Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme. Dessvärre lyfts ofta problem angående akustiken upp i hus med trästomme. Ett av de befintliga husen på universitetsområdet sägs ha problem med stegljud och fastighetsägaren vill att detta potentiella problem bör förbättras för framtida byggnader. Syftet med denna studie är att konstatera hur akustiken i en framtida universitetsbyggnad med trästomme bör uppfattas och vilka stegljudskrav som bör ställas på byggnaden för att upplevelsen ska vara tillfredställande. För att få den kunskap utförs en enkätundersökning och stegljudsmätningar av de befintliga husen för att kartlägga vad som uppfattas som en tillfredsställande ljudmiljö. / This thesis deals with the impact sound of two wooden buildings on the campus site in Växjö. The city is highlighted frequently as a good model on environmental and climate issues. The municipal real estate company that owns, manages and builds the university's buildings, is interested in these issues when building new houses. The two most recently built houses are constructed with wooden frames, which is considered a good environmental choice. Future house is also expected to be built with wooden frames. Unfortunately problems due to acustics are often raised. One of the existing houses at the university are said to have problems with its impact sound and the property owner want this potential problem to be improved for future buildings. The purpose of this study is to gain knowledge from two existing wooden houses in the area. To do this a survey investigating how the acoustics of the buildings are perceived is compared with measurement of impact sound measurements.

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta? Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga. / The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces. The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.

<p>Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town?</p><p>- a study about Ulricehamn’s image of today and future profile</p><p>Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors.</p><p>We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’?</p><p>Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city.</p> / <p>Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad?</p><p>- en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil</p><p>Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer.</p><p>I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv?</p><p>Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.</p>

Sammandrag  Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola.  Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan.  Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck. / Abstract  The aim of this study has been to examine students' perception of their ability to be creative in school, what conditions that exist for creative activities and cultural experiences, and how to the school comply with the steering documents regarding arts in school.  Quantitative method in the form of questionnaires has been used along with structured observations. The research has taken place in a primary school in western Värmland and involved 151 pupils and eight teachers. The empirical data indicates that students have the greatest opportunity to be creative in subjects where the observations pointed towards good target achievement, where students were involved in their own learning as well as were the physical premises were appropriate. The material also indicates that the pupils are offered cultural experiences only to a very limited extent in school.  This study’s research section supports that the creative activities are highly relevant to school by discussing policy documents, development and learning research, creative process and the importance of experiences and impressions.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  Metod Studien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens. Detta omvandlas sedan till motsvarande MET-minuter. Domänerna som undersöks är ”hem- och hushållsarbete”, ”aktiv transport”, ”motion och träning på fritiden”, ”yrkesarbete eller studie” samt ”motion och träning på betald arbetstid”. Urvalet utgörs av personer som tränar på tre gymanläggningar i Stockholms stad. Resultat Resultatet baseras på 65 deltagare. 63 av dessa uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet under en lugn vecka, motsvarande siffra för en stressig vecka är 59. Totalt minskade aktiviteten med 910,3 MET-minuter i den stressiga veckan, detta i jämförelse med en lugn vecka. Signifikanta skillnader i fysisk aktivitet ses i domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden”. Vidare ses en stor spridning i aktivitetsgrad inom domänerna ”yrkesarbete eller studier” och ”aktiv transport”, skillnaderna mellan veckorna är inte signifikanta.”Motion och träning på betald arbetstid” utnyttjas av ett fåtal deltagare, signifikanta skillnader går inte att påvisa. Slutsats Majoriteten av deltagarna når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket är positivt, men det finns en skillnad i aktivitetsgrad beroende på den upplevda stressen i vardagen. Utmärkande är domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden” där aktiviteten sänks under stressiga veckor. Det är av stor vikt att utforska området kring domäner och en kartläggning på samhällsnivå kan i framtiden möjliggöra punktinsatser för ökad fysisk aktivitet, och på så vis öka välmåendet hos befolkningen.

