This paper discusses musical folklore-collecting practices in Estonia in the 1950s and 1960s. My aim is to observe folkloristic encounters that took place 50 years ago { to do ethnographic Fieldwork in the ethnomusicological past, as called for by Philip Bohlman (Bohlman 1997). The objects of my research are the folkloristic Fieldwork culture from half a century ago (one of the cultural processes characteristic of that era) and its representatives: the folklorists and their interviewees. 'Fieldwork in the past' is a key phrase which allows us to study the persons operating at the time as equally historical Others without focusing too much on the deconstruction of past disciplinary practices, but rather attempting to assume the position of an understanding and sensitive listener to the voice of the Other.

In die folgenden drei Verzeichnisse (Estland, Lettland und Litauen) wurden deutsche und deutschsprachige Musikerpersönlichkeiten aufgenommen, die in den baltischen Ländern geboren wurden oder in sie aus deutschsprachigen Gebieten einwanderten und längerzeitig in ihnen tätig waren. Als Musikerpersönlichkeiten werden nicht nur Komponisten angesehen, sondern es werden auch Interpreten, Musikpädagogen, Instrumentenbauer, Musikorganisatoren, Musikaliendrucker usw., also die Gesamtheit der in den baltischen Musikkulturen Aktiven, einbezogen. Das Verzeichnis ist als ein Baustein innerhalb der Kulturtransfer- und Migrationsforschung zu verstehen.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna. Frågeställningar vi utgått ifrån är: När inrättades de första barninstitutionerna i Estland och Sverige, varför bildades de, vad var de till för och hur har de sett ut? Vilka var de tidigaste pedagogerna och vilka var deras grundtankar om barn? Har de tidigare pedagogernas barnsyn påverkat lärarinnornas syn på barn? Metoden som används är en innehållsanalys där materialet är hämtat från tryckt litteratur samt elektronisk media. Den tidigare forskningen belyser bl. a. Fröbels, Owens och Pestalozzis idéer och tankar kring barninstitutionerna och deras syn på barn.

Händel-Oratorien in den baltischen Ländern.

<p>The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy. This paper also addresses issues with corruption as it is a major problem in Russia and affects every day life in society. My results show that since Vladimir Putin came to power, Russia has got a higher degree of corruption and the evolution of democracy has gone backwards. I also found that there is a lack of social capital in the Russian society. In Estonia however, the results show that the country now has a well-functioning democracy. The legal environment for NGOs has steadily improved since Estonia became member of the EU. However, there still remain some deficit with regards to being a participating democracy at the grass-root level within the civil society. The theories used in this paper are Heidenheimer´s theory on corruption and Robert Putnam´s institutional theory on horizontal organization and social capital. The methods used are comparative case study and most similar systems design.</p>

Stater är de enda legitima enskilda aktörerna i det internationella systemet. Varje enskild statsträvar alltid att främja sina egna säkerhetsintressen liksom handelspolitiska och kulturellaintressen och staten gör detta genom olika medel som t.ex. diplomati och ekonomi för att baranämna några. Men utöver dessa medel har staten alltid haft förmågan att utöva våldsmakt bådemot andra stater och sina egna invånare. Våldsutövandet har också varit grunden för den modernastaten. Krigföring och våldsutövande har i sin tur givit upphov till en komplex byråkrati,skatteväsende och centralstyre i syfte att effektivare uppnå dessa strävanden. En annan aspekt avstaten har varit dess ständiga strävan att forma allianser i syfte att förbättra sitt säkerhetspolitiskaläge.Estland är en småstat som förväntas uppträda som fullvärdig stat och som sådan har Estland enFörsvarsmakt. Närheten till Ryssland gör att Estland använder stora resurser för att bygga upp sinFörsvarsmakt. En satsning som efter NATO medlemskapet har ifrågasatts av vissa politiker. Detsistnämnda har givit upphov till frågan om varför Estland har en Försvarsmakt. Är det enbart föratt försvara landet mot yttre motståndare eller finns det fler anledningar?Det primära syftet med uppsatsen är att pröva om Charles Tillys statsformeringsteori ocksåstämmer på Estland. Tilly presenterar ett antal faktorer som anses ligga till grund för behovet avförsvarsmakter. Alltså studerar jag om staten Estlands motiveringar för behovet av enförsvarsmakt överensstämmer med Tillys teori. Utöver detta finns ett underordnat syfte sominnebär att diskutera Estlands motiveringar i anslutning till en av dessa faktorer i en större kontext. / States are the only legitimate actors in the international system and are always expected to protecttheir own security, trade, and even cultural interests. They do this through diplomacy andeconomy, just to name some of the tools. However, beyond that, the states have always had theability to exercise violence not only towards other states but, their own population as well.Exercising violence has been a cornerstone of the modern state. The exercising of violence has inturn given rise to a complex bureaucracy, taxation systems and centralisation of power in order toachieve a higher degree of efficiency. Another aspect of the state has always been its endeavourto form alliances with the purpose of improving its security situation.Estonia is a small state, which nevertheless is expected to act as one, and as other states, it has itsdefence forces. The proximity to Russia forces Estonia to use large resources for building-up itsdefence. An effort which has been questioned by certain politicians after Estonia became amember of NATO. The latter has led me to ask, why does Estonia have its own defence forces? Isit only to defend the state against foreign enemies or are there other reasons?The main purpose of this thesis is to test Charles Tilly’s theory about state formation and if it isapplicable to Estonia. Therefore, I will examine if the Estonian state reasoning about theexistence of defence forces corresponds to Charles Tilly’s theoretical model about stateformation. In addition, the purpose of this thesis is to discuss certain aspects of the model andthereby put Estonia into a larger context. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

School of Economics, Diss.--Stockholm, 2007. / Enth. 6 Beitr.

Thesis (doctoral)--University of Tartu, 2006. / Vita. Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen. Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel. Det säkerhetsfrämjande samarbetet har uppnått positiva resultat i Baltikum, Sverige och Försvarsmakten. De drivkrafter som funnits utifrån Allisons teorier är; säkerhet i Östersjön, ett Baltikum närmare Europa, integration i EU och Nato samt välvilja och resultat. De två perspektiven har tillsammans bra förklaringskraft.

Die Magisterarbeit untersucht die verschiedenen Integrationskonzepte gegenüber der russischen bzw. polnischen Bevölkerung in Estland, Lettland und Litauen und vergleicht ihre Wirksamkeit.