With a high and increasing number of people suffering from mental illness, the need for better treatments is high. Based on the skills and experiences of psychologists the aim of this study is to provide knowledge about how virtual reality can be used in the treatment of phobias, as well as to generate knowledge for a future implementation of the technology. To do this, we decided to conduct a qualitative study with semi-structured interviews. By using a snowball selection, we got access to five psychologists who contributed with their unique perspectives based on their education, professional background and experience of virtual reality. Our results showed an overall positive attitude toward how virtual reality can contribute and support today's CBT-treatments. With one of the major opportunities being that virtual reality gives the therapist access to control and flexibility that can be difficult to achieve in a regular exposure treatment. But it requires virtual reality experiences of a higher quality than those existing today for psychological purposes. Which can result in the patient's experience of the treatment not being optimal, when the experience is not sufficiently immersive. Our study concludes that virtual reality should not be seen as a substitute for today's CBT-treatments. Instead, VR should be used as a tool and supplement it, which has the potential to overcome obstacles and improve parts of a treatment.

Arbetet har fokuserat på att minimera arbetsbelastningen för personalen hos företaget Arcoma. Detta har uppnåtts genom att bygga ett automatiserat mätsystem för läckstrålning med material som fanns hos Arcoma. Det användes bland annat tekniker som CAN, reglerteknik och matematiska omvandlingar för att styra motorerna så att röntgengivaren placeras vid rätt position i förhållande till en punkt i planet. Systemet styrs med hjälp av ett användargränssnitt genom webben för att minska besvärligheter. Tester av detta system bestod av noggrannheten, test av exponering och ett sluttest på en röntgenapparat. Slutsatsen för arbetet ledde till att noggrannheten i det automatiserade mätsystemet var inom acceptabelt område. Systemet blev delvis automatiserat eftersom ställningen behövdes sättas upp av en person, men var relativt enkelt att kontrollera genom användargränssnitt. Dock är uppsättningen av systemet inte helt praktisk.

Detta examensarbete undersöker muntlighet och talrädsla. Det övergripande syftet är attstudera svensklärares upplevelser av arbete med muntliga presentationer i grundskolanssenare år. Mer specifikt studeras talrädsla och vilka faktorer som svensklärare anservara framgångsrika för att stötta elever med talrädsla i undervisningssituationer sominbegriper muntlig presentation. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ samtinnehållsanalytisk. Materialet består av en enkätundersökning samt enfokusgruppsintervju med fyra lärare. Den empiriska undersökningen ansluter teoretiskttill den retoriska arbetsprocessen, cirkelmodellen, sociokulturell teori och relationellpedagogik. Begreppen närmaste utvecklingszonen, scaffolding och alienation användsför att tolka det empiriska materialet.Resultatet visar att många elever upplever rädsla i samband med muntligapresentationer och att muntliga presentationer är den bedömningsform som upplevs sommest utmanande av såväl lärare som elever. Studien belyser vikten av goda relationersamt individanpassning för att stötta elever med talrädsla. Den framhåller också dettalade språket som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen och skolans demokratiskauppdrag. Slutligen argumenterar studien för att retorik och talrädsla bör få en störreplats i blivande svensklärares lärarutbildning.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.

