331 |
Attityder till engelska lånord : - awesome eller skräckinjagande?Brundin, Jenniefer, Hebert, Jennifer January 2017 (has links)
Är engelska lånord ett hot mot eller har de en berikande effekt på det svenska språket? Det engelska språkets inflytande på det svenska språket växer ständigt i samband med utvecklingen, som resulterar i att nya begrepp och beteckningar letar sin in i det svenska språket. Frågan är dock om svenskar har en negativ attityd till de engelska lånordens framväxt eller om de är positivt inställda till dess inverkan på det svenska språket. Enligt en kvantitativ undersökning med ett urval informanter med svenska som modersmål har en klar majoritet av informanterna en positiv attityd till engelska lånord. En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar dock att den äldre generationen har en tendens att vara mer negativa till mängden engelska lånord i det svenska språket, och att de direkta lånorden inte är lika godtagbara som andra typer av lånord vilket kan bero på den ortografiska kopplingen till det engelska språket. De positiva attityderna är däremot betydligt fler främst hos den yngre generationen, som anser att engelska lånord har en positiv effekt på det svenska språket.
|
332 |
Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i skolans undervisning : IKT ger en mångfald av möjligheter, men är inte något i sig, utan blir vad vi gör den till.Östling, Anna, Björnberg, Carina January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie
|
333 |
Klarspråkets effekter för myndighetsspråk : En studie av utformning och effekter av ett autentiskt klarspråksarbetePettersson, Olof January 2014 (has links)
I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext. Undersökningen syftar till att analysera klarspråksarbetets roll för dagens myndighetsspråk. Undersökningen är indelad i två sektioner, en funktionell textanalys och en enkätundersökning. Textanalysen av de två beslutstextvarianterna klarlägger vilka klarspråksstrategier som har använts genom att belysa textens deltagare och vilka roller de har. Analysen utgår från texternas funktion som ett led i en längre kommunikationskedja och deras bruk av språkhandlingar, modalitet, processer och deltagarroller. Enkätundersökningen fylldes i på internet av 100 informanter, och undersöker vilka attityder de studerade textvarianternas målgrupp har till kommunikationen. Textanalysen visar att CSN har använt samma klarspråksstrategier genom hela beslutstexten, främst genom att synliggöra funktionella deltagare. Enkätundersökningen visar att olika avsnitt av beslutstexterna alstrar olika mottagarattityder. Klarspråksvarianten av huvudavsnittet, stycket ”Skäl till beslut”, bedöms av informanterna som begripligt och tillförlitligt. Det avslutande avsnittet, stycket ”Information”, bedöms som ungefär lika begripligt i klarspråksvarianten som i ursprungsvarianten. Sammantaget med textanalysens resultat innebär detta att ett klarspråksarbete måste anpassas efter vilka textavsnitt som ingår för att vara effektivt. Därför behöver utvecklandet av framtida riktlinjer för klarspråk kartlägga vilka textmönster som utgör ett effektivt klarspråksarbete för specifika innehållsavsnitt. Undersökningen visar att de nackdelar som klarspråksarbetets kritiker har utpekat visserligen existerar, men att de överträffas av de fördelar som följer av ett effektivt klarspråksarbete.
|
334 |
Ursäkta, men skulle du kunna göra mig en björntjänst? : Om idioms betydelser och fortlevnad i svenskanTrulsson, Anders January 2008 (has links)
Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.
|
335 |
Hälsobeteenden och Attityder till Hälsa hos Nyanlända Ungdomar - Hur Påverkar Asylprocessen?Carlsson Stark, Sandra, Hjertton, Marina January 2017 (has links)
No description available.
|
336 |
Reducering utav enkät : Risk mot icke-risk.Nilsson, Joachim, Adéla, Gabriel January 2020 (has links)
I denna rapport kommer det jämföras tre modeller inom tre olika metoder som är “Klassisk test teori”, “Item respons theory” och “Forward selection” för att undersöka ifall det är möjligt att minska antalet frågor ner till cirka fyra frågor och ändå kunna prediktera de utfall som erhåller ingen risk i en enkät om spelproblematik med god säkerhet. För varje metod så kommer det presenteras en modell med två frågor, en modell med fyra frågor och slutligen en modell med sex frågor samt dess precision på hur väl de kan prediktera de med ingen risk korrekt. Samtlig modellframtagning använder sig utav en träningsmängd utav datamaterialet och valideringen sker på en testmängd, detta för att undvika överanpassning utav modeller. För att dessa metoder skall kunna prestera så bra som möjligt har en del databearbetning utförts så som att hantera bortfall, extremvärden samt avgränsningar för att samtliga metoder skall fungera. Flera utav modellerna kan prediktera korrekt med över 90% säkerhet och slutgiltligen erhålls en modell inom forward selection metoden som med enbart fyra utav femton frågor kan prediktera 93,5% korrekt.
