, såsom relationen mellan lärare och elever, klassrumsklimat, elevernas förkunskap, det lättillgängliga internet, olika utmaningar informanterna ansåg sig ha samt vilka resurser som fanns alternativt inte fanns att tillgå. Det andra huvudtemat var Distinktion i undervisningen med två underteman lärarens interpretation och förändringar. Det framkom även i studien att det fanns stora skillnader i hur undervisningen bedrevs där skillnaderna visades i form av hur informanterna tolkade läroplanen, vad de ansåg vara viktigt att ta med i undervisningen samt vilka förändringar informanterna ville se i sex- och samlevnadsundervisningen.Slutsats: Informanternas erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen var överlag positiva. Man såg utmaningar i att undervisa om HBTQI, pornografi, samt normer om sex kopplat till kultur och religion. Stöd erhölls främst av kollegor och de förändringar som informanterna ville se handlade framförallt om tydligare kursplaner, kompetensutveckling samt ämnesövergripande arbete.

Sammanfattning/AbstractLindvall, Jenny (2019). Närvarofrämjande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv- en fallstudie i grundskolans tidigare år. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att ta reda på hur man i skolan arbetar med att främja närvaro bland eleverna och hur arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro ser ut. Vilka roller har rektor, specialpedagog och pedagogerna i arbetet med att främja närvaron, hur ser rutinerna ut, och hur ser arbetet ut med problematisk frånvaro?Min ambition var att lyfta och vidga perspektivet kring problematisk skolfrånvaro och det närvaro främjande arbetet på skolan och förhoppningsvis kunna bidra med kunskap för att utveckla det arbetet. För att ta reda på detta gjordes intervjuer med tre pedagoger, en specialpedagog och rektorn på skolan. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultatet visade att pedagogerna, specialpedagogen och rektorn hade olika syn på vad närvarofrämjande arbete innebär, och att pedagogerna arbetar med det på olika sätt i klasserna. Pedagogerna arbetade även olika utifrån deras egna tankar kring vad det är som gör att ett barn vill komma till skolan eller stannar hemma. Det framkom även att det saknas tydliga rutiner i hur frånvaron hanteras och att samarbetet såg olika ut beroende på vilken pedagog som svarade och vad de bakomliggande orsakerna till frånvaron berodde på. Resultaten har kategoriserats utifrån svaren från respondenterna och delades in i huvudkategorier utifrån relationer, frånvarofaktorer, pedagogiskmiljö och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten har tolkats och analyserats utifrån relevant forskning inom området och ur ett systemteoretiskt perspektiv. I den avslutande delen av examensarbetet diskuteras de specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget då specialpedagogen har en viktig funktion ibland annat arbetet med ett relationellt förhållningssätt, lärmiljön och det förebyggande arbetet med att främja närvaro.NyckelordKänsla av sammanhang, närvarofrämjande arbete, relationer, problematisk skolfrånvaro, elevhälsa.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka specialpedagogensuppdrag som del av elevhälsans uppdrag. Studien har vilat på en kvalitativansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tiospecialpedagoger i grundskolan och gymnasiesärskolan från åtta olika skolori samma kommun. Resultaten av studien visar att specialpedagogerna arbetari mycket liten skala med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ettmönster som framkom var att elevhälsans arbete bestod till större delen avåtgärder istället för det förebyggande hälsoarbetet gentemot eleverna. Ettannat mönster var att samarbetet mellan specialpedagoger och övrigaprofessioner fungerade väl, vilket den övriga forskningen också visar. Engemensam samsyn på att skapa en god lärmiljö lyftes som avgörande för godelevhälsa.

Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.

Elevhälsoteam ges skilda förutsättningar och organiseras olika skolor emellan, trots skollagens bestämmelse att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Med hjälp av dokumentstudier och fokusgrupper som metod syftar denna studie till att undersöka vad skollag, andra nationella föreskrifter och Skolverkets allmänna råd fastslår kring organisationen av tillgänglighet till elevhälsan samt studie- och yrkesvägledares delaktighet i elevhälsoteam (teori). Studien syftar även till att undersöka hur elevhälsoteam på två grundskolor med olika huvudmän i Norrköping organiserar en tillgänglig elevhälsa och huruvida man ser på frågan om studie- och yrkesvägledare bör vara delaktig i elevhälsoteam eller ej (praktik). Studiens teoretiska ansats är dels konstruktivism, dels rationalistisk organisationsteori. Resultatet visar på en vaghet i styrdokumenten vilket leder till möjlighet för huvudman och rektor att tolka och prioritera organisationen kring elevhälsa olika. Det råder en problematisk diskrepans mellan nationell-, huvudmanna- och skolnivå samt mellan formulerings- och realiseringsarenan.