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola. Elevernas svar (Huutoniemen ala-aste) från tiden före renoveringen 1997 jämfördes med motsvarande svar efter renoveringen 2000. På samma sätt jämfördes elevernas svar i Huutoniemen ala-aste och elevernas svar från referensskolan år 1997. Resultatet testades med SPSS med Chi Square test av beroende (p&lt;0,05 eller p&lt;0,01). Elevernas subjektiva bedömning av skolmiljön i formav luftkvalitet, utrymmen, temperatur städning, belysning och bullerförhållanden var sämre i objektskolan än i referensskolan men blev signifikant bättre efter renoveringen. Prevalensen av elevernas hösnuva och långdragna hostperioder var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant efter renoveringen. Prevalensen av elevernas nuvarande symtom av huvudvärk samt besvär av ögonen var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant i objektskolan efter renoveringen.Elevernas subjektiva bedömning av skolan somorsak till nuvarande symtom: trötthet, huvudvärk, besvär av ögonen eller näsa, hosta, besvär av hud i ansiktet, fjällning/klåda i hårbotten/öron samt torr/kliande rodnad hud på händerna var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant efter renoveringen. Medelvärdet av CO2 minskade i den renoverade skolan drastiskt under lektioner från en nivå 2220ppm till 870 ppm och var efter renoveringen på en ungefär samma nivå som i referensskolan. Renoveringen av Huutoniemen ala-aste har givit mycket bättre skolmiljö för elever och lärare. / The aim of the questionnaire study was to investigate what kind of changes a large renovation of the primaryschool Huutoniemen ala-aste had for the subjective experience of the environment as well as complaints and symptoms of the pupils. The reference school was the primary school Palosaaren ala-aste in which a major renovation was made earlier. The opinions of the pupils and other information were collected with a standardized and verified questionnaire produced byClinic of Occupational Medicine in the City ofÖrebro, Sweden. The questionnaire was sent to over 470 pupils in both schools before and after the renovation at the same time of the year in 1997 and 2000. Technical measurements of CO2, relative humidity and temperature in the indoor air were made before and after the renovation and at the same time of the year in 6-8 classrooms/school. The answers of the pupils in Huutoniemen ala-aste from the time before the renovation 1997 were compared to the answers after the renovation in 2000. In a similar way answers of the pupils in Huutoniemen ala-aste were compared to the answers from the reference school in 1997. The results were tested by the SPSS with Chi Square test for independence (p&lt;0,05 or p&lt;0,01). The subjective evaluation of the pupils of the environment as air quality, rooms, temperature, cleaning, lighting and noise were significantly worse in the object school than inthe reference school but became significantly better after the renovation. The prevalence of hay fever and long periods of cough duringthe previous yearwere significantly higher in the object school than in the reference school but were reduced significantly in the object school after the renovation. The prevalence of the present symptoms with headache and eye irritation was higher in the object school than in the reference school but was reduced in the object school significantlyafter the renovation. The subjective view whether the school was the cause of the present symptoms as tiredness, head-ache, eye irritation, symptoms of the nose, cough and the skin of the face and itch/tickle on the hair scalp/ears and symptomsof the skin of the hands were higher in the object school than in the reference school but were reduced significantly after the renovation. The medium level of the CO2 decreased dramatically in the object school during the lectures froma level of about 2220 ppm to about 870 ppmafter the renovation and was approximately at the same level as in the reference school. The renovation of the primary school Huutoniemen ala-aste gave a much better environment in the school for the pupils and teachers. / <p>ISBN 91-7997-108-3</p>

