Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka unga elitfotbollsspelares förhållningssätt och inställning till sin elitsatsning. Frågeställningar: • Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och återhämtning? • Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina föräldrars närvaro och reaktioner på prestation? • Vilka förutsättningar upplever spelarna finns för att uppnå sina mål? Metod Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där sammanlagt sex spelare från två av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrån att de är framstående i sin åldersgrupp och studerar på ett fotbollsgymnasium. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Resultat Resultatet visar att föräldrarna har en stor betydelse för spelarna. De står för stöd och trygghet. Samtidigt visar resultatet att föräldrars involvering kan öka pressen på spelarna. Spelarna har ett konkret mål med sin fotbollssatsning men saknar ett konkret mål med sin skolgång. Den största orsaken till stress hos spelarna är tidsbrist. Spelarna återhämtar sig i umgänge med vänner och familj. Slutsats Resultatet visar att spelarna har en begriplighet när det gäller skola och fotboll. De upplever oftast en hanterbarhet inför de utmaningar som deras vardag innehåller. Det som utmärker sig i resultatet är känslan av meningsfullhet inför olika uppgifter och vad detta får för konsekvenser. Utifrån resultatet kan vi konstatera att samspelet mellan skola, fotboll, vänner och familj är avgörande för spelarnas välmående. / Aim The purpose of the study is to examine young elite soccer players' attitude and approach to their elite investment in soccer. To investigate this, the following questions were formulated: • How do young elite soccer players experience stress and recovery? • How do young elite soccer players experience their parent’s presence and reactions to performance? • What conditions do the players experience they have available to achieving their goals? Method We have conducted a qualitative study with interviews in which a total of six players from two of Stockholm's major clubs attended (firstteam in Allsvenskan or Superettan). The players were chosen because they are prominent in their age group and are studying at a high school for soccer players. We have used a semi- structured interview. The results have been analyzed according based on Antonovsky's theory of KASAM and Bronnfenbrenners ecological model of development. Result The result show that parents have a significant impact on the players. They provide support and security. Simultaneously the results show that parental involvement could increase pressure on the players. The players do have a concrete goal with their football career but lacks a concrete goal with their schooling. The major cause of stress amongst the players is lack of time. The players recovers in socializing with friends and family. Conclusion The result show that the players have an understanding of what they do both in school and football. They usually experience a manageability facing the challenges of their every day life.. The thing that stands out in the result is the feeling of meaning to various tasks and what the consequences to that is. Based on the results, we can conclude that the interaction between school, football, friends and family are crucial for the players' well-being.

Att satsa på något man tycker om att göra är för många inte så konstigt, att ha ett mål att eftersträva. Men att lägga större delen av sin fritid och all tänkbar tid till att förverkliga denna tanke är mindre vanligt förekommande. I vardagen finns det många måsten och sysslor som vi som personer behöver uträtta varje dag för att få vår tillvara att gå runt, att jobba eller studera för att kunna betala räkningar, att transportera oss, att spendera tid med andra för att uppehålla vår sociala status och kontakt med omvärlden, att laga mat och äta för att orka träna, jobba, studera med flera. Min uppsats handlar om att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram fem elitsatsande individer och deras väg med dessa omgivande faktorer som påverkar dem på vägen mot sitt mål. Mitt fokus ligger på kvinnlig elitsatsning och att skildra den personliga utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Här har jag tagit mer hänsyn till öppenhet och förståelse med ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna öppna upp för tolkningar med skildringar från mina informanters berättelser. Denna uppsats har därför en strukturerad uppdelning med olika ingångspunkter. Det finns en del av uppsatsen med fokus på individ, en del uppväxt, en del familjens syn, samt en del på gruppen som lag. Hur alla dessa perspektiv på sitt eget sätt varit med och påverkat individen till att skapa sin identitet. De fem intervjuerna som uppsatsen grundas på utgår från en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en genomfördes i Karlstad och mina informanter hade en god spridning från hemorter runt om i landet. Resultaten från informanterna tyder på gemensamma nämnare mellan olika områden och dess effekter de har på kvinnligt elitsatsande. Mycket tydliga resultat framkom angående familjens påverkan på individen och gruppers inverkan med positiva utvecklingar. Hur den mentala påfrestningen kan förebyggas och vad en grupptillhörighet kan betyda för en individ. / To invest in something you care about, to aim for a goal, may not seem very strange to many. But to spend most of your time to actualize this goal is not as common. In a daily routine there are plenty of chores that are necessary like going to work, pay the bills, commute, socialize and so on. This essay will treat these factors and their effect on five individual elite athletes on their journey of reaching their goals through qualitative interviews. The focus will be on female elite athletes and depict the individual development through a historical perspective. I have taken consideration in openness and understanding through a phenomenological perspective to be able to open up for interpretations from my interviewed narratives. The essay will therefore have a structured division with different angles. These parts will be focusing on the individual itself, their childhood, the families point of view, group dynamic in team sports and how all of these different perspectives contribute to the individual. The five interviews that the essay is based upon revolves around a semi structured interview guide. The interviews took place in Karlstad but all of the informants are not originally from Karlstad neither did they grow up with each other. The results from the informants all signify a coherent marker between the different fields and the effects involving feminine elite athletes. Very clear results emerged regarding the family’s effect on the individual and the influence of groups and positive personal developments.  How the mental struggle can be prevented by group affiliation and how that contributes to the individual.

