Syftet med denna studie är att öka kunskapen om grundskolerektorers behovsanalys av sin verksamhet utifrån tillsättandet av resurspersoner, samt hur de organiserar stödet. Syftet handlar även om att öka kunskapen kring vilka konsekvenser detta kan få för verksamhetens specialpedagogiska arbete. Tidigare forskning visar att det finns stor variation i resurspersoners roller och arbetsuppgifter, men att påverkan på kunskapsinhämtandet och den sociala utvecklingen för de elever som får denna stödvariant är övervägande negativ. Forskningen lyfter även att stöd för elev genom resursperson ofta leder till ökad distans till övriga elever och de undervisande lärarna, samt ett ökat beroende av vuxenstöd för eleven. Dock, med flexibel organisation, goda möjligheter till samverkan inom skolan, samt handledning och kompetensutveckling för resurspersonerna, skulle användandet avresursperson i verksamheten få en ökad positiv effekt. På det sättet är både rektor och specialpedagog direkt knutna till resurspersonens arbete. Denna studie har en hermeneutisk, induktiv forskningsansats och är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju rektorer från två mindre städer i två olika kommuner. Rektorerna arbetar på skolor inom olika socioekonomiska och sociokulturella områden, men fokus är på låg- och/eller mellanstadiet. Att tillsätta resurspersoner i verksamheten visade sig i denna studie handla mest om ett flöde och en relation mellan det teoretiskt möjliga i vad som kan fungera bra för eleven och vad som är praktiskt möjligt utifrån förutsättningarna. I detta betonade rektorerna flexibilitet inom hela organisationen och på alla plan. Elevhälsoteamet, och särskilt specialpedagogen, arbetade i detta i ett cykliskt, ömsesidigt samarbete med rektorn genom förarbete och verkställande av dennes beslut i frågan. Specialpedagogen arbetade även med de negativa effekter användandet av resurspersoner kunde ge, så som behov av handledning och kompetensutveckling.I diskussionsdelen ställs resultatet mot bakgrund och tidigare forskning, samt diskuteras utifrån det systemteoretiska perspektivet tillika det närliggande relationella perspektivet.

The aim of this study was to examine how the process of IEP worked at six different schools, and how some of the schools professions, collaborated on the procedurers for the establishment and evaluation of the IEP. The aim has been to study how special educators and special education teachers, which in Sweden now are a part of the student health organization, collaborate with teachers in dealing with the challenges and opportunities which arise when working with IEP. The data was collected through semi-structured interviews with twelve teachers including four special educators, a special education teacher and seven teachers. The result is reported based on three themes: anchoring of documents, the informants' perception of participation, documentation and the process of the IEP and an overall theme, communication, which we felt  permeates all three of the above themes. The survey showed that the majority of teachers felt that there was a lack of clarity and uncertainty after an IEP has been written. Especially when it came to evaluating an IEP and when an IEP should be completed. Uncertainty about the differences between additional adaptations and special support appeared when it came to documentation and monitoring the IEP. The study showed that the obstacles that educators have encountered was the feeling of lack of time and lack of clarity in the work process of the IEP. This in turn contributed to obstacles in the school's approach to students in need of support.

Bakgrund: Forskning tyder på att ett ensamkommande flyktingbarn löper en större risk för psykiska hälsoproblem. Skolsköterskors arbete ska präglas av ett salutogent perspektiv och att främja psykisk hälsa kan vara av stor betydelse för ett ensamkommande flyktingbarns välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att främja psykisk hälsa hos ensamkommande flyktingbarn. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och analys genomfördes med en kvalitativ innehållsanlays. Det intervjuades åtta skolsköterskor verksamma i Stockholms län genom semistrukturerade e-postintervjuer. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var: att förmedla kunskaper utifrån behov, att samverka och att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa. Slutsats: Studien visar att skolsköterskor är betydelsefulla personer i skolan för att främja psykisk hälsa och belyser hur det är möjligt att genomföra ett hälsofrämjande arbete, vikten av hälsosamtal och även skolsköterskors samverkan. Hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa underlättas  om förutsättningar i form av bätre organisation och samordning skulle finnas. / Background: Research suggests that an unaccompanied refugee child is at greater risk of mental health problems. School nurses`work should be characterized by a salutogenic perspective and promoting mental health is important for the well-being of unaccompanied refugee children. Aim: The purpose of the study was to elucidate the school nurses`experiences with promoting mental health of unaccompanied refugee children. Method: A qualitative method was used in the study and analysis was conducted by using a qualitative content analysis. Eight school nurses from schools in Stockholm County were interviewed through semi structured email interviews. Results: The study resulted in three categories and six subcategories. The categories were: to imparting knowledge based on needs, to cooperate  and to creating conditions for promoting mental health. Conclusion: The results show that school nurses are significant persons in the school to promote mental health and elucidate how it is possible to implement health promotion work, the importance of health conversation and school nurses`cooperation with others. It appears that health promotion work with mental health is facilitated if conditions in terms of better organization and coordination exist.

