This study focuses on the ontological and epistemological assumptions within the construction of expert knowledge regarding violent Islamic extremism in Sweden. Setting out from the academic field of critical terrorism studies, previous research highlights how following the 2001 attacks against the United States (9/11) Islam and terrorism have been presented as codependent. In this thesis I argue that in a Swedish context two overarching themes have been constructed by Swedish experts regarding violent Islamic extremists in Sweden, that of the passive victim, who is susceptible to the particular nature of their environment which is tainted by ‘alienation’, ‘segregation’, along with extremist influences; and the active threat, who is ‘anti - democratic‘, ‘manipulative’, and ‘violent’. In order to analyze the discursive constructs of the experts I have strategically selected reports from four Swedish centers of expertise and thereafter analyzed the reports through a theoretical and methodological framework based upon Michel Foucault’s (1972) discourse analysis. I argue that by applying Foucault’s discourse analysis to the reports it is possible to see how the experts do construct a connection between Islam and Muslims to violent extremism and terrorism by ascribing a particular notion of vulnerability amongst the perceived group in regards to their susceptibility to radicalization and violent extremism. In turn, exceptionally associating violent extremism and terrorism with Islam and Muslims. More so, I argue that the experts derive their legitimacy from the Swedish government and from internal and external confirmation and are as such part of a limited epistemological community. Therefore, the Swedish government acts not only as delimiters of the emergence of experts within the field, but also in the discursive rule formation of what is deemed as related to the field of terrorism studies and what is not.

The aim of this thesis on the topic of the Criminological Aspects of Hate Crime is to offer comprehensive point of view on this issues to the reader. The thesis is divided into five separate chapters. The first chapter is focused on definition of hate crime, specific characteristics of this criminality which distinguish it from other types of crime and also on typology of hate crime. The second chapter is concentrated to the Czech substantive legal regulation of hate crime and its possible regulatory options for the future in a first place. In its other part is focused on legal regulation of hate crime in the United States of America, Great Britain and Germany. In the last part of the chapter, the regulations of all these states are compared in terms of method which they used for anchoring hate crime in the legal system and how large their protection of minority is. The third chapter includes the issue of extremism which is defined at first and than divided into individual forms of extremism, based on their ideological bases and pursued aims, Furthermore, the attention is concentrated on the current state of the extremist scene in the Czech Republic, its activities and subjects. The final part of the chapter is devoted to concepts, closely related to extremism, like racism, anti-Semitism,...

The aim of this master thesis is to examine discourses and practices in the handling of materials from the ex-treme right in the Swedish national collection at Kungliga biblioteket (the Swedish national library). Questions posed in this study concern what practices have been used in the handling of the material, the discourse sur-rounding the material and its relation to power structures. The source documents in this study come from the library’s archive records between the years 2000 and 2010. As a complement, the study also uses correspond-ence with librarians active during the time period as well as an interview with an expert on the Swedish extreme right. This study uses Foucauldian discourse analysis as a method and searches for discursive patterns and power structures in the source documents. The essay sees a complex progression in how materials from the extreme right have been handled throughout the time period 2000-2010. In summary, the researched material contains two discursive patterns. Although on opposite terms, they can both be linked to the restrictions of the material. During the time period, a separate collection was set up for extremist material, a collection which is now taken apart. This study argues that “extremism” is a relative term by definition and therefor unsuitable for labelling any material in the long run. This study is a two-year master‘s thesis in Library and Information Science at Uppsala University.