Idrott förefaller vara en viktig del av barns liv och utveckling. Tre av fyra barn i åldrarna 7-12 år är aktiva inom föreningsidrotten. Ett problem inom idrotten idag är att tidig elitsatsning blir allt vanligare. Även om studier verkar visa att elitsatsning har fler nackdelar än fördelar både fysiskt och psykiskt, finns det enligt en utvärdering av “Idrotten vill”, delade kunskaper och uppfattningar om tidig elitsatsning samt dess effekter. Därför är det intressant att undersöka vilken syn idrottstränare har på tidig elitsatsning eftersom idrottstränarna spelar en viktig roll, för vilka idrottsliga värderingar gällande tidig elitsatsning som appliceras inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka idrottstränares syn på tidig elitsatsning hos barn i åldrarna 7-12 år. Frågeställningarna i studien var “Hur anser idrottstränare att barnidrotten och tävlingsmomentet ska se ut?”, “Vilka för- och nackdelar anser idrottstränare att det finns med tidig elitsatsning?” och “Vad påverkar idrottstränares uppfattning om tidig elitsatsning?”. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex idrottstränare inom idrotterna gymnastik, fotboll, ishockey och innebandy. Resultatet visar att idrottstränare tyckte att glädje och inkludering är det viktigaste inom barnidrotten samt att elitsatsning bör introduceras först i gymnasieåldern. Idrottstränarna ser inga fördelar med tidig elitsatsning och anser att det för med sig fler nackdelar än fördelar, främst i form av skador. Idrottstränarna hade olika kännedom om ”Idrotten vill” och ansåg att idrottsutövandet för barn bör vara brett inom flera idrotter. Den press som idrottstränarna upplever, är att göra ett bra arbete och de anser att kommunikation med föräldrar förebygger press och gör föräldrarna mer förstående för idrottstränarnas arbete. Synen på elitsatsning verkar vara likadan oavsett idrott. Idrottstränarnas värderingar verkar överensstämma med sin förenings styrdokument. Idrottstränarnas syn liknar i helhet det som tidigare forskning presenterar gällande effekterna av tidig elitsatsning. Mer forskning behövs inom detta område om barnidrotten. Nyckelord: tävlingsmoment, barnidrott, idrottstränare, press, styrdokument, riktlinjer, press, föräldrar, elitsatsning

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever inom specialidrottsutbildningen med ishockey som inriktning, värderar sin elitsatsning i relation till sin studiegång. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har sex gymnasieelever intervjuats. Kodningen av intervjun skedde enligt Hjerm, Lindgren och Nilssons trestegsmetod. Sedan har materialet analyserats utifrån Stambulova, Engström, Franck, och Linnérs (2013) och Stambulova och Wyllemans (2015), holistiska idrottspsykologiska modeller för dubbla karriärer, som bygger på att hitta hållbara utvecklingsanpassningar för unga idrottare i deras strävan att nå eliten. Resultatet visar att eleverna i studien har tendenser till att planera kortsiktigt och inte se bortom horisonten på det som komma skall. Vissa av eleverna saknar även ett stödsystem i skolan, vilket påverkar dem negativt då fokus mellan elitsatsningen och studierna blir obalanserad. Vidare visar studien att ett starkt socialt stöd spelar en stor vikt i elevernas liv och motverkar skolans brister. Generellt har även resultaten från studien visat att det finns en viss skillnad i resonemangen hos elever som studerar sitt första år kontra de elever som är inne på år tre och sista terminen på gymnasiet. De elever som studerar sitt avslutande år på gymnasiet har börjat fundera mer på sin framtid efter utbildningen och vad den övergångsfasen kommer att innebära. Ishockeyn är inte en lika hög prioritering i vissa fall, och detta skapar en form av tomhet hos vissa respondenter. Eleverna som är i början på sin gymnasiekarriär visar däremot inga sådana tendenser utan är fullt fokuserade på att uppnå sina mål och har svårt att föreställa sig en alternativ karriär utanför ishockeyn.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att utforska hur elever/spelare resonerar kring sina upplevelser om urval och selekteringsprocessen inom NIU-gymnasium samt elitidrott (fotboll och ishockey) på manliga ungdomssidan från 16 år och uppåt. Syftet är vidare att belysa vilka egenskaper elever/spelare upplever är viktigast vid uttagningsprocessen. Frågeställningar: - Hur upplevs selektering och urvalsprocessen i praktiken av elever/spelare? - I vilken mån upplever elever/spelare att rekryteringsansvariga/skolan tar hänsyn till kriterierna varje NIU-gymnasium ska göra inför urval och selektering? