Denna uppsats är ett examensarbete baserat på enkätundersökning om hur föräldrar till barn i förskoleåldern uppfattar kvaliteten i den förskolan deras egen/egna barn befinner sig i. Genom att uppmärksamma hur konstruktioner av kvalitet framträder i föräldrars beskrivning kan även deras barnsyn utläsas. Vad är viktigt för föräldrarna? Att ta reda på detta kan en slutsats dras kring hur föräldrarna ser på sina barn.Studien har en socialkonstruktivismanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Studien bygger på Wennerberg & Nilsson (2001) socialkonstruktivism teorin som påpekar att språket som vi använder oss av är socialt konstruerade. Uppsatsen är både kvantitativ och kvalitativ i den meningen att frågor i enkäten består både av slutna och öppna frågor. Det empiriska materialet i uppsatsen bygger på 42 enkäter från föräldrarna i pappersform och online form. Vid sammanställningen av svaren går det att se hur föräldrarna uttrycker olika åsikter kring vad som utgör och påverka förskolans kvalitet. Fyra faktorer framträder mest bland de tillfrågade kring vad de upplever som viktigast. •Barngruppsstorlek•Barns välmående•Lärande•Lämpliga egenskaper hos personalen såsom utbildning, engagemang och närvarande. Jämförelsevis visade det sig i analysdelen att betoningen för lärande är mer framträdande än för omsorg. Olika barnsyn kan urskiljas ur föräldrarnas svar. Barn som varande, barn som projekt, barn som en medmänniska och barn som både är skört eller stark.

Introduktion: En god och nära samt mer personcentrerad vård har förutsättning att gagna våra mest sköra patienter, vilket gör ämnet relevant för professionen. Utvecklingen av mobila team i form av mobil radiografi ligger därmed i linje med nära vård. Röntgensjuksköterskors inställning till och erfarenheten av utvecklingen av mobila arbetssätt är ännu ett relativt outforskat område. Syfte: Att undersöka attityden till och erfarenheten av mobil radiografi bland yrkesverksamma röntgensjuksköterskor. Metod: En egenkonstruerad digital enkätundersökning riktad till röntgensjuksköterskor. 72 respondenter besvarade enkäten. Resultat: Majoriteten av de 72 respondenterna har aldrig arbetat med mobil radiografi. Av de 19 respondenter som har arbetat med detta arbetssätt tidigare kan majoriteten tänka sig att arbeta med detta i framtiden. Vidare är 54% av samtliga respondenter positivt inställda till att arbeta med mobil radiografi i framtiden. De respondenter som varit yrkesverksamma under 5–10 år är mest positiva till detta arbetssätt och de respondenter som varit yrkesverksamma i färre än 5 år är mest tveksamma. Slutsats: Respondenterna upplever mobil radiografi som ett arbetssätt som potentiellt kan bidra till en mer personcentrerad och nära vård.

Föreliggande studies syfte är att undersöka om det finns en samstämmighet i hur samhällskunskapslärare definierar demokratibegreppet. Vidare syftar även studien till att undersöka huruvida det finns en samstämmighet i vilka arbetssätt och examinationsformer som används inom samhällskunskapen gällande demokratimomentet. Detta görs med hjälp av Öberg och Bäckströms studie (2021) som undersöker en eventuell kanon inom samhällskunskapen på högstadiet. I denna studie används Dahls polyarkidefinition och Schumpeters klassiska demokratidefinition för att analysera och utläsa kriterier för demokratier ur läroböcker och lärarsvar. Undersökningen genomförs med läroboksanalys samt en enkät och är därför en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien visar att det finns en samstämmighet gällande hur samhällskunskapslärare i stort arbetar och examinerar i delområdet demokrati. Vidare finns en överensstämmelse mellan hur lärare och läroböcker definierar begreppet demokrati. De båda fokuserar på att demokrati innebär att folket väljer företrädare för att föra deras talan, vilket pekar på att Schumpeters demokratidefinition är den som dominerar demokratiundervisningen. Dock förekommer Dahls kriterier, men beskrivs ofta som ett komplement till demokrati som ett folkstyre. Dessa kriterier (exempelvis yttrandefrihet) skildras mer som mänskliga rättigheter än en förutsättning för demokrati. Två läroböcker är tydligt kopplade till Schumpeters demokratidefinition, två läroböcker är ett mellanting men med Schumpeters definition i förgrunden. En lärobok, Arena 123, sticker ut och är mer präglad av Dahls demokratidefinition än Schumpeters.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av virtuellalaborationer i biologi. I denna studie betonas elevernas motivation. I inledningen beskrivs och förtydligas några begrepp. Vidare görs en jämförelse mellankonventionella laborationer och virtuella laborationer. Eftersom den här studien handlar omstudenters motivation i samband med virtuella laborationer görs dessutom en kort skriftligsammanställning av tidigare studier. Slutligen skildras betydelsen av virtuella laborationer förhögstadiets elever. Jag utgår ifrån Skinners teori om Operant betingning där virtuellalaborationer fungerar som stimuli och förstärker elevernas motivation. Datainsamlingsmetod för den här studien är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visaratt eleverna känner till vikten av laborativt arbete för att utveckla sin inlärning och ärmotiverade. Resultatet visar att majoriteten av eleverna vill ha mer tydliga instruktioner underlaborationens genomförande och detta bekräftades av lärarna. Samtidigt visar resultaten atteleverna tycker att den virtuella laborationen bidrar till en bättre motivation och kunskapsutveckling i jämförelse med den traditionella laborationen. Många virtuella pre-lab-övningar innebär att eleverna lär sig hur de använder kemiska apparater i labbet. Med dessa resultat och begränsningar i åtanke visade studien att det inte fanns någon signifikant skillnadmellan de två labb-undervisningsmetoderna när det gällde pre- och posttest data som främstfokuserade på konceptuell förståelse.