Vi lever i en värld där människor rör sig mellan länder, där kulturella referenser möts, påverkar, sammanflätas och utvecklas med andra och där den ökade globaliseringen gör att jordens befolkning kommer allt närmre varandra. Samtidigt finns nationsgränser varigenom det upprätthålls och produceras normer och värderingar och därigenom riktlinjer för vad som kan ta sig uttryck samt på vilket sätt. Ökad migration till följd av flykt ifrån krig och förföljelse, en önskan om att leva under bättre levnadsvillkor, ökade försörjningsmöjligheter samt möjlighet att leva nära familj och släktingar har stor påverkan på den etniska sammansättningen i många länder. Som ett resultat av detta träffas människor med skilda uppfattningar och idéer, regelbundet möts människor som tänker olika, som ser olika ut och som lever på skilda sätt. Samhällen vari denna process äger rum förändras genom denna kontakt men även utifrån de bilder som överförs via media. Sveriges lagar styrs inte utifrån några religiösa betingelser men det finns fortfarande religiösa inslag i samhällsstrukturen som vilar på en kristen trosåskådning. Sedan invandringen till Sverige ifrån länder med muslimsk majoritet ökat har islam och muslimer kommit att omdebatteras trots att de utgör en minoritet i landet. Människors uppfattningar påverkas bland annat utifrån det massmedier väljer att förmedla, utgångspunkten för denna studie är att utforska de retoriska konstruktioner som förmedlas genom mediet tidning, specifikt Vestmanlands läns tidning, i sammanhang där islam och/eller muslimer omnämns. Genom att analysera ett 40-tal artiklar i tidningen kommer vi åskådliggöra vilka formuleringar, benämningar och ordval som används och som vi menar konstruerar bilder av den verklighet som skribenter och läsare är en del av. Vi kom fram till att vi på daglig basis försöker utmåla andra grupper än den egna med ondska, detta är problematiskt. Vi identifierar andra individer och grupper med ondskefulla värderingar och därigenom separerar vi oss själva från dem. Det är bland annat detta som får oss att känna ett inkluderande och därmed rättfärdigas avståndstagandet gentemot den andra gruppen vilket i sin tur leder till ökad polarisering. Resultatet visar på att den aktuella diskursen om muslimer och islam bibehålls genom att stereotypa uppfattningar repeteras och bekräftas i det massmediala rummet. Dessa uppfattningar vilar många gånger på ovetenskapliga belägg, det som framförs kan vara rena åsiktsyttringar med syfte till att sälja lösa artiklar

Terrorism är ett växande samhällsproblem som kräver insatser riktade mot de bakomliggande riskfaktorerna för att ett preventivt arbete ska kunna bedrivas gynnsamt. Säkerhetspolisen har gjort ett utlåtande där de informerar om att hotnivån för terrorangrepp i Sverige har ökat under de senaste åren. Syftet med studien är därför att identifiera riskfaktorer för terrorism. För att uppnå detta genomfördes en systematisk litteraturstudie. Flertalet sökningar genomfördes i tre olika databaser vilka utmynnade i elva studier som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet visade att det finns olika riskfaktorer för terrorism. Övergripande kategorier som identifierats är individegenskaper, mental hälsa, sociala faktorer, politik, religiös tillhörighet och sociala medier. De mest framträdande riskfaktorerna var individegenskaper inklusive mental hälsa och de sociala faktorerna. Resultatet visade tydliga tecken på en logisk följd från en barndom präglad av problematik till ett avvikande högriskbeteende i vuxen ålder. Det är av stor vikt att berörda yrkesgrupper besitter rätt kunskap för att effektivt kunna identifiera en potentiell terrorist i tid. Individer som visar tendenser för våld och sympatier för våldsbejakande extremism kan likaså anses tillhöra en riskgrupp för involvering i terrorism. Att förhindra individer från att ta steget till ett våldsbeteende eller terrorism skulle inte bara på en mikronivå gynna individen och dess omgivning utan även samhället som stort. De emotionella skador och ekonomiska förluster som terrorangrepp medför kan förminskas med ett fungerande preventivt arbete. / Terrorism is a growing problem in our society and needs interventions targeting the underlying causes to enable a favorable work of prevention. Säkerhetspolisen (The Swedish Security Service) regularly informs about the level of threat for terror attacks in Sweden. During the last years the threat level has increased. The purpose of the study is therefore to identify risk factors for terrorism. To achieve this, a systematic literature review has been performed. Multiple searches were made in three different databases which culminated in eleven studies that came to be the foundation for the result. The result showed that terrorism has multiple different explanations. Categories that have been identified are individual characteristics, mental health, social factors, politics, religion and social medias. The most prominent risk factors were individual characteristics including mental health and social factors. The result also showed clear signs of a logic sequence from a childhood marked by problems to a deviant high risk behavior in adulthood. It is essential that concerned professions have the right knowledge to enable efficient identification of potential terrorists in time. Individuals with tendencies for violence and sympathies for violent extremism can be placed in a high risk group for involvement in terrorism. To stop individuals from moving towards violent behavior and terrorism would not just on a micro level be beneficial for the individual itself and it’s surroundings, but also for the society. The emotional damages and economic losses that come with terror attacks can be reduced with a functional work of prevention.

