Syftet med den här litteratur- och enkätstudien är att söka efter svar på varförspecialpedagoger ofta får arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen ochdelar av den specialpedagogiska utbildningen. För att nå syftet har följande frågeställningarformulerats: Vilka faktorer kan ha orsakat förvirringen kring specialpedagogens roll? Vilka lösningar kan vara tänkbara för att få bukt med förbistringen kring vad enspecialpedagog ska och bör göra?Metoden är en mixed method med både kvantitativ och kvalitativ ansats. En litteraturstudiesom undersökte åtta artiklar genomfördes, samt en enkätundersökning med specialpedagoger,speciallärare, och rektor på en och samma skola.Teorin som använts för att förklara specialpedagogens yrkesroll i utveckling är TomasBrantes professionsteori.Resultatet som blir mest synligt i litteraturundersökningen är att en majoritet av allskolpersonal verkar tycka att det varken finns en skillnad på specialpedagoger och speciallärareeller att det är nödvändigt med en sådan skillnad. Flera specialpedagoger upplevde att debegränsades av okunskapen kring deras yrkesroll. Väldigt få specialpedagoger är involverade iarbetet med skolutveckling i tillräcklig grad för att uppfylla examensordningen. Svaren frånenkätundersökningen var annorlunda än litteraturstudien. Respondenterna ienkätundersökningen tyckte att deras uppdrag och roll anpassades efter deras kompetens, ochvar även villiga att ha undervisning. Rektorns svar var snarlika. Professionsteorin visar attspecialpedagogyrket har drag av både semiprofession och preprofession, med en tendens åtsemiprofession.Slutsatsen är att specialpedagogens roll tycks vara beroende av behov och förväntningarfrån kollegor och ledning. Den syn på specialpedagoger som många bland skolans personalfortfarande har är föråldrad, baserad på examensordningar och uppdragsbeskrivningar som är25 år gamla. Därför har specialpedagogen fortfarande svårt att få arbeta mer med skolutvecklingän direkt undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en fördjupad förståelse för hur speciallärare med specialisering språk-, skriv-, och läsutveckling upplever sitt yrke i relation till examensordningen. Vi har även undersökt rektorers syn och tankar kring speciallärarrollen och deras examensordning. Studien har en kvalitativ och kvantitativ forskningsansats med enkäter som underlag. Resultatet har analyserats med hjälp av två olika teorier, professionsteori och organisationsteori. Därtill lyftes även det specialpedagogiskt perspektiv in i studien. Vidare har det framkommit att det är ett fåtal rektorer som fokuserar på gällande examensordning vid en anställning och studiens resultat har visat att den inte heller var av vikt i den faktiska verksamheten. Det är ett fåtal speciallärare i studien som har en tydlig nedskriven uppdragsbeskrivning. Speciallärare idag har visat sig ha ett brett uppdrag med skilda arbetsuppgifter. Det framkom att undervisning var det uppdrag som nämndes flest gånger och undervisningen skedde på individ- eller gruppnivå. Flera av respondenterna beskrev att de i sina uppdrag utförde läs- och skrivutredningar, pedagogiska kartläggningar, var delaktiga i elevhälsoteamet och handledning av kollegor. Utifrån respondenternas svar tolkar vi speciallärarrollen som en komplex, spännande och utmanande roll i svenska skolan.

Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förväntningar rektorer och ämneslärare i svenska respektive matematik har på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Studien kan bidra till att fylla en kunskapslucka genom att den utfördes bland rektorer och ämneslärare verksamma på gymnasiet samt att studien särskilde förväntningar på speciallärare i inriktningarna språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Studien byggde på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor som besvarades av totalt 162 rektorer, svensklärare och matematiklärare. De slutna frågornas svar analyserades kvantitativt i tabeller och diagram och de öppna frågornas svar analyserades kvalitativt genom att de delades in i olika kategorier. Studiens resultat visade att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas förväntningar på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Resultatet visade även att deltagarna har ett i huvudsak kategoriskt synsätt på skolsvårigheter och specialpedagogiska insatser förväntas främst vara åtgärdande på individnivå.

Studien har undersökt huruvida den specialpedagogiska diskursen så som den presenteras i examensordningen kan sägas generera en hyperreell specialpedagogisk yrkesroll. Det empiriska materialet bestående av examensordningarna för specialpedagogutbildningen (1993-2017) har analyserats med diskursteoretisk metod för att sedan placeras i relation till Jean Baudrillards teorier om det postmoderna samhällets simulerade verklighet. Studiens resultat visar att om examensordningens specialpedagogiska diskurs placeras inom ramen för en Baudrillariansk analys så finns det gemensamma nämnare som kan tolkas som genererande en hyperreell yrkesroll. Dessa gemensamma nämnare diskuteras med hjälp av tidigare forskning, diskursteori och Baudrillards teoretiserande av fenomen inom ramen för det postmoderna samhället. De specialpedagogiska implikationer som skulle kunna bli konsekvensen av ett hyperreellt yrkesutövande utreds också och placeras i en mer konkret, elevnära kontext.

Specialpedagogernas roll över tid har varit föränderlig och genom denna studie vill vi se vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika stadierna F-6, 7-9 och gymnasiet. Även få en bild av vilka arbetsuppgifter som ingår regelbundet i specialpedagogens uppdrag samt se om och i så fall vilka arbetsuppgifter som specialpedagogen har som inte är specificerat i examensordningen. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie med online-enkäter ur ett slumpmässigt urval med den teoretiska förankringen i systemteorin. I studien framkommer det att specialpedagogerna oavsett stadie har likvärdiga arbetsuppgifter där alla uttrycker att de deltar i elevhälsan och dess arbete och en del specialpedagoger uttrycker att de skulle vilja vara mer delaktiga i utvecklingsarbetet. Det visar sig även att många av specialpedagogerna har arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen såsom rastvakt och vikarie och detta är inte generellt för ett stadie utan återfinns i alla stadierna. / The special educators role has been changeable over time and in this study we want to see which similarities and differences we can see between the stages F-6, 7-9 and upper secondary school. We also want to get a picture of which assignment's that the special educator does regularly and if the special educator has assignments that is not specified in the education ordinance. To reach our result we have done a quantitative study with online- questionnaire with a random selection with a theoretical support in systems theory. In the study it reveals that the special educators irrespective of which stage they are working in have similar assignments, all of the special educators express that they are a part of the student health and the work they do together. Some special educators also expressed that they want to be more involved in the development of the school. In the result it also shows that many of the special educators has assignments that is not included in the education ordinance as break guard and substitute and we can not only see it in one stage, we can see this emerge in all stages.