No description available.

Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av långvarig smärta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestående av introceptiv exponering och avslappning för patienter med långvarig smärta. Studien använde en single-subject design där sex smärtpatienter genomgick en sex veckor lång individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förändringar gällande grad av acceptans samt upplevd smärtintensitet, i andra hand förändringar gällande smärtrelaterad ångest, rörelserädsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbättrad funktion, minskad smärtintensitet, minskad smärtrelaterad ångest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserädsla. Studien tyder på att denna behandling kan leda till positiva förändringar hos smärtpatienter för såväl kognitiva och känslomässiga komponenter som beteendemässiga komponenter. / Current research has shown that psychological factors play an important role in the experience of chronic pain. This study examined the effects of a CBT treatment containing interoceptive exposure and relaxation for patients with chronic pain. The study used a single-subject design where six patients underwent a six week long individual treatment. The variables the study examined were changes concerning degree of acceptance, pain intensity, changes concerning pain related anxiety, kinesiophobia, catastrophizing and function. Participation in the treatment was associated with increased acceptance, improved function, reduced pain intensity, reduced pain related anxiety, less catastrophizing and reduced kinesiophobia. The study indicates that this treatment can lead to positive changes with pain patients in both cognitive and emotional components as well as behavioral components.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området. Avgränsningar: Uppsatsen begränsar sig till att beskriva det formella ledarskapet på VD-nivå. Vårt utomorganisatoriska perspektiv innebär att vi har insamlat data utanför företagets sfär. Genomförande: Den empiriska undersökningen grundar sig i dokument, främst i form av artiklar, samt i fyra intervjuer med PR-konsulter och journalister. Med hjälp av dessa data samt behandlade teorier har vi utvecklat ett språk för det studerade fenomenet. Resultat: Vi har benämnt vårt studerade fenomen för PL, som innebär att en synlig publik ledare, med hjälp av en expertstab och genom ömsesidig och interaktiv påverkan med publiken skall skapa en positiv opinion.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa. På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare. Det finns därför ett motstånd mot att finna en lösning som rökarna kan uppfatta som positivt. Studien genomfördes genom att 20 intervjuer gjordes med 20 personer. Dessa valdes ut genom ett så kallat strategiskt urval som bestod utav 10 icke-rökare och 10 rökare, hälften män och hälften kvinnor, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fick svara på åtta frågor utifrån ett förutbestämd frågemall samt eventuella följdfrågor. Jag fann 12 huvudkategorier, sex från vardera grupp. I studien kom jag fram till att det handlar om de platser där grupperna mötts. Få icke-rökare störs utav rökning om de inte exponeras för den. De platser och situationer där icke-rökarna upplever att de exponeras för rökning är vid entréer till byggnader och i väntan på kollektivtrafiken. Det finns enligt resultatet stöd hos båda grupperna för införande av särskilda rökplatser. Motiven till dessa kan skilja sig åt något mellan grupperna, rökarna vill röka i fred och icke-rökarna vill slippa exponeras. Det finns önskan om ett avstånd om minst 15 meter från offentlig byggnad eller kollektiv trafik men det får enligt rökarna inte vara allt för långt bort. Det får inte bli för besvärligt för då ratas den särskilda platsen för rökning. Rökarna menar att det finns gränser för hur långt de ska behöva gå för att få röka. De vill inte heller behöva springa när tåget/bussen kommer. Vad som kanske är mest intressant när det gäller att icke-rökarna säger sig störas framförallt vid just entréer och platser där de väntar på kollektivtrafiken är att de platserna erbjuder exakt det som rökarna önskar vad gäller utformning av särskilda platser för rökning.  Det finns tak, askkoppar och sittplatser vilket gör att svaret på varför de röker just där kanske inte är så konstigt. Det finns inte något som hindrar dem från att röka där och platsen erbjuder exakt det som rökarna anser att en god rökmiljö ska erbjuda. / Smoking and passive smoking is a public health problem. It is derived from the smokers right to smoke and the non-smokers right not to be exposed. This can lead to conflict between non-smokers and smokers when non-smokers want to avoid exposure to tobacco smoke, while smokers are entitled by law to smoke in an outdoor environment. The purpose of this study is to investigate smokers and non-smokers experiences of smoking with the hope of finding a solution where both groups experiences can be met. Non-smokers do not want to be exposed to smoke and smokers want to smoke undisturbed. There is a problem with the tobacco prevention work carried out in Sweden due to the preventions are aimed to make it inconvenient for the smoker to smoke. Therefore, there is reluctance to find a solution that smokers may perceive as positive. The study was conducted through 20 interviews  with 10 non-smokers and 10 smokers, half of both gender, and qualitative content analysis ,and qualitative content analysis. I found 12 main categories, six from each group. In this study, I concluded that it is about the places where the groups met. Few non-smokers are disturbed of smoking if they are not exposed to it. Places and situations where non-smokers feel that they are exposed to smoking are at entrances and while waiting for public transport. According to the results the two groups supports introduction of special smoking places. The reasons for this may differ slightly between the groups, smokers want to smoke undisturbed and non-smokers do not want to be exposed to smoke. There is desire for a distance of at least 15 meters from the public building or public transport but it may as smokers express not be too far away. Smokers have limits on how far they should have to walk to smoke. They do not want to run from the special smoking place to catch the train / bus. The most interesting is that when it comes to non-smokers, is that they say they are exposed especially at large entrances and places where they are waiting for public transport, while this sites offer exactly what smokers want in terms of the design of special places for smoking. There are roofs, ashtrays and seating and there is nothing to prevent them from smoking there. The sites offer exactly what smokers believe well arranged smoking places are. / Pelle sellgren