Denna litteraturöversikt är en kandidatuppsats i kriminologi med syfte att undersöka de preventiva åtgärder som finns mot våldsbejakande extremism i Europa. Studien är baserad på befintlig och relevant forskning från Danmark, Nederländerna, Spanien, England, Tyskland och Italien för att på så sätt möjliggöra att rekommendationer kan ges för hur Sveriges framtida arbete ska se ut. Resultaten visar att det både finns stora likheter och skillnader mellan hur Sveriges preventiva arbete mot våldsbejakande extremism ser ut jämfört med andra europeiska länder. Ett sammansvetsat arbete med fokus på samarbete dels myndigheter emellan och dels mellan myndigheter och minoritetsgrupper i samhället är åtgärder som hittats i både Sverige och flertalet andra länder. Hårda integrationsregler med obligatorisk språk- och medborgarskapsundervisning är istället åtgärder som inte implementerats av Sverige men som hittats i andra länder. Litteraturöversikten mynnar sedan ut i förslag om att Sverige i framtiden bland annat också borde anamma striktare integrationsregler, för att på så sätt förbättra integrationen för alla berörda vilket skulle kunna minska den våldsbejakande extremismen. / This literature review is a bachelor's thesis in criminology with the aim of investigating the preventive measures that exist against violent extremism in Europe. The study is based on existing and relevant research from Denmark, the Netherlands, Spain, England, Germany and Italy to enable recommendations on what Sweden's future work should look like. The results show that there are both great similarities and differences between how Sweden's preventive work against violent extremism looks like compared to other European countries. A welded effort focusing on cooperation between different authorities and between authorities and minority groups in society are measures that have been found in both Sweden and most other countries. Tough integration rules with compulsory language and citizenship education are instead measures that are not implemented by Sweden but found in other countries. The literature review then leads to suggestions that in the future, among other things, Sweden should also adopt stricter integration rules, thus improving integration for all concerned which could reduce violent extremism.

Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka olika strategier och tillvägagångssätt utifrån forsk- ning om hur lärare kan bemöta extremistiska elever utan att samtidigt inskränka på deras åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Metoden är grundad i en informationsinsamling utifrån databa- serna ERC, ERIC och SwePub. Källorna som använts kommer både från utlandet och från Sverige vilket bidrar till olika perspektiv samtidigt som vi ser hur det svenska sättet att tackla extremism influerats av internationell forskning. Även viktiga begrepp såsom extremism, Pre- vent Violent Extremism (PVE) och samtalskompassen har förtydligats. Där har det visats att särskilt extremism-begreppet kan vara tvetydigt utifrån sättet som de tre olika extremistmiljö- erna sammanställs i ett paraplybegrepp vilket kan kritiseras. Resultatet visar att det finns en konflikt mellan ett förebyggande arbete i form av informationsinsamling om elever i riskzoner och ett fritt diskussionsklimat där åsikter nöts mot varandra. Det visas på en omfattande kritik kring hur den brittiska PVE-planen hämmat lärarnas möjlighet att bemöta extremistiska elever genom den fria klassrumsdiskussionen. Resultatet tydliggör även hur stark elevers yttrandefri- het är i skolan vilket manifesteras i samtalskompassens misslyckade försök till etablering. Slut- satsen blir att PVE och samtalskompassen har goda ambitioner att stävja extremism. Vi ser dock att de i praktiken bidrog till tystade klassrum och en distans mellan lärare och elever. Istället har vi funnit att klassrumsdiskussioner där möjligt extremistiska samtal förekommer men bemöts och plockas isär kan vara till godo. Att ge elever verktyg i form av att kunna ställa åsikter mot varandra verkar kunna stävja extremism bättre än den säkerhetspolitiska linje som ses i PVE.

