Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild. För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden: 1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?) 2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?) 3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?) 4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?) 5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?) Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?

No description available.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi. Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen. Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form. Studien var ute efter ett större antal deltagare utspridda på olika platser så därför passade kvantitativ metod in med en enkätstudie. Det blev en prospektiv tvärsnittsstudie då studien undersöker hur något såg ut vid ett specifikt tillfälle. Resultat: Studiens resultat visar att drygt en tredjedel utav deltagarna lider utav någon form utav matöverkänslighet, allergi eller intolerans. Ytterligare 20 % har någon gång reagerat på ett livsmedel, men använder idag ingen medicin mot sina besvär. De vanligaste livsmedlen att reagera emot är mjölk- laktos, frukt, nötter och vete. Slutsatser: Knappt hälften av de personerna som deltagit i denna studie har någon gång reagerat på ett livsmedel. Sedan har drygt 35 % utav deltagarna uppgett att de använder någon form utav allergimedicin mot livsmedel. Det innebär att människor i västvärlden är mer matöverkänsliga nu än någonsin och trenden fortsätter att eskalera. Renlighet och matvanor är troligen orsaker till detta växande hälsoproblem.

This study aims to clarify how five municipalities’ action plans make use of researched success factors, when it comes to include pupils in mathematical education. To be able to do this, we have used relevant literature, dissertations and also conducted a small empirical text study as well as a qualitative review of action plans concerning mathematics. We performed a deductive analysis, where we used Helena Roos (2005) framework about inclusion and categorised the action plans accordingly. Since teaching mathematics is very complex, we noticed difficulties when aiming to categorize the content of the action plans according to the different terms of inclusion; dynamic-, content- and participating inclusion. This because the different terms seamlessly interact with each other. In our interpretation of Roos’ categorisation of inclusion, both when it comes to how the terms meaning is ascribed and the suggestions given about how inclusion can be operationalised when teaching mathematics, the action plans we reviewed stipulate that focus should be on the dynamic and content included parts. Participating inclusion, on the other hand, was the least referred aspect of the three, both when it comes to how it is depicted in the action plans as well as a suggestion concerning the operational part of inclusion when teaching mathematics. It is our belief that a more substantial study about how schools actually use action plans is needed in order to clarify if researched knowledge, about how to include pupils in mathematical education, is actually used.