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats. Detta då studien avsett att undersöka elever/spelares tankar och åsikter kring urval och selekteringsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide har använts vid intervjuerna. Sex intervjuer genomfördes, tre personer verksamma inom fotbollen och tre personer verksamma inom ishockeyn. Deltagarna i studien var mellan 16–20 år gamla och har gått eller går på ett NIU gymnasium samt är aktiva inom sin idrott.  Resultat Vad gäller resultatet framkommer det att kontakter inom idrotten är av stor vikt för att ta sig vidare i selekteringsprocessen, även egenskaper som spelförståelse, drivkraft och inställning är viktigt. När det gäller metoder för uttagningsprocessen så nämns tryouter som en väldigt central del men även scouting förekommer. Flertalet av deltagarna upplever orättvisor vad gäller selekteringsprocessen och kopplar oftast det till kontakterna inom sporten. Sett till användandet av de fem NIU kriterierna är upplevelsen bland majoriteten att man oftast bara tar hänsyn till det första kriteriet, idrottsspecifika färdigheter och förutsättningar. De andra kriterierna hamnar oftast i skymundan och man hoppas kunna lösa dessa under resans gång. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att selekteringsprocessen är ett komplext område som väcker mycket diskussioner. Respondenternas upplevelser varierar angående om det sker en rättvis eller orättvis bedömning vid olika urval. Utifrån respondenternas upplevelser lyder slutsatsen att man tagit sig långt i arbetet med selekteringsprocessen, den kritik som dyker upp är att alla spelare bör få fler chanser och inte selekteras bort redan efter en uttagning. / Aim The purpose of the study was to investigate how students/players reason about their experiences of selection and the selection process within NIU high school and elite sports, football and icehockey on the male youth side from 16 years and up. The purpose was also to illustrate whatattributes that are most important in the selection process. The study is based on the following questions: - How is the selection and selection process experienced in practice by students/players?- In what way do students/players feel that the person in charge of recruitment/the school takes consideration to the criteria that each NIU high school must make before selection? Method The study has used a qualitative method. This is because the study is intended to examine students/players thoughts and opinions about the selection and selection process. A semistructured interviewguide has been used in the interviews. Six interviews were conducted, three people were active in football and three people were active in ice hockey. The participants in the study were between 16–20 years old and have attended or are attending a NIU high school and are active in their sport. Results  It appears that contacts in the sport are of great importance to move forward in the selection process, also attributs such as game understanding, drive and attitude are important. When it comes to methods for the selection process, tryouts are mentioned as a very central part, but scouting also occurs. Most of the participants experience injustices regarding to the selection process and usually link it to the contacts within the sport. In terms of the use of the five NIU criteria, the experience among the majority is that they usually only take consideration into the first criterion, sports-specific skills and conditions. The other criteria usually end up in the shadows and the persons who is responsible hopes to be able to solve these during the journey. Conclusion The selection process is a complex area that raises a lot of discussions. The respondents experiences vary regarding whether there is a fair or unfair assessment in different selections. Based on the respondents experiences, the conclusion is that they have come a long way in the work with the selection process, the criticism that arises is that all players should get more chances and not be selected away already after one selection.