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>

Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system.   Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.   Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat.   Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH-förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven.   Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.

The purpose of this thesis is to describe the marketing channels Gen Y is exposed to, uses and is influenced by. The thesis also seeks to comment on whether there are other factors, in addition to the marketing channels described, which influence Gen Y in their consumption choices. In addition, we intend to develop knowledge about whether the generalizations of Gen Y have any bearing, or if they are only assumptions with no support. From the empirical results, we have seen a consensus among the respondents concerning which properties they want commercials to hold, but they differ in their opinions regarding which marketing channels the commercials should be distributed through. Overall, the respondents want the commercials to be entertaining, relevant to their interests, and they want to be able to choose themselves whet­her to take part of them or not.

Det förekommer stora mängder kemikalier i vår omgivning som påverkar oss på olika sätt. Genom åren har det skett en del miljöskandaler med kemikalier inblandade, vilket bland annat har lett till ökad medvetenhet och inrättande av lagar. Eftersom barn spenderar stor del av sin vakna tid på förskolan är det viktigt att veta vilka kemikalier som förekommer i deras miljö och hur kemikalierna påverkar barnen. Vi kommer att jämföra barnens miljö med vuxnas arbetsmiljö. Vidare har vi tittat på vad barnen omfattas av för skydd vad gäller deras miljö. Vuxna omfattas av arbetsmiljölagen som ger skydd åt arbetstagare på sin arbetsplats och det har föreslagits att även förskolebarn ska omfattas av samma lag. Vi har även tittat på forskning gällande hur barns exponering för olika kemikalier kan påverka deras utveckling och vad detta kan få för konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar bland annat att exponering för vissa kemikalier kan leda till symptom relaterade till diagnoser som ADHD och autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att undersöka barns exponering för skadliga kemikalier och hur exponeringen kan påverka barns utveckling samt huruvida denna påverkan i förlängningen kan ha för konsekvenser för den pedagogiska undervisningen. Vi har även undersökt hur barns skydd är utformat när de befinner sig på förskolan jämfört med vuxnas skydd i arbetsmiljölagen. Den metod vi har använt oss av är en systematic review.