Sjöfarten står för 3 % av världens totala växthusgaser och är idag högst beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att gå över till en fossilfri flotta är användning av bränsleceller och vätgas som drivmedel. Om vätgasen produceras från elektrolys med förnyelsebara energikällor så är driften utsläppsfri och koldioxidneutral. Bränsleceller kan användas i många olika sammanhang, men har ännu inte slagit igenom med full kraft. En anledning till detta är livslängden som är för kort. För att sjöfarten ska kunna implementera bränslecellsdrift behöver nedbrytningen av bränslecellen bli vidare utforskad och motverkad. Syftet med detta examensarbete var att hitta de mest signifikanta nedbrytningsmekanismerna för sjöfarten samt att bygga en modell för att förutspå livslängden utifrån lastprofiler från fartyg.  Rapportens avgränsningar var att enbart studera PEM-bränsleceller tack vare dess höga energitäthet och att teknologin är närmast marknaden för mobila applikationer. En litteraturstudie genomfördes för att fastställa de viktigaste nedbrytningsmekanismerna samt de faktorer som begränsar livslängden. Dessa bestämdes till start/stop cykler samt lastcykler vilka försämrar konduktiviteten i membranet samt minskar den elektrokemiska ytarean. En empirisk modell från experiment från litteraturen etablerades för att hitta relationen mellan parametrarna konduktivitet och elektrokemisk ytarea som funktion av start/stop cykler respektive lastcykler. En Comsol-modell användes för att utvärdera bränslecellens prestanda med dessa försämrade parametrar. Två lastprofiler analyserades och tolkades som antal start/stop cykler samt lastcykler för att utvärdera prestandan som funktion av antal år i drift. Båda fallen var i drift till dess att prestandan minskat med 20 % utvärderat vid strömtätheten 0.6 A/cm2. Båda lastprofilerna var utvärdera med olika körstrategier för att jämföra den modellerade livslängden beroende på ingångsvärden. Den första lastprofilen delades in i Case 1a och Case 1b där antalet start/stop cykler och lastcykler varierade. Resultatet visade att antalet timmar i drift mer än tredubblades i Case 1b där båda ingående indata hade minskats.   Case 2 delades upp i tre olika körstrategier där Case 2a var en referens som jämfördes mot Case 2b respektive Case 2c. Skillnaden mot Case 2b var att antalet start/stop cykler per dag multiplicerades med faktor 4. Resultatet från modellen var att livstiden minskade från 6 till 4 år. Vidare utvärderades Case 2c där istället antalet lastcykler dividerades med faktor 4, allt annat identiskt med Case 2a. Utfallet var en ökad livslängd från 6 år till 11 år, med totalt 32 032 timmar i drift. Denna livslängd kan jämföras med kommersialiserade marina produkter från Ballard och Powercell, där livslängden är 30 000 respektive 20 000 timmar i drift.  Sammanfattningsvis kan det konstateras att både start/stop cykler och lastcykler bryter ner bränslecellen och därmed minskar dess prestanda. Lastcykler var den faktor som var mest förödande gällande livslängden. Den modellerade livslängden på 32 032 timmar indikerar att den empirisk modellen tillsammans med Comsol-modellen genererade realistiska resultat. Slutligen kan sägas att ett område för framtida forskning inom ämnet innefattar lastcykler eftersom denna hade störst påverkan på modellen. Att särskilja olika typer av lastcykler och koppla till olika degradering skulle skapa än mer förståelse för livslängden. Då denna studie genomfördes på bränslecellsnivå skulle framtida studier kunna inkludera att analysera degradering på systemnivå för att få mer insikt i dessa processer. / The shipping industry emits 3 % of the global GHG-emissions and is highly dependent on fossil fuels. One alternative to decarbonise the sector is by utilising hydrogen in fuel cells. The propulsion is free from emissions if hydrogen is produced from renewables. The fuel cell technology can be applied in various applications but have not been fully commercialised. One of the biggest bottlenecks for fuel cell technology is the durability that needs to be improved. In order for marine vessels to implement hydrogen propulsion, the degradation need to be further understood and mitigated. The purpose of this thesis was to assess the most significant degradation mechanisms for marine applications and to build a model to evaluate the lifetime depending on load profiles. The scope of the thesis was to include PEMFCs since they have the highest power density and are closest to commercialisation for transport applications. A literature review was conducted to assess the most important degradation mechanisms and operating conditions that limits the lifetime, which concluded in start/stop cycling and load cycling. These conditions deteriorate the membrane conductivity and the electrochemical surface area. An empirical model based on experimental data from the literature was conducted to find relationships for conductivity and ECSA as function of start/stop cycling and load cycling, respectively. A Comsol model was established to evaluate performance reduction with degraded parameters. Two different load cycles were interpreted as number of start/stop cycles and load cycles in order to simulate the degradation. The output was polarization curves as function of operating years. Each case was operated until a performance reduction of 20 % was obtained at the current density of 0.6 A/cm2.  Both load profiles were analysed with different operation strategies to compare the resulting lifetime. The first load curve was divided into Case 1a and Case 1b where start/stop cycles and load cycles were altered. The results showed that the lifetime in operation hours was more than three-folded in Case 1b when the number of start/stop cycles and load cycles was reduced.  Case 2 was divided into three operating strategies. For comparison with Case 2a, the number of start/stop cycles per day in Case 2b was increased by a factor of 4. The result was that the lifetime declined from 6 to 4 years. Furthermore, Case 2c evaluated the lifetime if the number of load cycles per day decreased by a factor of 4, all else being equal to Case 2a. The outcome was an increment in lifetime from 6 to 11 years, with a total of 32 032 hours of operation. This lifetime can be compared to commercialised products from Ballard and Powercell with lifetimes of 30 000 and 20 000 operating hours, respectively. Conclusively, the simulations showed that both start/stop cycling and load cycling deteriorates the fuel cell performance. Load cycling is the operating condition that cause the most severe degradation. Moreover, the modelled lifetime of 32 032 hours indicates that the empirical model in combination with the Comsol model generate realistic lifetimes. Finally, since load cycling had the most vital impact on the lifetime, one of the topics for future research would be to distinguish different types of load cycles and connect to separate degradation outcomes. Since the model was on fuel cell level, future work could also include systems effects such as ripple current or distributions within fuel cell stacks.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet. Studien har utförts på en medicinklinik på UMAS där alla undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen har inkluderats. Ett modifierat validerat mätinstrument har används för att mäta vilka situationer som är särskilt känsliga för moralisk stress samt i vilken grad detta ger dåligt samvete. Resultatet visar att det förekommer moralisk stress på avdelningen. Det finns inte någon skillnad mellan yrkeskategorierna i förekomsten av de utvalda situationerna däremot finns det en signifikant skillnad i vissa situationen när det gäller graden av dåligt samvete. / Ethical aspects of health care profession do not take a prominent role in nursing programme. Ethics is the theoretical reference for proper moral behavior and healthcare is about providing the right care to an individual in need of it. When moral values and reality collide a conflict can arise, which in turn can lead to moral stress. Psychological illness has recently increased among healthcare professionals as a direct result of moral stress. The aim of this empirical survey is to examine to which degree staff nurses and nurses experiencing moral stress in their daily work. The study was conducted at a medical clinic at UMAS where all the staff nurses and nurses in the department were included. A modified validated questionnaire has been used to measure the situations that are particularly sensitive to moral stress and to which degree these situations give troubled conscience. The result indicates that moral stress exists in the department. There is no difference in the presence of the selected situations between staff nurses and nurses, however, there is a significant difference between staff nurses and nurses in some situations to which they contribute troubled conscience.

