The interest in adopting imported stray dogs has increased in Sweden in recent years. There are different views on whether to adopt a dog from abroad or not due to different aspects regarding animal welfare problems. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether there are differences in behavior and health problems between former stray dogs (FG) and Swedish dogs (SH). Three questionnaires were designed, of which two for dog owners of each dog type and one for veterinarians. In addition, experts in the field, veterinarian Johan Beck-Friis and animal behaviorist Linda Hill specializing in stray dogs, were interviewed. Dog organizations working with importing stray dogs to Sweden were also contacted, but due to a lack of answers, it was difficult to get a general view of them. FG did not appear to have any major behavioral differences compared to SH, except in the case of fear. Furthermore, SH had more health problems than FG according to the dog owners. On the other hand, the majority of the veterinarians considered that FG generally had more behavioral and health problems than SH.

Syfte: Undersöka om det är möjligt att utveckla en mobilapplikation som utbildar personal och studenter inom det tandtekniska yrket kring avfallshantering av dentala material på ett lättförståeligt, visuellt tilltalande och motiverande sätt.   Metod: Produkter som kan användas vid såväl konstruktionsframställning som städning på tandtekniska laboratorium och på Odontologiska fakulteten fotograferades, och redigerades därefter genom flera redigeringsprogram. Med assistans av apputvecklare skapades en mobilapplikation där deltagarna erhöll sig lärandeinsatser för korrekt avfallshantering. Applikationen inkluderar sammanlagt 12 nivåer med totalt 118 olika produkter och objekt, fördelade över sju avfallstyper per nivå. Endast testgrupperna använde applikationen.   Kunskapsprov med totalt 20 quizfrågor indelat i två delar sammansattes, Single Best Answer och Multiple Choice Questions. Utvärderingsenkäten sammansattes med totalt 27 frågor.        Det anordnades två träffar med deltagarna. Första träffen: kunskapsprovet genomfördes för att fastställa utgångspunkten för samtliga deltagares kunskapsnivå, samt utlämning av studiematerial och APP. Andra träffen: kunskapsprovet genomfördes igen för att fastställa kunskapsutvecklingen inom ämnet samt utvärderingsenkät av momentet genomfördes.   Resultat: Resultatet visade en sämre prestation på kunskapsproven för både kontroll- och testgrupper efter utlämning av studiematerial och APP. Provresultaten uppvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna.   Slutsats: Varken tillgång till säkerhetsdatablad eller mobilapplikation för utbildning i avfallshantering förbättrar kunskaperna för avfallshantering av dentala material. Den utvecklade mobilapplikationen upplevdes som motiverande, lättförståeligt och visuellt tilltalande av deltagarna. Samtliga deltagare var statistiskt enade att studiens ämne var intressant samt var positivt inställda till spelbaserat lärande. / Purpose: Investigate whether it is possible to develop a mobile application that educates staff and students in the dental technology profession in waste management of dental materials.   Method: Products utilized in dental laboratories were photographed then edited. Collaborating with an app developer, an application was created with educational materials on waste management. The application included 12 levels, featuring a total of 118 different products, distributed over seven waste types per level. Only the test groups used the application.   A knowledge test of 20 questions divided into two parts was developed: Single Best Answer and Multiple Choice Questions. A review form was developed, with a total of 27 questions.   Two sessions were scheduled with the participants. First session: the knowledge test was carried out to determine the baseline of knowledge, and study material and the APP were distributed. Second session: the test was carried out again to assess knowledge progression, and a review of the exercise was conducted.   Results: The results show worse performance for both test and control groups on the tests after handing over study material and APP. The test results showed no statistically significant difference between the groups.   Conclusion: Neither access to safety data sheets nor mobile application for education in waste management improves knowledge in waste management of dental materials. The developed mobile application was perceived as motivating, easy to understand and visually appealing by the participants. All participants were statistically in agreement that the study’s subject was interesting and had a positive attitude towards game-based learning.

Läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och patienters anhöriga är alla delar av den kedja som ska se till så att läkemedelsanvändning sker på ett säkert sätt. Så många inblandade och i så många olika sammanhang gör att läkemedelsanvändning kan vara svårt att hantera. 2014 skrevs det ut 102 913 130 recept i Sverige (1). Fram till 2014 hade ca 850 000 felaktiga recept korrigerats av farmaceuter varje år (2). Att korrigera recept är en nödvändig del som ingår i farmaceutens skyldighet och ansvar vilket regleras i svensk lagstiftning (3). Farmaceuten är en del av vårdkedjan som skall tillse att patienten har en korrekt och säker behandling med läkemedel (4). Tillgång till en nationell gemensam läkemedelslista för alla berörda parter, förskrivare, farmaceut, patient och övrig vårdpersonal skulle kanske kunna komma tillrätta med felaktigheter i förskrivningar och därmed öka patientsäkerheten (4). Tidigare studier har genomförts som behandlar läkarens syn på en gemensam lista och även patientens syn på eHälsoarbete vilket till viss del belyser en gemensam lista (5)(6) men inga studier har hittats om hur en gemensam lista kommer att påverka farmaceuternas vardag vilket ett av syftena med detta arbete har varit. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning med farmaceuter verksamma på ett antal apotek där de fick delge sina tankar både kring den information om patienters aktuella läkemedel som finns tillgänglig idag, bland annat genom receptdepån och sina tankar kring en nationell gemensam läkemedelslista. Resultat av undersökning gör gällande att det förekommer fel i receptdepån både med avseende på saknad information, felaktigheter i recept och att recept förekommer mer än en gång och att de finns med trots att patienten inte skall använda dem mer. Majoriteten av farmaceuterna var eniga om att en nationell gemensam läkemedelslista skulle hjälpa dem i deras arbete för att öka patientsäkerheten men huruvida den kommer att lösa alla problem som förekommer i receptdepån får framtiden utvisa. / Doctors, nurses, pharmacists, patients and next of kin are all parts of the chain that is needed to make sure that the use of medication is safe and appropriate for the patient. That many people involved and in many different settings can make the use of medication difficult to manage. In the year 2014 there were 102 913 130 prescriptions made out to patients in Sweden. Up to the year 2014 850 000 corrections had been made to prescriptions with faults in them by pharmacists each year. To correct prescriptions is an essential part of the pharmacist’s obligations and responsibility, a responsibility that is regulated in Swedish law. The pharmacist is the last part of the chain that has the possibility to adjust anything that is wrong with medications and the use of it before it is in the patient’s own hands. The access to a nationally shared medication list for all involved parties might solve some of the problems that faces the responsible parties when it comes to dealing with patients and their new and ongoing medications and in that way be able to increase the safety around mediation for the patient in need. Although the survey conducted as part of this paper focuses on pharmacists the background tries to explain in what way the different professions come in contact with medicines and how they would perhaps benefit from a shared list. The paper also tries to give a little insight to what kind of problems there could be related to prescriptions. In Sweden we have come a rather long way in the use of computers and the use of internet in the field of eHealth compared to other countries. The paper tries to show how the problem surrounding prescription of medicine is handled in the other countries of Scandinavia. Earlier studies have been conducted that looks at shared lists from the doctors view and also studies have been conducted that looks upon eHealth for patients partly in view of shared medication lists. No studies have been found that looks specifically at how pharmacists feel about it and how such a list would benefit them in their work to secure patient safety, hence this paper. In order to reach the papers purpose a survey was performed with pharmacists employed at different pharmacies in the southern part of Sweden. The result of the survey showed that there are indeed problems with prescriptions in the prescription repository and the majority of the pharmacists agreed that a shared medication list could help them in their work to secure patient safety when releasing prescribed medication. Although the pharmacist agreed for the most part in the benefits of such a list they did not know if it would solve all problems, which is for the future to decide.