The purpose of this study was to investigate the relationship between social media use, primarily TikTok and Instagram, and mental health in high school youth, and to see if there were any gender differences in these results. The study is a quantitative survey and has used the GHQ-12 scale as a measuring instrument for mental illness, as well as screen time for social media use. The results found that there is no significant correlation between screen time and mental illness. However, there was a clear connection between girls' mental health and screen time, where the girls who spent the most time on social media felt the worst. This correlation did not exist for boys. / Denna studies syfte var att undersöka sambandet mellan socialt medieanvändande, främst av apparna TikTok och Instagram, och psykisk hälsa hos gymnasieungdomar, samt om det finns några könsskillnader i dessa resultat. Studien är en kvantitativ enkätundersökning och har använt GHQ-12 skalan som mätinstrument för psykisk ohälsa. Gällande skärmtid för sociala medieanvändande mättes deltagarnas skärmtid via mobilen för apparna TikTok och Instagram. Resultaten visade att det inte finns något signifikant samband mellan socialt medieanvändande och psykisk ohälsa. Däremot fanns ett tydligt samband mellan tjejers psykiska ohälsa och sociala medieanvändande, där de tjejer som spenderade mest tid på sociala medier mådde sämst. Detta samband fanns inte för killar.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse av elevers kunskaper om och intresse för virologi. För att nå syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning riktad till elever i grundskolan årskurs 9 och årskurs 3 i naturvetenskapsprogrammet. Resultaten visade att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har en högre kunskapsnivå i virologi och ett självskattat större intresse i virologi än eleverna i årskurs 9. Studien visar även på att eleverna anser familj och vänner och digitala medier som viktiga källor till deras kunskaper i virologi. Delar av svarsdata indikerade att nyhetsrapporteringen om sars-cov-2/covid-19 har påverkat elevernas kunskaper inom ämnesområden som virusstruktur och virussjukdomar. Resultaten tolkas spegla att eleverna på naturvetenskapsprogrammet utgör ett äldre och mer studieintresserat urval än eleverna i årskurs 9. Studien kan bidra till en förbättrad virologiundervisning genom att bistå med underlag till diagnostisk bedömning av elevers kunskaper och till konstruerandet av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.

Sverige har stora vattentillgångar, men kan trots detta uppleva torka i perioder. Vid torrare perioder kan grundvattennivåerna sjunka markant vilket kan öka risken för ändrade flödesriktningar och saltvatteninträngningar. Det avloppsvatten som renas idag släpps ut i vattendrag, men med de rådande klimatförändringarna kan kommuner behöva hitta alternativa råvattenkällor. Ett alternativ är återvunnet vatten; spillvatten som renas till den grad att det går att nyttja som dricksvatten igen. Studier visar att det är ytterst viktigt att inkludera allmänheten för att öka acceptans mot återvunnet vatten. Många accepterar att använda återvunnet till bevattning och annat som inte inkluderar kroppskontakt, men vill inte duscha i vattnet eller dricka det. Syftet med projektet var att se om attityder till återvunnet vatten skiljer sig i följande målgrupper: kön, ålder, utbildning och boendetyp. En enkät lämnades ut i ett lägenhetsområde och två husområden. Resultatet visade att många är positivt inställda till att återvinna vatten, men den positiva inställningen minskar ju närmare inpå kroppen det återvunna vattnet kommer. De olika målgrupperna hade knappa skillnader i åsikter, och i denna undersökning var det inte någon skillnad i attityd beroende på bostadstyp.