|
337 |
FYSISK AKTIVITET UNDER GRAVIDITET : En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansatsNordgren, Emma, Lindén, Sofia January 2019 (has links)
Syfte: Att undersöka om kvinnor vidmakthöll fysisk aktivitet under graviditet. Metod: webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats. Totalt 80 enkäter samlades in via olika grupper på Facebook. Har analyserats med deskriptiv statistik. Resultat: Kvinnor som var fysiskt aktiva innan graviditeten minskade eller bibehöll mängden fysisk aktivitet under graviditet. Ingen av kvinnorna ökade den fysiska aktivitetsnivån. Under besöken på barnmorskemottagningen fick flertal kvinnor inte någon skriftlig information om fysisk aktivitet eller tillräcklig information från barnmorskan. En majoritet av kvinnorna använde sociala medier flertalet gånger per dag och följde konton som handlar om graviditet eller fysisk aktivitet. Kvinnorna uppgav dock att den fysiska aktivitetsnivån inte påverkades av innehållet på sociala medier. Slutsats: Majoriteten av kvinnor minskade mängden fysisk aktivitet under graviditet och ett fåtal bibehöll samma mängd fysisk aktivitet under. Majoriteten av kvinnorna upplevde att de inte fick tillfredsställande stöd från barnmorskan. Kliniska implikationer: Barnmorskan bör rekommendera den gravida kvinnan att vara fysiskt aktiv under graviditet och samtala med kvinnan och fysisk aktivitet. Det är även viktigt att samtala om innehåll på sociala medier, vilket inte alltid är evidensbaserad information.
|
338 |
Högläsningen i svenskämnet : En studie kring lärarens mål med högläsning och hur eleverna upplever den i grundskolans årskurs 4–6 / Reading aloud in the Swedish subject : A study of what the teacher's goal is with reading aloud and how the students perceive it in the primary school grade 4-6Daebes, Ruqaia January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att förstå lärares mål med högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i grundskolans årskurs 4–6. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: Varför och hur ofta använder sig lärare av högläsning? Vilken typ av arbete sker under och efter högläsningen? Hur upplever elever högläsning? Till denna studie kommer både en kvalitativ och kvantitativ metod användas i form av intervju och enkät. Sammanlagt har tre lärare intervjuats med olika erfarenheter av högläsning och sammanlagt har 84 elever deltagit i enkätundersökningen. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes och enkäterna sattes ihop till 12 tabeller, en tabell för varje fråga. Dessa resultat jämfördes senare för att finna likheter och skillnader. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att alla tre lärare arbetade på olika sätt där avkoppling och boksamtal nämndes och de hade ett eller flera mål med högläsningen. Eleverna såg inte på högläsning på samma sätt som lärarna gjorde men de har lärt sig flera saker med hjälp av högläsning så som nya begrepp och flera upplevde att deras läsmotivation ökades. Det framkom att lärarna har varit en inspiration till läsglädje och läslust för eleverna. Flera elever tar även högläsningsrollen hemma där de väljer att läsa högt för sina syskon. / The purpose of this study is to understand teachers' goals with reading aloud as well as how the pupils perceive reading aloud in compulsory school year 4–6. The questions that will be used to for this study are: Why and how often do teachers read aloud? What kind of work is done during and after the reading? How do pupils experience reading aloud? For this study, both a qualitative and quantitative method will be used in the form of interview and a survey. In total, three teachers were interviewed with different experiences of reading aloud and a total of 84 pupils participated in the survey. The interviews were transcribed and compiled, and the surveys were compiled into 12 graphs, one graph for each question. These results were later compared to find similarities and differences. The work is based on sociocultural perspective. The result showed that all three teachers worked in different ways where relaxation and book talk were mentioned, and they had one or more goals with reading aloud. The pupils did not look at reading aloud in the same way as the teachers did, but they have learned several things with the help of aloud reading such as new words and some feel that their reading motivation had gotten stronger. It turned out that the teachers have been an inspiration for reading enjoyment and reading pleasure for the pupils. Several pupils also take the role of reading aloud at home where they choose to read aloud to their sibling.