An extensive number of previous studies have examined the consumption of organic foods from a consumer perspective, and previous studies that have examined Visual Merchandising have primarily focused on the fashion industry. The purpose of this study is to investigate how three physical grocery stores work with Visual Merchandising when displaying organic foods. Furthermore, the marketing strategies Visual Merchandising and the Marketing Mix were combined through a model illustrated in Figure 1. It was considered useful to combine these two marketing strategies as they complement and reinforce each other. The two theories have common characteristics and they therefore contribute to a comprehensive strategy that was considered valuable for the development of how organic foods are displayed in grocery stores. This multiple case study adopts a qualitative design to contribute to an in-depth understanding of the subject and the collected data. The data collection took place through semi-structured interviews with representatives from three different grocery stores in Sweden, who worked as sustainability managers or supermarket managers. The interviews were supplemented with structured observations in each store, where the departments investigated were fruit and vegetables, dairy, and colonial. The results showed that the stores studied have a beneficial display of organic food on regular shelf space, but rarely display organic food on special surfaces. Conclusions that can be drawn from the study are that the stores that were investigated worked with Visual Merchandising of organic foods to a certain extent, but that the conventional products were prioritized. The results of the study provide practical implications for grocery stores by reporting and clarifying how they work with display of organic foods, as well as how they can develop their work with Visual Merchandising desirably. The study's theoretical implications contribute to the revised theories in Figure 1. There a combination of Visual Merchandising and the Marketing Mix is proposed to examine the phenomenon from a new perspective. The study is written in Swedish. / En stor och omfattande andel tidigare studier har undersökt konsumtionen av ekologiska livsmedel ur ett konsumentperspektiv, och många av de tidigare studierna som har undersökt Visual Merchandising har främst fokuserat på modeindustrin. Denna studiens syfte är att undersöka hur tre fysiska Stora Coop-butiker arbetar med Visual Merchandising vid exponering av ekologiska livsmedel. Vidare kombinerades marknadsföringsstrategierna Visual Merchandising och Marknadsmixen tillsammans genom en modell som illustreras i Figur 1. Det sågs användbart att slå ihop dessa två marknadsföringsstrategier till en kombination då de förstärker varandra. De två teorierna ansågs besitta gemensamma egenskaper och bidrar därför till en heltäckande strategi för utvecklingen av exponering av ekologiska produkter i livsmedelsbutiker. Denna flerfallsstudie erhåller en kvalitativ design för att bidra till en djupgående förståelse av ämnet och den insamlande datan. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med representanter från tre olika Coop-butiker i Sverige, de arbetade som hållbarhetsansvarig eller stormarknadschef. Intervjuerna kompletterades med strukturerade observationer i respektive butik, där avdelningarna som undersöktes var frukt och grönt, mejeri och kolonial. Resultaten visar att de undersökta butikerna har en fördelaktig exponering av ekologiska livsmedel på ordinarie hyllplats, men exponerar sällan ekologiska livsmedel på specialytor. Slutsatser som kan dras av studien är att de butikerna som undersöktes arbetade med Visual Merchandising av ekologiska livsmedel i viss omfattning, men att de konventionella produkterna prioriterades. Studiens resultat ger praktiska implikationer för livsmedelsbutikerna genom att redovisa och tydliggöra hur de arbetar med exponering av ekologiska livsmedel, samt hur de kan utveckla sitt arbete med Visual Merchandising på ett önskvärt sätt. Studiens teoretiska implikationer bidrar med de omarbetade teorierna i Figur 1. Där föreslås en kombination av Visual Merchandising och Marknadsmixen för att undersöka fenomenet ur ett nytt perspektiv.

Farliga kemikalier kan migrera från leksaker eller andra varor och utgöra en hälsorisk. Eftersom barn är särskilt känsliga för exponering av farliga kemikalier bör de skyddas ytterligare, vilket görs med gällande lagstiftning för leksaker. Kemikalieinspektionens tillsyn visar dock på brister och att kemikalielagstiftningen inte är tillräcklig. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka riskuppfattningen och kännedomen kring farliga kemikalier i barns leksaker hos föräldrar med barn i åldern 0-3 år. För att undersöka detta används en kvantitativ metod i form av webbenkät och datamaterialet presenteras med beskrivande statistik.  