Bakgrund: Smärta är mer vanligt förekommande hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning jämfört med normalbefolkningen. Vuxna personer med flerfunktionsnedsättning är helt beroende av att personer i omgivningen uppmärksammar och kontinuerligt kartlägger deras smärta. Valida och reliabla bedömningsinstrument för smärta på svenska framtagna för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning saknas. Syfte: Att undersöka innehållsvaliditeten hos den svenska preliminära versionen av San Salvadourskalan för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning. Metod: I en Delphistudie med två rundor undersöktes innehållsvaliditeten för den svenska preliminära San Salvadourskalan. En enkät skapades och skickades via e-post till tretton experter i kliniskt arbete med vuxna personer med flerfunktionsnedsättning, vilka skattade relevansen av frågor i basfrågeformulär, smärtbedömningsskala samt texten tillhörande skalstegen i den. Item content validity index (I-CVI) beräknades för frågorna och Scale content validity index universal agreement (S-CVI UA) samt Scale content validity index average (S-CVI Ave) beräknades för skalan som helhet. Resultat: I-CVI för basfrågor, smärtbedömningsfrågor samt texten tillhörande dess skalsteg låg över 0,78 för flertalet frågor. S-CVI UA låg under 0,80 för alla delar. S-CVI Ave låg lika med eller över 0,90 för alla delar utom för texten i skalstegen i runda två. Slutsats: Utifrån experternas skattningar hade frågorna ett övervägande utmärkt I-CVI. Fortsatta studier av skalans innehållsvaliditet behövs för att kunna bedöma om den svenska preliminära San Salvadourskalan kan anses som valid för att bedöma beteenden som kan bero på smärta hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning. / Background: Pain is more common among adults with severe cognitive and physical impairments than in the overall population. These persons are often nonverbal and therefore dependent upon people in the vicinity to detect and continuously chart the presence of their pain. Validated and reliable pain observation scales for the group is scanty. Aim: The aim of this study was to assess the content validity of the Swedish preliminary version of the San Salvadourscale for adults with severe cognitive and physical impairments. Method: A modified Delphi in two rounds examined content validity of the Swedish preliminary version of the San Salvadourscale. A survey was distributed over email in 2 rounds. 13 clinically experienced experts estimated the relevance in the baseline-chart, the pain questionnaire and the different degrees in it. Item content validity Index (I-CVI) was calculated for the questions, Scale content validity index universal agreement (S-CVI UA) and Scale content validity index average (S-CVI Ave) was calculated for the scale. Result: The I-CVI for the questions in the baseline-chart, the pain questionnaire and the text for the different degrees was above 0.78 in most cases. S-CVI UA was below 0.80 in every domain. S-CVI Ave was greater than and or equal to 0.90 in five out of six domains. And below 0.90 for the different degrees in the pain questionnaire in the second round. Conclusion: Based on the experts ratings of the questions I-CVI showed mostly excellent result. Further studies on the content validity of the Swedish preliminary version of the San Salvadourscale is needed to investigate whether the content validity is sufficient to measure behaviors that can indicate pain in adults with severe cognitive and physical impairments.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

Denna kandidatuppsats utreder om eller till vilken grad museibesökare kan avgöra om eller när utställningsföremål utsatts för ingrepp eller vårdåtgärder. Sådana åtgärder kan vara stora, så som renovering eller försiktiga, t. ex. konservering. Valet av undersökningsområde kommer sig av egna undringar kring sådana frågor om vårdåtgärder av föremål i utställningar, och en saknad av upplysningar i samband med utställningar som kan svara på sådana frågor. Uppsatsen grundar sig i frågorna kan, eller hur väl, museibesökare avgöra eller utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet av museiföremål? och finns intresse hos museibesökare för redovisning av vårdåtgärder och materiell autenticitet, i utställningar eller annorstädes? Frågorna undersöks med en enkätundersökning bestående av en skriftlig enkät med tillhörande bilder på museiföremål. Enkäten rör museibesökares uppfattning av museiföremålens skick och orsaker till dessa, skickens autenticitet, vikten av att påtala när ändringar till skick gjorts samt besökares intresse av att lära sig om ovanstående företeelser. Analys av enkätsvaren visade att hälften av informanterna hade ensidig föreställning av föremålsvård som bestående antingen bara av aktiva vårdåtgärder så som ingrepp av olika slag eller bara av passiva vårdåtgärder så som begränsad användning och god förvaring. Dessa föreställningar skulle kunna balanseras och nyanseras genom redovisning av museiföremåls vårdåtgärder och utlärning av föremålsvård, något som en majoritet av informanterna också uttryckte intresse för. En drivande faktor i denna kandidatuppsats har varit förhoppningen att en diskussion kring redovisning av vårdåtgärder ska främja en diskussion kring museers uppfattade position som absolut kunskapsauktoritet, historiens många tolkningsmöjligheter till trots. / This thesis investigates if or to which degree museum visitors can determine if or when exhibition objects have been subjected to intervention or maintenance measures. Such measures could be vaste, for example a renovation, or careful, such as preventive conservation. The choice for area of investigation is a result of my own musings to such questions about maintenance measures of objects in exhibitions, and a percieved lack of information in conjunction with exhibits which can answer such questions. The thesis is based in the questions can, or how well can, museum visitors determine or deduce maintenance measures and material authenticity of museum objects? and do museum visitors have any interest in presentation of maintenance measures and material authenticity, in exhibits or elsewhere? The questions are investigated by way of survey, comprised of a written questionnaire with accompanying pictures of museums objects. The questionnaire regards museum visitors estimation of the conditions of the museums objects and the causes for these, the authenticity of the objects conditions, the importance of calling attention to deliberate changes to said conditions as well as the visitors interest in learning about all aforementioned occurences. Analysis of the questionnaire showed that half of the informants had a biased, unbalanced conception of object care comprised of either only active maintenance measures such as different kinds of intervention, or of only passive maintenance measures such as limited use or preventive storage. These conceptions could be balanced out and nuanced by presentation of maintenance measures of museum objects and by education in object care, something a majority of the informants also expressed an interest in. A driving force within this thesis has been the hope that a discussion about presentation of maintenance measures will further a discussion about the percieved absolute authority of knowledge of museums, despite history’s vaste possibilities of interpretation.