Thesis advisor: Jonathan Laurence / In the decade following the September 11, 2001 attacks on the United States, global focus has shifted towards analyzing how to combat terrorism. "Countering Violent Extremism" policies, or CVE, emerged as a means to combat the growing threat of extremist attacks against Western and Western-backed governments around the world. CVE promotes the use of deradicalization and integration techniques to develop trust in communities considered "at-risk" of becoming radicalized and executing extremist attacks. Problematically, CVE policies have been adopted and adored without having been scrutinized. I consider three historical cases of policies very similar to CVE, in France, Great Britain, and the United States, and analyze how CVE may distract from a concerning trend towards immigration, law enforcement, and military action instead of meaningful engagement. / Thesis (BA) — Boston College, 2017. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Departmental Honors. / Discipline: Politicaql Science.

This study examines how religious freedom is respected and the importance it is given in municipal action plans against violent extremism. It is based on the following questions: 1. How is religious freedom valued in the demarcation of other values such as equality and freedom of expression? 2. Is it possible in practice to have a manageable plan against radicalization without exceeding the limits of religious freedom? 3. Do the professional groups that deal with the front line against radicalization in schools feel that the action plan is an active document that provides good guidance? The method for this study is a text analysis of an action plan for the three municipalities Mariestad, Töreboda and Gullspång based on a larger study conducted by the Segerstedt Institute in 2017. Particular emphasis is placed on understanding the essential concepts of religion, religious freedom and democracy. The analysis is supplemented with qualitative interviews with three informants – two teachers and an interpreter – who give their views on the practical works and its difficulties. The study’s conclusion shows that religious freedom is only affected in general terms. The action plan thus provides very limited guidance for the people who have to meet the demarcation. The purpose of the action plans is mainly security policy. It requires broader knowledge-building work throughout society to understand and respect religious freedom.

The debate on acts of terror is based on the relation between religion and violence. According to the modern interpretation of secularization, in a secular country, the government is supposed to make decisions and to act without the influence from religious beliefs. Acts of terror, extremism and radicalization has, therefore, been regarded as symbols of extreme interpretations of religion rather than ideology. This has led to consequences in how and about whom suspicions arise. The objective of this study is therefore to investigate how the debate on acts of terror and terrorism has been depicted in three different newspapers, with different political views.  The material is analyzed through the theories of secularization, phrased by Jürgen Habermas, Jose Casanova and Talal Asad. To give a nuanced view of the debate, the leader-, culture- and debate pages of three well-established newspapers are reviewed with regards to terrorism, extremism and radicalization. The material is thereafter categorized into four different discourses where the strongest arguments are discussed.  The conclusion is that the three newspapers and most of all, the writers, have different opinions regarding both the root of the problem on terrorism and the solution to the same. The writers that mainly consider the problem to be ideological generally promote a softer path, where actions that risk inflicting on privacy and democratic rights should be avoided in favor of actions strengthening the well-fare system. Writers considering the problem to be religious are in contrary also more prone to argument for a harder path. They promote increased funds to police and security although it could imply actions that risk to inflict on privacy and democratic rights, for example through increased supervision. It can also be concluded that the opinions of the writers are tied to the political alignment of the newspaper they are representing. Finally, although the argumentation in the different newspapers differs in some ways, they all agree on the importance of keeping calm and preserving the political integrity, both as a community and as individuals.