Resultat ställs i relation med vald teori om riskperception och visar bland annat att en lägre kännedom och tillit till lagstiftning bidrar till en lägre riskuppfattning. Oro, media och historiska händelser där farliga kemikalier visat sig ha en hormonstörande effekt bidrar till en högre riskuppfattning. Vissa skillnader i riskuppfattningen mellan kvinnor och män kan även utläsas. Resultat visar också att det inte finns någon skillnad mellan låg- och höginkomsttagare vad gäller betalningsviljan för en leksak försedd med innehållsförteckning. Det verkar därför inte vara ekonomiska förutsättningar som styr om åtgärder vidtas, utan snarare föräldrars oro för att deras barn exponeras för farliga kemikalier i leksaker.  Slutligen konstateras det i uppsatsen att en åtgärd för att minska barns exponering för farliga kemikalier och därmed även hälsorisker är en minskad konsumtion. / Hazardous chemicals can migrate from toys and other goods and pose a health risk. As children are particularly sensitive to exposure to hazardous chemicals, they should be further protected, as is the case with current toy legislation. However, the Swedish Chemicals Agency's supervision shows shortcomings and that the chemical legislation is not sufficient. The purpose of this essay is therefore to investigate the perception of risk and knowledge about dangerous chemicals in children's toys, for parents with children aged 0-3 years.  Results are set in relation to the chosen theory of risk perception and show, among other things, that a lower knowledge and trust in legislation contributes to a lower perception of risk. Concerns, media and historical events where dangerous chemicals have been shown to have an endocrine disrupting effect contribute to a higher risk perception. There are some differences in the perception of risk between women and men. The result also shows that there is no difference between low- and high-income earners in terms of willingness to pay for a toy provided with a table of content. Therefore it does not seem to be economic conditions that govern whether measures are taken, but rather parents' concerns that their children are exposed to dangerous chemicals in toys.  Finally, the essay states that a measure to reduce children's exposure to hazardous chemicals and thus also health risks is a reduced consumption.

Denna uppsats syfte är att analysera hur musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.    Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund. Även teorier kring ett nytt fokus på opinion leaders; vem och när, samt teorier gällande relationsmarknadsföring, kommunikation, feedback och sampling har tillämpats. Slutligen har teorier kring YouTubes negativa aspekter, såsom svårigheter att sticka ut och illegal spridning setts till. I redogörelsen av det empiriska materialet ingår svar från de intervjuer som genomförts med musikartister samt nyckelpersoner inom branschen. Här redogörs även resultatet från den innehållsanalys som genomförts av de intervjuade artisternas respektive YouTube-kanaler.   I analysen sammankopplas den teoretiska referensramen med det empiriska materialet i en diskussion och analys. Detta för att jämföra tidigare teorier med branschens nuvarande syn på forskningsfrågan samt artisternas faktiska användande av plattformen. Även för att belysa vad musikartisterna har för möjligheter att förbättra sin marknadsföring via YouTube, för en mer framgångsrik marknadsföring.   De slutsatser som uppsatsen sedan mynnar ut i menar att YouTube har utvecklats till en stark marknadsföringskanal för musikartister. Plattformen är av stor betydelse för musikartisters exponeringsmöjligheter, men det krävs dock andra marknadsföringsaktiviteter för att klipp ska hittas av A&R avdelningar och nya fans. Musikvideon har en fortsatt viktig roll för artisternas exponeringsmöjligheter. YouTube skapar en möjlighet till relationsbyggande mellan artister och fans, men denna möjlighet utnyttjas ej till fullo av artisterna. Feedback via kommentarsfält skulle dock kunna nyttjas för större grad av lärande, samt för starkare relationsbyggande. En nackdel är att YouTube dock tycks vara illegal spridning av material, samt minskad kontroll över eget material. Makten över kreativiteten tycks med YouTube ha flyttats mer mot artisterna själva, men de stora aktörernas nätverk och resurser tycks dock fortsatt viktiga för att ge möjligheter att sticka ut i det enorma mediaflödet. / This paper aims to analyze how music artists use YouTube as a marketing tool, and the importance YouTube has for these artists' marketing. A qualitative and inductive approach was used, while a number of interviews and a content analysis conducted as the basis for the empirical material. This to get an insight into the music industry's views on the topic, and also give an objective picture of how the platform is used as a marketing tool. Finally, the study is meant to give artists and others working in the music industry a picture of how the use of this marketing channel can be improved to create a more effective marketing.   