Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ”en skola för alla” tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar. Skolaktörernas förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev visar att man individualiserar problemen och förlägger dem hos den enskilde eleven. Normalitet och avvikelser skapas genom diskussioner om elevernas beteenden och prestationer vilket i mångt och mycket sker i relationer mellan de olika skolaktörerna inom den egna kontexten.

Ringsberg-Kristineberg is an area that contains a great cultural history dating back to the 18th century. In this area the city of Växjö is hoping to develop a “cultural and creative centre”. To achieve this they have used a planning method called cultural planning, this method uses for example a place’s culture and heritage as a guide in the search for what makes a certain place unique. The project in Ringsberg-Kristineberg made me interested in finding out which cultural heritages that were included and excluded in the future “cultural and creative centre”. I found three documents that contained the planning process of the project in Ringsberg-Kristineberg which I used as a material for a quantitative content analysis and qualitative textual analysis. The aim in this study is to examine which cultural heritage has been included and excluded in the accompanying documentation of the cultural planning-process in Ringsberg-Kristineberg. This was done by answering the following questions: (1) What does the inclusion / exclusion of cultural heritage look like in the accompanying documentation of the cultural planning method? (2) Seen from a timeline perspective; does it differ what has been included / excluded if one compares the accompanying documentation?The result shows that the first and the third of three documents show the exact same result regarding what has been included and excluded. The second document differs, it includes less heritages compared to the other two documents. Some of the included heritages are cultivation and planting, the brewery industry, the old prison and the old school town.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling.Materialet är kvalitativt och omfattar intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Teoretiskt har jag utgått från Lev S. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den sociokulturella teorin. För att kunna analysera och synliggöra den språkliga kodväxlingen har jag även utgått från Michel Foucaults maktperspektiv. Anledning är att barnens språkkval ses som en aktiv process i detta arbete. De använder sig av kodväxling som en form av makt för att inkludera och exkludera kamrater och personal på olika sätt beroende på olika situationer.Mitt resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk. NyckelordExkludera, förskolan, inflytande, inkludera, kodväxling, makt, resurs, tvåspråkighet. / The purpose of this study is to get knowledge of how bilingual children use their own two languages, Arabic and English in bilingual preschool environment and the factors which effect the choice of their languages and use of the Code-switching. The material is qualitative and includes interviews with two teachers and six observations of six children at the same department. They were one boy and five girls and their ages were 3 to 6 years. I have followed and observed them on several occasions during the years 2013- 2014.Theoretically, I have used a sociocultural perspective. In order to be able to analyze and make visible the code-switching I have also used Michel Foucault's power perspective. The reason is the children's languages have to qualify for an active process. They use code-switching as a power to include and exclude friend and staff in different ways depending on different situations.My results show that code-switching is common, normal, and a hallmark of the daily life of a bilingual for preschool environment and it is important children to be able to use all their language abilities in preschool. Bilingual and multilingual children can use the language and code-switching with different purposes that depends on the context. Children who use code-switching in their everyday life would have great opportunities for creative and rich conversation. Children can use the code-switching as a communicative resource and when they use code-switching as a resource from more than one language. The results also show the children use their language as a way to gain influence over a situation. Children can also choose a language that not all understand in order to communicate with any specific children. The literature review and the results show a research area with a number of blind spots. More research regarding code-switching and bilingual resources are needed in pre-school.

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.

Sammanfattning Titel: “De skandinaviska fondbolagens kriterier på hållbarhetsfonder” Kurs: 2FE75E, Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, Examensarbete (Kandidat) Författare: Ernest Dzogovic, Victor Ekerot & Hugo Fröding Handledare: Christer Foghagen Examinator: Petter Boye Lärosäte: Linnéuniversitet, Kalmar Nyckelord: Hållbarhet, Fond, Fondbolag, Taxonomi- och Disclosureförordningen, FN-mål, Kriterier; inkludera, exkludera & påverka.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför de skandinaviska fondbolagen använder sig av olika kriterier för de aktier som ska inkluderas i deras hållbarhetsfonder.    Metod: Studiens data har insamlats genom att arbeta utefter en kvalitativ metod. Primärdata har inhämtats från de åtta respondenter som samtliga är aktiva inom fondbranschen. Sekundärdatan i studien härstammar från litteratur, vetenskapliga artiklar och webbplatser.   Teori: Teorin som ligger till grund för uppsatsen består av intressentmodellen, legitimitetsteorin, FN:s 17 globala utvecklingsmål för hållbar utveckling & ESG.    Empiri: Den insamlade empirin är baserad på intervjuer med personer verksamma inom fondbranschen och har kompletterats med hållbarhetsredovisningar samt ytterligare dokument från respektive fondbolag och lagar och förordningar.   Slutsats: Sammanfattningsvis anser vi att fondbolagen använder sig av olika kriterier till sina hållbarhetsfonder för att tillgodose sina intressenters efterfrågan, leva upp till samhällets förväntningar och bidra till klimatomställningen. Fondbolagen säkerställer att kriterierna efterföljs genom deras investeringsstrategier där de väljer att inkludera, exkludera eller påverka samtidigt som de inte investerar mer än 5% i kontroversiella sektorer. Samtliga av de Skandinaviska fondbolagen agerade efter liknande regelverk där det inte framgick några större skillnader mellan de olika. Däremot visade det sig finnas skillnader mellan statliga och kommersiella fondbolag. Slutligen anser samtliga medverkande respondenter att taxonomi- och disclosureförordningen kommer att bli omfattande för hela fondbranschen, men understryker att det ännu är i ett tidigt stadie då lagstiftningen inte är helt färdigställd. / Abstract Title: “The Scandinavian fund companies’ criteria for sustainability funds” Course: 2FE75E - Business Administration III - Management Accounting, Degree Project (Bachelor) Authors: Ernest Dzogovic, Victor Ekerot & Hugo Fröding Advisor: Christer Foghagen Examiner: Petter Boye Institution: Linnaeus University, Kalmar Key Words: Sustainability, Fund, Fund Company, Taxonomy and Disclosure Regulation, UN Objectives, Criteria; include, exclude & influence.   Purpose: The purpose of the study is to investigate why the Scandinavian fund companies use different criteria for the shares to be included in their sustainability funds.   Methodology: The study data has been collected by working according to a qualitative method. Primary data have been obtained from the eight respondents, all of whom are active in the fund industry. The secondary data in the study comes from literature, scientific articles and websites.    Theory: The theory on which the thesis is based consists of the stakeholder theory, the legitimacy theory, the UN’s 17 sustainable development goals & ESG.   Empirical: The collected empirical data is based on interviews with people active in the fund industry and has been supplemented by sustainability reports and additional research of documents from each fund company and laws and legislations.    Conclusion: In summary, we believe that fund companies use different criteria for their sustainability funds to meet the demand of their stakeholders, live up to society’s expectations and contribute to climate change mitigation and adaptation. Fund companies ensure that the criteria are met through their investment strategies where they choose to include, exclude or influence while not investing more than 5% in controversial sectors. All of the Scandinavian fund companies acted according to similar regulations where no major differences were observed between them. However, it turned out that there are differences between state and commercial fund companies. In conclusion, all participating respondents believe that the taxonomy and disclosure regulation will be comprehensive for the entire fund industry, but emphasize that it is still at an early stage when the legislation is not fully completed.