Uppsatsens syfte var att belysa regionfrågan. Att undersöka om politikernas åsikter, iBlekinge och dess grannlän, möjliggör en framtida regionbildning där Blekinge ingår. Studienbyggde på en kvantitativ enkätstudie där ordinarie förtroendevalda i samtliga Blekingeskommuner samt i Blekinge Landsting, Kalmar Landsting, Region Kronoberg och RegionSkåne fick möjlighet att säga sin åsikt. Svaren speglades i regionteori och analysen visade ensplittrad svarsbild. Uppsatsens hypotes var att Blekinge inte har en given och självklarframtida regiontillhörighet och att synen på framtiden skiljer sig beroende på var i länet dubor. Frågeställningen som uppsatsen avsåg att besvara var: ● Hur ser de förtroendevalda politikerna på Blekinges möjligheter till en framtidaregionbildning? Enkätundersökningen byggde på svar från 264 av de 597 ledamöter som tillfrågats och visadepå tydliga tendenser som stödde hypotesen. Uppsatsens frågeställningar kunde besvaras.Blekinge har inte en självklar regiontillhörighet, i alla fall inte hos de förtroendevalda. De undersökta gruppernas svar hade konsensus om att Blekinge borde ingå i en större region,74,2% ansåg detta. Samtidigt menade 47,7% att Blekinge inte hade en självklarregiontillhörighet. När de som ansåg att Blekinge borde ingå i en större region, eller att hadeen självklar regiontillhörighet, fick svara på hur en framtida region där Blekinge bäst skulle seut blev svarsbilden splittrad.De förtroendevalda politikerna som medverkade i undersökningen ser inte samma framtidgällande Blekinge och vad som är en bra regiontillhörighet. Detta gäller, med ett enstaka undantag, oavsett partitillhörighet eller geografisk verksamhetsort.

<p>Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ”Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen?”</p><p>Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar. De allra flesta tror att de själva kommer att prenumerera någon gång i framtiden. Samtidigt visar resultaten att målgruppen spår lokaltidningarna en framtida nergång. Idag är det teven som är det främsta mediet för nyheter. Lokaltidningarna hamnar på en andraplats på samma lista. Får ungdomarna titta tio år in i framtiden tror de fortfarande att det är teven som är det främsta nyhetsmediet. Lokaltidningarna tappar på bekostnad av Internet, men hittas fortfarande på topp-tre.</p><p>Bara en tredjedel av ungdomarna upplever att deras lokaltidning riktar sig till deras åldersgrupp, knappt någon tvivlade på vuxna som målgrupp. När vi bad dem bedöma sina respektive lokaltidningars olika egenskaper var de flesta försiktigt positiva eller likgiltiga. Värmlands tidningar är enligt våra enkätsvar varken snygg eller ful, varken pålitlig eller opålitlig, och så vidare…</p><p>Resultatet ger en aning om att lokaltidningarna står inför, om inte sin död, så åtminstone en stor utmaning.</p> / <p>This thesis was written in co-operation with the newspaper publicist organization ”Tidningen I skolan” and is based on a quantitative survey. The object of this thesis is to try to answer “What are the youth’s attitudes towards local newspapers in Värmland?” The survey asked questions about background, media habits, and expectations regarding the future. The population was limited to high school-students and the survey was handed out and collected during one visit to each of the classes.</p><p>Generally speaking, the respondents have a rather positive image of their local newspapers. A majority of them believe they’ll subscribe sometime in the future. At the same time, however, they predict a coming downturn for local newspapers. Presently, television is the number one source for news for our surveyed population, with local papers second. Asked to predict their own consumption ten years from now, internet-based news will have pushed print media down to third. But television is still on top.</p><p>Only a third of our respondents feel that their local paper caters to their own demographic, while hardly anyone doubted that grown-ups were a target group. When we asked them to appraise their local paper’s different characteristics, most were either cautiously positive or indifferent. The local newspapers in Värmland are, according to the answers we saw, neither good or bad looking, neither reliable or unreliable, and so on… The results hint at what is facing the local papers. If not their own demise, then at the very least a difficult challenge.</p>

<p>Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.</p>