|
339 |
Användarbortfall av småföretagare på faktureringstjänst på internet : En fallstudie på Fakturan.nu / User Churn of Small Businesses on BillingService on the Internet : A case study on Fakturan.nuWetell, Felix January 2020 (has links)
Den här studien syftar till att undersöka användarbortfall på webbaserad faktureringstjänst för småföretagare. Målsättningen var att, genom kartläggning av enkäter och intervjuer med användare, ta fram åtgärdsförslag för att förhindra framtida användarbortfall från tjänsten. Företaget bakom faktureringstjänsten har inte någon precis kunskap om varför nya användare väljer att lämna tjänsten. Detta eftersom man i dagsläget inte har några tydliga rutiner för att samla in denna information. Studien finner att tidigare användare av faktureringstjänsten har övergett denna för att de ansåg att designen på systemet var lite för inkonsekvent (bildbeskrivningen av webbsidorna motsvarar inte hur webbsidorna faktiskt ser ut) samt att priset inte stämde överens med förväntningarna de hade.
|
340 |
Socionomprogrammet - kan innehålla spår av heteronormativitet : En enkätstudie / The social work program - may contain traces of heteronormativity : A survey studyFarrell, Emma, Sandberg, Ellen January 2020 (has links)
Aim. This study examines the attitudes of social work students towards LGBT-persons, and whether the students perceive that the content of the social work program provides competence on LGBT related questions. The theoretical frame of reference is based upon queer theory. Method. A quantitative method was adopted to address the aims and objectives of this study. The study is limited to comprise of social work students from 3-7 semesters, from a Swedish university. A survey based upon earlier surveys and containing 41 statements was translated from English to Swedish. The survey was emailed to 245 social work students through the university’s email system. Results. Findings suggest that the majority of the social work students demonstrate tolerant attitudes towards LGBT-persons while a minority show negative attitudes. Further results suggest that most students do not believe that the educational content of the social work program sufficiently addresses LGBT related questions. The majority of the social work students estimates their competence in LGBT-questions as neutral or neither. The results further show a significant negative correlation between attitudes towards LGBT-persons and educational content, as well as between content and competence. Significant differences between semesters and perceived educational content was found. Conclusion. The study concludes a low level of heterosexism among social work students, a lack of competence of LGBT-related questions and an insufficient course content. The results partially confirm the study's hypotheses but also indicate other correlations. Course content offering more in-depth insights into LGBT-issues is seen as an area of improvement within the social work program. To conclude, this study is the first to investigate the subject at national level and therefore further research within this field is both suggested and recommended. / Syfte. Denna studie undersöker socionomstudenters attityder gentemot LHBT-personer och huruvida de anser att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet ger kompetens om LHBT-frågor. Studiens teoretiska referensram är baserad på queerteori. Metod. Studien använder kvantitativ metod för att besvara studiens syfte. Studien är avgränsad till att innefatta socionomstudenter mellan termin 3–7 på ett lärosäte i Sverige. Enkäten innehåller 41 påståenden vilka är baserade på tidigare studier. Påståendena är översatta från engelska till svenska och har mailats till 245 socionomstudenter via lärosätets mailsystem. Resultat. Enkätstudiens svar fann att de flesta socionomstudenter uppvisar toleranta attityder gentemot LHBT-personer, men att det också finns studenter som uppvisar negativa attityder. Vidare framkommer att de flesta studenter upplever att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet berör LHBT-frågor i låg utsträckning. Majoriteten av socionomstudenterna skattar sin kompetens om LHBT-frågor som varken eller. Resultaten visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan attityder och utbildningsinnehåll samt mellan utbildningsinnehåll och upplevd kompetens. Signifikanta skillnader går att finna mellan terminer och upplevt utbildningsinnehåll. Slutsats. Sammanfattningsvis fann studien en låg grad av heterosexism bland socionomstudenter, en avsaknad av kompetens kring LHBT-frågor samt bristande utbildningsinnehåll. Resultaten bekräftar delvis studiens hypoteser men påvisar också andra samband. Kursinnehåll som mer specifikt behandlar LHBT-frågor ses som ett förbättringsområde på socionomprogrammet. Den aktuella studien är den första att undersöka ämnet på nationell nivå och vidare forskning inom ämnet föreslås och rekommenderas.
|
Page generated in 0.029 seconds