In recent years, machine learning models have gained traction in the field of empirical asset pricing for their risk premium prediction performance. In this thesis, we build upon the work of [1] by first evaluating models similar to their best performing model in a similar fashion, by using the same dataset and measures, and then expanding upon that. We explore the impact of different feature extraction techniques, ranging from simply removing added complex- ity to representation learning techniques such as incremental PCA and autoen- coders. Furthermore, we also introduce recurrent connections with LSTM and combine them with the earlier mentioned representation learning techniques. We significantly outperform [1] in terms of monthly out-of-sample R2, reach- ing a score of over 3%, by using a condensed version of the dataset, without interaction terms and dummy variables, with a feedforward neural network. However, across the board, all of our models fall short in terms of Sharpe ratio. Even though we find that LSTM works better than the benchmark, it does not outperform the feedforward network using the condensed dataset. We reason that this is because the features already contain a lot of temporal information, such as recent price trends. Overall, the autoencoder based models perform poorly. While the linear incremental PCA based models perform better than the nonlinear autoencoder based ones, they still perform worse than the bench- mark. / Under de senaste åren har maskininlärningsmodeller vunnit kredibilitet inom området empirisk tillgångsvärdering för deras förmåga att förutsäga riskpre- mier. I den här uppsatsen bygger vi på [1]s arbetet genom att först implemente- ra modeller som liknar deras bäst presterande modell och utvärdera dem på ett liknande sätt, genom att använda samma data och mått, och sedan bygga vida- re på det. Vi utforskar effekterna av olika variabelextraktionstekniker, allt från att helt enkelt ta bort extra komplexitet till representationsinlärningstekniker som inkrementell PCA och autoencoders. Vidare introducerar vi även LSTM och kombinerar dem med de tidigare nämnda representationsinlärningstekni- kerna. Min bästa modell presterar betydligt bättre än [1]s i termer av månatlig R2 för testdatan, och når ett resultat på över 3%, genom att använda en kompri- merad version av datan, utan interaktionstermer och dummyvariabler, med ett feedforward neuralt nätverk. Men överlag så brister alla mina modeller i ter- mer av Sharpe ratio. Även om LSTM fungerar bättre än riktvärdet, överträffar det inte feedforward-nätverket med den komprimerade datamängden. Vi re- sonerar att detta är på grund av inputvariablerna som redan innehåller en hel del information över tid, som de senaste pristrenderna. Sammantaget presterar de autoencoderbaserade modellerna dåligt. Även om de linjära inkrementell PCA-baserade modellerna presterar bättre än de olinjära autoencoderbaserade modellerna, presterar de fortfarande sämre än riktvärdet.

<p>The topic of this essay is the strategic importance of the <em>Golan Heights</em> during the period <em>1967-1973, </em>specifically targeting the following<em> </em>questions;</p><p>-          <em>Why were the heights strategically important</em>?</p><p>-          <em>What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?</em></p><p>A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s <em>Militärteorins grunder</em> (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.</p><p>The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will <em>not</em> deal with the <em>war of attrition</em> in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.</p><p>The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors.</p> / <p>Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973.</p><p>Syftet är att svara på frågorna:</p><p><em>Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv?</em></p><p><em>Vilka fördelar vinner endera</em> <em>staten på att besitta dem?</em></p><p>Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna.</p><p>De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge.</p><p>Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok <em>Militärteorins grunder</em>. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser.</p><p>De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.</p>

