Det problemområde som föreliggande studie grundar sig på är att det finns ett behov av forskning som utgår från barns perspektiv på konflikter. Därmed är studiens syfte att närma sig barns livsvärldar för att synliggöra och beskriva deras erfarenheter av fenomenet konflikter i förskolan och lyfta fram barnens röster. Forskningsfrågorna är följande ”Hur upplever förskolebarn konflikter?”, samt ”Hur kan essensen av förskolebarns konflikter beskrivas?”. Det empiriska materialet samlades in på två olika förskolor och utfördes med hjälp av gruppsamtal med 14 deltagande barn i fyra- och femårsåldern. Studien har en fenomenologisk ansats och inspireras av Giorgis analysmetod, varpå följande teman trädde fram i resultatet: En känsla i kroppen, Pedagogens roll och Fysiskt agerande i konflikter. Studiens resultat visar att barnen förknippar konflikter med att slåss, där medel som rivas, brottas, ta och kasta saker, bland annat används. De ger också uttryck för olika känslor såsom ledsen, arg, rädd och orolig, vilket kan förstås som att barnens upplevelser av konflikter är för dem något som ”inte känns bra”. Känslorna kan upplevas som okontrollerbara, obehagliga och som en källa till barnens agerande. Pedagogen tycks också ha en betydande roll i barnens konflikter. Utifrån barnens livsvärldar utgör känslorna i kroppen, främst arg och ledsen, fysiskt agerande och pedagogens roll essensen av fenomenet konflikter för barn i förskolan. Det innebär att om vi tar bort dessa egenskaper skulle fenomenet konflikt sluta att upphöra utifrån barnens upplevelser och erfarenheter. Slutsatsen som dras från denna studie är att barns konflikter bör synliggöras och inte förbises, att barnens röster ska få höras och lyftas fram både i forskning och i förskolan.

I detta examensarbete tar vi reda på lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande där syftet för det första är att synliggöra om det finns några generella drag för hur fenomenet beskrivs oavsett vilken yrkeskategori de tillfrågade tillhör. För det andra uppmärksammar vi vilken avsikt som intervjudeltagarna har med användandet av berättarmetoden men också i vilka sammanhang den förekommer. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två personer inom varje profession. Eftersom vi undersöker flera individers erfarenheter av samma fenomen, är en fenomenologisk ansats fördelaktig för att undersöka helhetsbilden av muntligt berättande. I resultatet kom vi fram till att muntligt berättande har flera positiva effekter. Den muntliga berättarmetoden är bland annat språkutvecklande och genom mötet skapas en gemenskap mellan berättare och åhörare. Den anses även engagerande oavsett med vilken intention den utförs och i vilka verksamheter och sammanhang som den används. En av slutsatserna är att de olika professionerna var eniga om att det finns vissa grundläggande egenskaper som måste existera för att aktiviteten ska kunna kallas muntligt berättande och dessa utgör fenomenets essens.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre bildlärare, verksamma på högstadiet, i syfte att undersöka hur de resonerar kring och arbetar med begreppen identitet och personlig utveckling i förhållande till bildämnet. Det insamlade materialet analyserades och tolkades sedan utifrån fenomenologisk teori, ämnesdidaktiskt perspektiv på uttryck och innehåll i abstrakta begrepp samt fyra, kända identitetsperspektiv. Studiens resultat visade på att de tre bildlärarna ansåg sig arbeta mycket med begreppen identitet och personlig utveckling i bildämnet, främst med anledning av att det uppfattades motiverande för eleverna. Begreppen uttrycktes av samtliga lärare vara mycket svårdefinierade och tolkningsbara, vilket i sin tur tycks ha bidragit till att lärarna ibland sa emot sig själva gällande hur de uppfattade och arbetade med begreppen. Gällande identitet visade resultaten att lärarna tyckte att begreppet handlade om att öka förståelsen av sig själv samt att få tid och metoder för detta. I lärarnas beskrivna undervisning av identitet var det skapande i kombination med reflektion kring konkreta identitetsfaktorer som framhävdes mest. Av de fyra identitetsperspektiven kunde vissa av dem påvisas i ett flertal aspekter av de generella strukturerna. Gällande personlig utveckling visade strukturerna att begreppet handlade om att få fram ett personligt uttryck samt att kunna ta ansvar för sitt lärande. I lärarnas beskrivna undervisning av personlig utveckling var det återigen det personliga uttrycket som framhävdes mest, och att eleverna fick arbeta med att utveckla detta genom att experimentera med nya material och tekniker samt öva på dessa för en ökad säkerhet inom olika bildskapande tekniker.