The theoretical framework was based on earlier theories of YouTube's importance, roles and potential in music artists' marketing. Theories on how YouTube enables artists to be discovered by A & R people or new fans, YouTube's impact on the music video's role as a marketing medium, and theories about the platform's impact on the balance of power within the industry has been the foundatioin. Theories about a new focus on opinion leaders; whom and when, as well as theories on relationship marketing, communication, feedback and sampling have also been applied. Finally, theories of YouTube's negative aspects, such as difficulties to stand out and illegal distribution has been looked into. In the account of the empirical material responses from the interviews with music artists and key people in the industry are included, as well as the results from the content analysis conducted by the interviewed artists' respective YouTube channels.   In the analysis the theoretical framework is linked to the empirical material in a discussion and analysis. This is to compare previous theories with the industry's current opinions on the research question and the performers' actual usage of the platform, also to illustrate how music artists could improve their marketing through YouTube for more successful marketing.   The conclusions of the essay is of the opinion that YouTube has evolved into a powerful marketing channel for music artists. The platform is of great importance for music artists interms of opportunities of exposure, but additional marketing activities are  however required gor the material to be found by A & R departments and new fans. The music video has a continued important role for artists' exposure opportunities. YouTube creates an opportunity to build relationships between artists and fans, but this opportunity is generally not utilized fully by the artists. Feedback via the comment field could be utilized for greater levels of learning, and for stronger relationship building. One negative aspect of YouTube is that it can be considered as a way to illegaly distribute content, and it does add to reduced control over the artists own material. The creative authority seems with YouTube have moved more towards the artists themselves rather than their labels or management, but networks and resources available to the major labels seem to remain important to provide opportunities to be able stand out in the masses f available media on YouTube.

Bakgrund: Det finns många olika sätt att marknadsföra sig på idag. Det kan exempelvis vara via sponsring. Sponsring är en markandsföringsform som ökar för varje år trots att forskning tyder på att det fortfarande är svårt att räkna på investeringen.Syfte: Studien har som syfte att öka förståelsen för varför företag väljer att sponsra en elitidrottsförening trots att det är svårt att räkna hem investeringen. Vi har valt att fokusera på fotbollsföreningen IF Elfsborg.Design/metod: I studien används en abduktiv ansats vilket innebär att vi har fått komplettera vår ursprungliga teoridel med mer teori allteftersom vi upptäckte fler delar under vår empiriinsamling. Empirin har samlats in genom en kvalitativ studie där vi har intervjuat personer som är ansvariga för företagets sponsring. De respondenter som vi valde att kontakta var de företag som är guldsponsorer till IF Elfsborg under säsongen 2014. Det är den näst högsta nivån i IF Elfsborgs sponsorskapsprogram. Empirin bygger på de svar som våra sju respondenter har delgett oss från de intervjuer som genomfördes.Resultat: I studien framkom det framförallt tre anledningar till varför IF Elfsborgs guldsponsorer valde att sponsra föreningen. Anledningarna var att få tillgång till föreningens nätverk och de andra företagen som verkade i nätverket. Det ansågs även viktigt att betala tillbaka till samhället och visa att företaget är en del av det samhället som det verkar i. Många av företagen fick även affärsavtal och motaffärer för att starta ett sponsringssamarbete med IF Elfsborg.Originalitet/värde: Det finns idag begränsat med forskning som berör den svenska marknaden och varför företag i Sverige väljer att sponsra en elitidrottsförening. Därför adderar den här studien mer kunskap som kan användas för framtida forskning inom ämnet sponsring. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas. Fem av sex deltagare fick förbättringar på alla de primära utfallsmått, tre av sex deltagare fick förbättringar på samtliga primära- och sekundära utfallsmått. Framtida replikationer är motiverade. / AbstractChronic pain causes great suffering for the individual and burden society economically. The aim of this study was to examine whether an exposure in vivo treatment inspired by Dialectical Behavior Therapy (DBT) for people with chronic low back pain was feasible and whether the treatment had effect on pain-related problems. The design was a single case experimental design, which is a widely used design to test new therapy methods. The study consisted of six participants, all with high levels of pain catastrophizing, something that in the literature been linked to poor treatment outcomes. The treatment was inspired by DBT and divided into three phases: an initial validation phase, a second phase for skills training and a third exposure phase. The results were promising: five out of six participants had improved in all primary outcome measures. Three out of six participants had improvements in all primary and secondary outcome measures. Future replications are warranted.