<p>Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.</p><p>Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?</p><p>Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.</p><p>Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen <em>AJP 4-10</em>. Fallstudierna har utgjorts av ML 01-02 samt ME 01. Maslows teori om säkerhetsbehov har hela tiden verkat som utgångspunkt vid presenterande av fakta samt assisterande för att besvara frågeställningarna.</p><p>Slutsatsen som har dragits är att svenska enheter inte är direkt anpassade för denna verksamhet. Avsaknaden av egen helikopter är en av orsakerna. En bristande organisation kan ge en försämrad stridsmoral, vilket kan resultera i förödande konsekvenser för hela fartyget.</p> / <p>The Swedish armed forces have been through a big reformation since the Parliamentary Resolution 2004. The Resolutions biggest statement was that the armed forces should change from a invasiondefence to a mobile armed force. This means that Swedish troops and ships are meant to operate far from the Swedish coast line and infrastructure; this can give many new interesting problems.</p><p>One of these problems is if the Swedish units are fit for the missions that they now are entitled to take part in. I particularly if they have the capability to take care of injured personal far from Swedish infrastructure.</p><p>Have the medical organisation and the armed forces the right means to give adequate medical treatment and transportation?</p><p>The methods that the writer has used to solve these questions have been the descriptive method combined whit fall studies on ML 01-02 and ME 01. The literature consists part of reglements, doctrines both Swedish and domestic, in particular the Nato doctrine <em>AJP 4-10</em>. </p><p>The conclusions that have been made are that the Swedish ships are not adjusted for this kind of missions, the abcens of the helicopter capability is one of the arguments for this. The effect of what this can mean for the soldier is a decreased will to fight, which can be drastic for the ship.</p>

Arbetet adresserar dels problematiken med att flera klassrums fysiska lärmiljö inte har hängt med i utvecklingen och inte förändrats sedan de första klassrummen utformades, och dels problematiken med att när en lärmiljö utformas kan det uppstå ett glapp mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik, som kan överbryggas förutsatt att pedagoger blir involverade i arbetet, förstår och kan granska gestaltningsförslaget innan det realiseras.  Syftet har varit att undersöka hur ett befintligt och idag traditionellt utformat klassrum, med givna förutsättningar, kan anpassas och gestaltas för dagens undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Målet har varit att gestalta klassrummet så att klassrummet och dess lärmiljö ska fungera som verktyg och stöttning för dagens behov, undervisning och lärande. Under arbetet har jag använt mig av mina 13 års erfarenheter som pedagog, mina studier och lärdomar inom didaktik, av litteratur och forskning samt inspirerats av liknande arbete.  Mitt gestaltningsundersökande och arbete har kretsat kring de fyra aspekterna: lärmiljöer, flexibilitet och variation, kunskapsutbyte och belysning. Min tolkning av dessa aspekter är materialiserade och visualiserade i ett gestaltningsförslag. Sammanfattningsvis ska den fysiska lärmiljön stödja individualisering och att elever kan använda varandra som resurs. Den fysiska lärmiljön bör således bjuda in till och stödja olika lärsituationer, aktiviteter och kunskapsutbyte mellan elever, som pedagogen initierar till och aktivt håller igång. För detta bör klassrummet delas in i väldefinierade mindre rum för: grupparbete, olika funktioner och behov, där alla rum är inom synhåll och räckhåll för pedagogen. Flexibilitet och variation handlar om att eleven kan byta och variera aktivitet och plats, efter behov, under lektionen. Möbler står kvar och är olika. Eftersom möbleringen inte förändras kan belysningen anpassas till platsens aktivitet. Belysningen bjuder i sin tur in till och stödjer lärsituationen.  Syftet med arbetet har också varit att undersöka och använda tekniken Virtual Reality (VR) som gestaltningsverktyg och i dialog med skolledare, pedagoger och elever.  Resultatet av VR som verktyg i gestaltningsarbetet talar för att VR på många sätt underlättar gestaltningsarbetet för arkitekten, och gestaltningen kan ta en helt annan riktning tack vare upplevelsen av rummet med och genom VR, då VR låter oss uppleva rummet med vår egen kropp, på ett smidigt, välbekant och snabbt sätt. Olika verktyg kommunicerar och visualiserar olika aspekter, kvalitéer och delar i ett gestaltningsundersökande, som påverkar gestaltningsarbetet. Därför föreslår jag att VR används som gestaltningsverktyg, kontinuerligt under gestaltningsarbetet, som komplement och parallellt med andra verktyg. Jag rekommenderar att VR introduceras och implementeras som gestaltningsverktyg i utbildningen för inredningsarkitektur, jämte andra verktyg.  VR som verktyg i dialog med skolledare, pedagoger och elever kan vara ett potentiellt och användbart verktyg i en samgestaltning, då VR bjuder in till samtal och diskussion kring den fysiska lärmiljön och klassrummets utformade i relation till pedagogens praktik. VR kan bidra till att glappet mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik kan överbryggas, då pedagoger ges möjlighet till att utvärdera och diskutera ett gestaltningsförslag, på ett sätt som de förstår. VR bjuder även in eleven till diskussionen. Jag föreslår att VR som verktyg undersöks vidare, t ex i forskning/studier med participatory design som metod, när utforskande av co-design verktyg testas.