Efter regelbundna diskussioner om huruvida autentisering med statiska lösenord är ett bra tillvägagångssätt växte en idé fram om att undersöka hur människor hanterar sina autentiseringsuppgifter. Detta arbete tar sig an uppgiften att kartlägga svagheter i samband med autentisering vad gäller metoden, samt människors säkerhetsmedvetande och risktagande. Under studien genomfördes en enkätundersökning där 100 personer med varierande ålder och sysselsättning svarade fullständigt. Vi frågade hur de värderar, skapar och hanterar lösenord. De svarande fick även ta ställning till ett antal påståenden, vad gäller deras säkerhetsmedvetande och risktagande i samband med autentisering.Resultatet från studien visar att en majoritet återanvänder lösenord i mycket hög grad. Det framkommer också att en övervägande majoritet använder sig av memorering som huvudsaklig teknik för hantering av lösenord. Resultatet visar även att de svarande i hög utsträckning tycker lösenordets komplexitet är viktigare än dess längd. Dessutom kände sig endast 22% av de svarande ej trygga med ett lösenord som är 8 tecken långt, vilket är en låg procentandel eftersom 8 tecken är för svagt idag. Ämnet är dock komplext, en kombination av längd och komplexitet är önskvärt för att skapa ett starkt lösenord, samtidigt som lösenorden skall vara unika för varje enskild tjänst. Att använda memorering som sin huvudsakliga metod är dessvärre i dessa fall ej applicerbart. En bättre strategi är att använda sig av exempelvis en lösenordshanterare eller att memorera en ramsa. Exempelvis ta förstabokstaven från varje ord i en mening, Min katt heter Glenn han har 3 ben Vit nos &amp; Rött koppel vilket kan resultera i MkhGhh3bVn&amp;Rk. En bra början för att förbättra sin lösenordshantering är att först och främst värdera sina autentiseringsuppgifter som värdefulla, läsa på om ämnet, samt därefter ta fram en egen strategi som är lämplig. / After regular discussions about whether authentication with static passwords is a good approach, an idea emerged to investigate how people handle their authentication credentials. This report tackles the task of mapping weaknesses associated with authentication regarding the method, as well as human security awareness and risk taking. During the study, a survey was conducted in which 100 people completely responded, all with varying age and employment. We asked how they value, create, and manage their passwords. The respondents were also tasked to take a position on a number of allegations, regarding their security awareness and risk-taking in connection with authentication.The result of the study shows that the majority reuse passwords to a very high extent. It also appears that a large majority uses memorization as the maintechnique for password management. The result also shows that respondents to a great extent think the complexity of the password is more important than its length. In addition, only 22% of respondents felt unsafe with a password that is 8 characters long, which is a low percentage since 8 characters are too weak today.Though the subject is complex, a combination of length and complexity is desirable to create a strong password. In addition to that the passwords must be unique to each service. Using memorization as its main method is unfortunately not applicable in these cases. A better strategy is to use, for example, a password manager or to generate a memorandum chant. For example, take the first letter of each word in one sentence, My cat is called Glenn he has 3 legs White nose &amp; Redlink which can result in McicGhh3lWn&amp;Rl. A good start to improve one’s password management is to firstly evaluate authentication credentials as valuable, read upon the subject, and then develop a strategy that is appropriate to one’s needs.