Abstract  Children according to children  From a phenomenological perspective of childhood sociological approach I have had interviews with eight children made a qualitative survey. The purpose of which was to seek knowledge about children's views on children, and to explore the essence of the phenomenon of children. What emerges from the interviews is that there is a clear differentiation between children and adults. Children and adults do not according to children do the same things, and it is the size acording to them to see if it is a child or not.  Being a child is a temporary state, but for the children is the beginning and the end difficult to define. Age has a part in it but also how children play.  Based on my interviews I see children describe children as playing thinking phenomena when they analyze children from an outside perspective. / Sammanfattning  Barn enligt barn  Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med barndomssociologiskt synsätt har jag genom intervjuer med åtta barn gjort en kvalitativ undersökning, där syftet varit att söka kunskap om barns syn på barn, samt att utforska essensen i fenomenet barn.  Det som framkommer i intervjuerna är att det finns en tydlig differentiering mellan barn och vuxna. Barn och vuxna gör, enligt barn, inte samma saker och det går på storleken att se om det är ett barn eller ej. Att vara barn är ett temporärt tillstånd men för barnen är början och slutet svåra att definiera. Åldern har med saken att göra men också leken.  Utifrån mina intervjuer ser jag barnen beskriva barnen som lekande tänkande fenomen där de i stort intar en utifrån-position i sina svar på de frågor jag ställer.

Objective: Emerging prospective evidence from mixed samples, mostly covering short-term follow-up periods, suggests that childhood loss of control (LOC) eating predicts significant impairment in mental and physical health. This study sought to investigate the natural course of childhood LOC eating over the long term and in relation to binge eating disorder (BED) diagnosis, psychopathology, and body weight trajectory in the community. Method: A total of 60 children (8-13 years) with LOC eating within the past three months and 60 demographically-matched children without LOC history were assessed with the Eating Disorder Examination adapted for Children and self-report questionnaires over a 5.5 year follow-up period. Missing data were imputed. Results: Over follow-up, 38.3% of children showed persistent LOC eating, and 28.3% revealed an onset of LOC eating. Persistent LOC eating significantly predicted onset of partial-/full-syndrome BED at follow-up. Negative prognostic effects on eating disorder psychopathology, depressive symptoms, and body mass index were non-significant. Discussion: The results indicate a moderate stability of LOC eating over the long term. LOC eating, especially if stable, was suggested as a variable risk factor of clinically relevant eating disturbances. In contrast, a prognostic value for psychopathology and body mass index was not confirmed.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault’s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault’s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning. The didactical theory has worked as a base from which to discuss how to evaluate this. In the discussion the author suggests a theoretical view for further development of a didactical theory. The main angle of the approach is to develop didactical theory and to create bigger space for pupils in knowledge. The didactical theory is a useful tool for teachers view on pupil’s intake of knowledge and how the pupils work in classrooms.

Objective: Emerging prospective evidence from mixed samples, mostly covering short-term follow-up periods, suggests that childhood loss of control (LOC) eating predicts significant impairment in mental and physical health. This study sought to investigate the natural course of childhood LOC eating over the long term and in relation to binge eating disorder (BED) diagnosis, psychopathology, and body weight trajectory in the community. Method: A total of 60 children (8-13 years) with LOC eating within the past three months and 60 demographically-matched children without LOC history were assessed with the Eating Disorder Examination adapted for Children and self-report questionnaires over a 5.5 year follow-up period. Missing data were imputed. Results: Over follow-up, 38.3% of children showed persistent LOC eating, and 28.3% revealed an onset of LOC eating. Persistent LOC eating significantly predicted onset of partial-/full-syndrome BED at follow-up. Negative prognostic effects on eating disorder psychopathology, depressive symptoms, and body mass index were non-significant. Discussion: The results indicate a moderate stability of LOC eating over the long term. LOC eating, especially if stable, was suggested as a variable risk factor of clinically relevant eating disturbances. In contrast, a prognostic value for psychopathology and body mass index was not confirmed.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.