In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser:   Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet. Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.   Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar.   Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ”tänker”. Genom detta har jag kunnat dra min slutsats om hur entreprenörerna inom järnvägsfältet, stora och små, borde positionera samt vad de borde utveckla i syfte att generera en överlägsen avkastning och uppnå en varaktig konkurrensfördel.

No description available.

<p>Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser:</p><p> </p><ul><li>Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet.</li><li>Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket. </li></ul><p> </p><p>Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar.</p><p> </p><p>Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ”tänker”. Genom detta har jag kunnat dra min slutsats om hur entreprenörerna inom järnvägsfältet, stora och små, borde positionera samt vad de borde utveckla i syfte att generera en överlägsen avkastning och uppnå en varaktig konkurrensfördel.</p><p> </p><p> </p>

Studien syftar till att undersöka om personligheten kan tänkas påverka lön och om personligheten i så fall har olika betydelse beroende på socioekonomisk befattning och sektorstillhörighet. I Sverige har det visat sig att lönen generellt är högre i den privata sektorn än i den offentliga, samt att den offentliga sektorn till stor del består av kvinnodominerade yrken. Det har också påvisats i tidigare forskning att en individs personlighet till viss del påverkar utfallet av lön, framför allt i grupper där lönen är högre, men sådana undersökningar har främst skett utanför Sveriges gränser. Utifrån femfaktorteorin om personlighet, humankapitalteorin samt sociologiska aspekter av personlighet teoretiseras det i denna studie kring sambandet mellan personlighet och lön i Sverige där data från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) används. LNU 2010 innehåller en kortversion av personlighetsdrag som kan länkas till femfaktorteorins personlighetsdrag; öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Resultatet från linjära regressionsanalyser visar att det snarare är enskilda personliga egenskaper inom personlighetsdragen som verkar ha ett samband med lön än de index som skapas för att fånga ett helt personlighetsdrag. Resultatet visar dock att variansen i lön bara till viss del kan förklaras av skillnader i personlighet.

The aim of this bachelor thesis is to study the violations of soccer rules committed by male soccer players. Our methodological approach is qualitative, and our material consists of interviews with six players and three coaches active in division four and five in Småland. The theoretical framework we use consists of two concepts, namely social control and habitus in relation to fields. Our result display that there occure two different kinds of rule violations, intellectual and emotional. The intellectual rule violations are characterized by consideration of gain and loss. The emotional rule violations are not characterized by reflection from players but originate from negative emotions, these emotions in turn engender rule violations. Throughout these two themes we argue that both players and coaches are influenced by their experiences and past. This prehistory gives players and coaches schemas which help them to know when it is accepted to break or not to break the rules of soccer. The intellectual rule violations are motivated through the behavioral schema that both players and coaches have. These schemas are reproduced by informal comprehensions that exists in the world of soccer. The emotional rule violations are also motivated through behavioral schemas but are unlike the intellectual violations counteracted by informal comprehension. Although, these violations are still reproduced as they are deeply embedded in player and coaches behavioral schemas.

<p>Detta examensarbete har en distinkt avgränsning vilket innebär att enbart binära koder som kan beskrivas med en generator- och en kontrollmatris behandlas, det vill säga linjära block koder. För att se hur felsannolikheten varierar har två metoder använts, dels en fullständig undersökning vilket innebär att alla linjärkombinationer av en generatormatris undersöks, dels en slumpmässig vilken innebär att enbart ett antal slumpmässigt utvalda linjärkombinationer undersöks. Den sistnämnda metoden används enbart när det blir för tidsödande att genomföra en fullständig undersökning. Resultatet visar att alla avbildningar till en linjär kod inte är ekvivalenta med avseende på felsannolikheten för de olika bitpositionerna i meddelandeordet. Detta innebär att vissa linjärkombinationer av en generatormatris för en given kod beter sig bättre än den ursprungliga generatormatrisen som definierar koden. Vissa koder kan till och med fås att bete sig snarlikt en perfekt kod. Som referens till de undersökta koderna har jag använt mig av Hamming koden, ham(7,4), vilken är en perfekt kod.</p>

<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.</p>