Bakgrund: Det finns ett ökat behov av närstående, som vårdar den palliativa patienten i hemmet. Antalet vårdplatser inom slutenvården har minskat och andelen äldre ökar i befolkningen. Det palliativa teamet är av betydelse som stöd till närstående i hemmet i vården av den palliativa patienten. Syfte: Att kartlägga närståendes beskrivning av det stöd de fått från palliativa teamet under den tid de vårdade den palliativa patienten i hemmet och vilka förslag till förbättringar anger närstående, som skulle kunna stärka stödet från det palliativa teamet.Metod: En kvantitativ och kvalitativ registerstudie. Data hämtades från Svenska palliativregistrets (SPR) närståendeenkät, bearbetad av SPRs registerhållare och översänts till författaren i Microsoft Exelfil. Deskriptiv analys med frekvensberäkningar, procent samt medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd. Kvalitativ data med närståendes kommentarer analyserades med summativ innehållsanalys. Nyckelord räknades och därefter genererades fem koder. Samtliga närståendes kommentarer i citat har redovisats med följande fem koder; informationsbehov, kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och anpassad vårdnivå. Resultat: Majoriteten av närstående var nöjda med stödet de fått från palliativa teamet och med information om efterlevandesamtalet, var de skulle vända sig i en akutsituation, närståendepenningdagar, vem som är den patientansvarige läkaren under den palliativa patientens sista dagar i livet och hur få tag på denne vid behov och förväntat dödsfall. De förslag på förbättringar som närstående redovisade var; förbättringar om ett ökat informationsbehov, bättre kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och vårdnivå för den palliativa patienten. Konklusion: Majoriteten av närstående var nöjda med det stöd de fått från palliativa teamet under tiden de vårdade den palliativa patienten i hemmet. De förslag på förbättringar, som närstående angav omfattade behov för ökad information, bättre kommunikation, stödbehov och anpassad vårdnivå för den palliativa patienten. / Background: There is an increased need for caregivers to provide in home care for the palliative patient. The number of hospital beds have decreased and the proportion of elderly in the population is expected to increase. The palliative team has an important role in providing support for the palliative patient and their caregivers during in home care. Purpose: Compilation of caregivers’ perception of the support from the palliative team during in home care for the palliative patient and their suggestions for improvements in support from the palliative team.Method: A quantitative and qualitative registry study. Data received from the Swedish Palliative Registry caregiver survey, summarized by the registry technician, was sent via a Microsoft Word file to the author. Descriptive analysis by calculations of frequency, percent, standard deviation and variation width. In the qualitative section all suggestions from caregivers’ were analyzed with summative content analysis. Keywords counted and divided into five codes; information needs, communication and dialogue, support interventions and level of care for the palliative patient. Result: A majority of the caregivers’ were satisfied the support received from the palliative team and information received regarding the follow-up interview after the passing of the palliative patient, knowledge of who was the primary care physician during the palliative patient’s last week of life and how to contact him/her, where to turn in an acute situation and the expected death of the palliative patient. Caregivers’ suggestions for an improvement in support included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient. Conclusion: A majority of the caregivers were satisfied with the support received from the palliative team during the time they cared for the palliative patient at home. Caregivers’ suggestions included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur primärvårdens fysioterapeuter ser på sin roll inom cancerrehabiliteringen. Följande faktorer undersöktes: ålder, tidsmässig erfarenhet inom yrket och specifikt inom primärvården, hur ofta fysioterapeuter möter cancerpatienter, upplevd kunskap, upplevd tillgång på resurser, uppskattning från cancerpatienter samt läkares uppfattning om fysioterapeutens roll/kompetens. Studien utfördes med en elektronisk enkät och skickades ut via mail till chefer vid hälsocentraler placerade i Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Jönköpings län samt Region Sörmland. Cheferna ombads vidarebefordra mailet till de fysioterapeuter som arbetade vid hälsocentralerna och sedan återkoppla i ett svarsmail hur många fysioterapeuter som mottagit mailet. Totalt 66 personer besvarade enkäten. Samband analyserades mellan de ovan nämnda faktorerna och utgångsvariabeln “Självklar del”, som handlar om i vilken utsträckning fysioterapeuterna känner sig som en självklar del inom cancerrehabiliteringen. Vid analysen genomfördes en dikotomisering för att få en ökad statistisk power. Signifikansnivån sattes till 0,05 och när analysen genomfördes påträffades två statistiskt signifikanta samband. Det första sambandet innebar att fysioterapeuter som känner sig mer uppskattade av cancerpatienter också känner sig som en mer självklar del inom cancerrehabiliteringen (p<0,001 vid ursprunglig variabel ochp=0,004 dikotomiserad). Det andra sambandet innebar att de som upplever att läkare i större utsträckning är medvetna om fysioterapeutens kompetens också känner sig som en mer självklar del inom cancerrehabiliteringen (p=0,030 vid ursprunglig variabel, p=0,160 respektive 0,007 beroende på hur dikotomiseringen genomfördes).

Syfte: Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod. Resultat: I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende. Slutsats: I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende. / Aim : The purpose was to investigate what awareness and management of routines as well as the preventive work that registered healthcare personnel in leadership position in primary care have regarding abuse and addiction to employee- registered healthcare personnel. Method: The study has been conducted as a descriptive survey. A quantitative method was chosen to reach a larger population for a short period of time. Result: The study found that the majority of respondents in leadership positions had leadership training and most of them had education about addiction and abuse. The study shows that they work more or less preventively with addiction and abuse to their staff. It appears that legitimate healthcare personnel in management positions consider themselves sufficiently knowledgeable about addiction and abuse. They highlight the importance of further training in the field and that they are needed to discuss more at workplace meetings about addiction and abuse. Conclusion: The study shows that they work preventively by using the local policy regarding alcohol and addiction. The local routines are different between council and the communities and differences are that the council has a common policy for the whole of Dalarna, while the communities have their own policies. Furthermore, it appears that registered healthcare personnel in management positions have knowledge of addiction and abuse.

<p>Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.</p><p>Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar.</p><p>Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende.</p> / <p>Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas.</p><p>Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions.</p><p>Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.</p>

<p>När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta?<em></em></p><p>Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga.</p> / <p>The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces.</p><p>The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.</p>

Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town? - a study about Ulricehamn’s image of today and future profile Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis &amp; Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors. We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’? Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city. / Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad? - en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis &amp; Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer. I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv? Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden. Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar. Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende. / Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas. Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions. Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.