Bakgrund: Elevhälsan är en väsentlig resurs för elevers lärande, utveckling och hälsa. Samsyn om hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektiv är av betydelse för eleverna. Syfte: Att undersöka hur elevhälsans professioner uppfattar det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande uppdraget. Metod: Fokusgruppsintervjuer genomfördes under februari och mars år 2019 med psykologer, skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger. Genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats analyserades materialet. Resultat: Ur analysen framkom fem kategorier och sju underkategorier fördelade under tre domäner, hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Resultatet visade både likheter och olikheter i hur professionerna uppfattade elevhälsans uppdrag utifrån det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektivet. Uppfattningarna utgick ofta från det professionsspecifika uppdraget men ibland tangerade de varandras uppdrag. Konklusion: Både likheter och skillnader fanns i hur elevhälsas professioner uppfattade det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Professionerna inom elevhälsan behöver sträva efter samsyn om de olika perspektiven vilket kan ge elevhälsan en holistisk syn i arbetet för att stödja eleven mot hälsa och lärande. / Background: Pupil health team (PHT) is an essential resource for pupils' learning, development and health. Consensus on health promotion, prevention and remedial perspectives is of importance to the pupils. Purpose: To investigate how the PHT professions perceive the health promotion, prevention and remedial task. Method: Focus group interviews were conducted during February and March 2019 with school psychologists, school nurses, school counsellors and teachers with special educational competence. Through qualitative content analysis with deductive approach, the material was analyzed. Result: Five categories and seven subcategories distributed under three domains, health promotion, preventive and remedial perspectives emerged from the analysis. The result showed both similarities and differences in how the professions perceived the PHT mission from the health promotion, prevention and remedial perspective. The perceptions were often based on the profession-specific assignment, but sometimes they touched on each other's assignments. Conclusion: Both similarities and differences existed in how PHT professionals perceived the health promotion, prevention and remedial work. The profession of PHT needs to strive for consensus on the different perspectives, which can give the PHT a holistic view of the work to support the pupil against health and learning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet. Metod: Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa samt förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa . Resultatet visade att det var lättast att identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper. Slutsats: Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet. Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa. / Aim: The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Method: The selection of primary schools was chosen from the same society in central Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness, limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental health illness and improvement areas for identifying mental health illness . The result showed that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation groups. Conclusion: The health questionnaire used in student health and collaboration in the student health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were crucial for the work against mental health illness.

Tidigare forskning visar en konstant ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga sedan 1980-talet och i elevhälsans lagstadgade uppdrag ingår att arbeta förebyggande i syfte att främja elevernas hälsa. Genom sju semistrukturerade intervjuer med professionella inom elevhälsan syftar denna studie till att undersöka hur de upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med avseende på psykisk ohälsa. Studien är genomförd i en medelstor stad i Mellansverige och informanterna är uteslutande kvinnor. I studiens resultat framkommer att det finns både hinder och möjligheter i arbetet mot psykisk ohälsa. De professionellas handlingsutrymme och organisationens stöd framhålls som godtagbara och visar sig vara en grund för att elevhälsan ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Det finns dock vissa brister i samverkan, arbetsbeskrivningar och utvärderingar vilket försvårar ett framgångsrikt arbete. Av resultatet framgår således att det finns utvecklingspotential vad gäller elevhälsans arbete. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna ge de professionella bättre förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag och aktivt verka för att främja barn och ungas psykiska hälsa. / Previous research shows a constant increase of mental illness among children and young people since the 1980s and the statutory assignment of the student school health team includes to work preventive in order to promote the students' health. Through seven semi-structured interviews with professionals within the student school health team, this study aims to investigate how they perceive their ability to work health promotive and preventive regarding mental illness. The study has taken place in a medium sized city in the middle of Sweden and the participants are exclusively women. The result of the study shows that there are both obstacles and opportunities in the work against mental illness. The professionals' action space and the support of the organization is emphasized as acceptable and proves to be a base for the student health team to be able to fulfill its mission. There are however some shortcomings in collaboration, job descriptions and evaluations which complicates a successful work. The result thereby shows that there is a development potential in the work of the student school health team. Continued research within the subject could give the professionals better opportunities to complete their assignment and actively work to promote the mental health of children and young people.

<p>The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized.</p><p>The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work. </p><p>School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process. </p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: <em>Gruppsykologi</em> (Svedberg, 2007), <em>Det potentiella rummet </em>(Winnicott, 1993)<em>,</em> <em>Ungdomstidens kriser</em> (Cullberg, 2006)<em>,</em> <em>Den konkreta och abstrakta socialiteten</em> (Asplund, 1987)<em>,</em> <em>Benämnandets kraft</em> (Crafoord, 2005)<em>,</em> <em>Emotionsteori</em> (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort. Den grundläggande problematiken i arbetet mot en god elevhälsa är dock samhället; ett samhälle där resurserna till det psykosociala välmående inom gymnasievärlden inte prioriteras.</p> / <p>From a social psychological approach, our aim with this study is to take advantage of student health care and support business activities and cooperation in a secondary school in a medium sized city. Using a qualitative method, we have conducted six individual interviews, one pair interview and an experiment. We have used the following theories: <em>Group Psychology</em> (Svedberg, 2007), <em>the potential space</em> (Winnicott, 1993), <em>Youth of the future crisis</em> (Cullberg, 2006),<em> the concrete and abstract sociality </em>(Asplund, 1987), <em>the telling force</em> (Crafoord, 2005), <em>Emotion theory</em> (Scheff, 1990). With these theories, we have tried to highlight difficulties, and provide an understanding of how the student's position in the school environment looks like and how to work within, and cooperation, student health care and support operations against a good student health appears. We have in the present study found that some types of problems and difficulties of student attention while others are forgotten. The fundamental problem at work against a good student health is society: a society where resources for the psychosocial well-being in the secondary world are not a priority.</p>

<p>The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour.</p> / <p>Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.</p>

The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized. The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work. School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process.