<p><p>Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg.</p><p>Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden. Dessa tre aspekter är delar av festivalmarknaden och har betydelse för dess struktur och framtid. De är därmed stommen i uppsatsens analys.</p><p>Musikfestivalmarknaden växer och det är uppsatsens utgångspunkt. Uppsatsen ämnar vara ett redskap för hur just denna marknad (men även andra) kan förstås.</p></p> / <p><p>This Master’s Level paper examines the Swedish market of music festivals, in the year 2008. The author takes an interest in why the market is important and what the market structures look like. What kind of rules exist in the market and how must one operator manage these rules of the game in order to survive in an ever-more competitive music festival market? These are questions that the paper deals with. French sociologist Pierre Bourdieu developed the concept of fields; a framework of cultural and literary fields that can be used to understand relations in social life. The author has used Boudieu’s field theory as tool to understand the structure of the wedish market of music festivals. The paper has a perspective from the inside, as well as a perspective from the outside. It includes the views of the arranger of the music festival, as well as those of the press and the festival audience. All these three angles are part of the market and have a significance for its structure and future. As such, they therefore make up the frame of the analysing part of the paper.</p></p> / Emma och magisterprojektet på KSM

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa</p><p>Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson</p><p>Handledare: Denis Frank</p><p>Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen.</p><p>Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering</p>

Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka utrikesföddas upplevelser av en arbetsmarknadspolitisk insats som de medverkat i. Insatsen som undersöks är ”praktik med yrkesinriktad-SFI” i Säffle Kommun. Genom att ta del av de deltagarnas upplevelser önskade vi få en klarare bild över vilka hinder respektive möjligheter som förekommer, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersökte även vilken roll ekonomiska, sociala och kulturella kapital har till den svenska arbetsmarknaden, samt hur det står i relation till människors kontroll över sina egna liv.   Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal utrikesfödda från utomeuropeiska länder. Denna målgrupp har en utsatt situation i det svenska samhället där vägen till en arbetsmarknad- och samhällsetablering ofta är lång. Detta har resulterat i att arbetssätten kring denna målgrupp har förändrats och insatserna har blivit allt viktigare. Vi har i denna studie valt att avgränsa och rikta in oss på den insats som man jobbar med i Säffle Kommun. Dels för att vi båda är anställda där men också för att insatsen blivit omtalad.   I sammanhang där de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tas upp talas det ofta om hur lyckad en insats varit utifrån statistik över hur många som gått vidare i någon form av arbete. Resultaten av denna studie visar på att det fanns fler perspektiv på en lyckad insats än enbart om man fått en anställning. Det visade sig att insatsen bidragit till att deltagarna upplever sig mer delaktiga och en känsla av ökad kontroll över sitt egna liv. Det var genom en kvalitativ metod som vi fått möjlighet att ta del av andra perspektiv på en lyckad insats, än bara statistik. För att vidare förstå och kunna analysera deras uttalanden användes en teoretisk referensram utifrån Bourdieus begrepp, fält, habitus och kapital. Vi har även använt empowerment-begreppet som en central del i studiens analysdel.

Detta examensarbete har en distinkt avgränsning vilket innebär att enbart binära koder som kan beskrivas med en generator- och en kontrollmatris behandlas, det vill säga linjära block koder. För att se hur felsannolikheten varierar har två metoder använts, dels en fullständig undersökning vilket innebär att alla linjärkombinationer av en generatormatris undersöks, dels en slumpmässig vilken innebär att enbart ett antal slumpmässigt utvalda linjärkombinationer undersöks. Den sistnämnda metoden används enbart när det blir för tidsödande att genomföra en fullständig undersökning. Resultatet visar att alla avbildningar till en linjär kod inte är ekvivalenta med avseende på felsannolikheten för de olika bitpositionerna i meddelandeordet. Detta innebär att vissa linjärkombinationer av en generatormatris för en given kod beter sig bättre än den ursprungliga generatormatrisen som definierar koden. Vissa koder kan till och med fås att bete sig snarlikt en perfekt kod. Som referens till de undersökta koderna har jag använt mig av Hamming koden, ham(7,4), vilken är en perfekt kod.

I den här uppsatsen undersöks betydelsen och användandet av Leksandsdräkten idag med utgångspunkt i hur ett antal personer med egen anknytning till dräkten förhåller sig till den. Syftet är att undersöka både vad dräkten berättar och symboliserar, hur den används och varför den används men även hur intervjupersonerna förhåller sig till vad som är rätt och fel. Det huvudsakliga materialet i denna studie består av intervjuer med personer som alla har en koppling till Leksandsdräkten, antingen genom sitt arbete eller för att de är aktiva i föreningar där dräkten har en betydande roll. Med utgångspunkt i begreppen kulturarv, Bourdieus fältbegrepp, identitet och skav/skev, som utgår från etnologen Michelle Göranssons avhandling Materialiserade sexualiteter, diskuteras intervjupersonernas relation till dräkten, hur och varför de använder den och vad den berättar. Uppsatsen avslutas i en diskussion kring dräktens betydelser och hur den skall göras tillgänglig för alla som vill bära den samtidigt som den representerar en lokal plats och bär på en, både gemensam och personlig, historia och tradition.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på läraryrket och på ämnet idrott och hälsa samt om synen utmanas eller förändras under studietiden. Frågeställningen i uppsatsen var dels att undersöka om studenternas bild har förändrats under tiden de studerat på universitetet samt varit ute på sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning), dels vilka utmaningar studenterna ser med sitt kommande yrke.   Den tidigare forskningen pekar på att brister finns inom lärarutbildningen där mer behöver göras för att studenterna ska rustas för yrket. Tidigare forskning pekar även på att det hos studenterna finns ett starkt habitus som antingen stämmer väl överens med, eller kockar med det habitus som lärarutbildarna besitter.    Metoden i uppsatsen har varit kvalitativ samtalsintervju med sju studenter som studerat sitt första ämne på universitetet under ett och ett halvt år samt varit ute på praktik. Frågorna handlade om den idrottsliga bakgrunden både från den egna skoltiden och på fritiden, om deras val att börja läsa idrott och hälsa som ämne, hur bilden av ämnet de hade innan utbildningen startade har förändrats eller bekräftats och hur studenterna ser på det kommande yrket.   Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus begrepp habitus och fält för att analysera den empiri som insamlats vid intervjuerna. Tidigare forskning visar på att det är en homogen grupp som söker sig till utbildningen och att studenterna habitus ofta stämmer väl överens med de principer och strukturer som finn inom universitetet som fält samt lärarutbildarnas habitus.   Resultatet visar på att studenterna i uppsatsen inte har ett gemensamt starkt habitus utan är en heterogen grupp med väldigt olika bakgrund och relation till idrott och hälsa. Resultatet visar även att det tycks finnas en krock mellan universitetet och skolans skilda fält. Alla studenter upplever att bilden av ämnets innehåll och syfte förändrats sedan de började studera. En sådan förändring är att det finns olika sätt att se på ämnet inom universitetets väggar och ute på skolorna som studenterna har haft sin praktik på. Utmaningarna som studenterna ser med yrket är flera men några exempel som går att urskilja är frågor som berör betyg och bedömning. En annan utmaning handlar om den egna förmågan i olika moment och personlig lämplighet. Tidsbristen i yrket och frågor som berör inkludering och motivering är andra utmaningar som studenterna ser. Flera av studenterna upplever att universitetet trycker mycket på de problem som finns inom skolan idag utan att ge så mycket svar på hur problemen ska lösas. Studenterna får ofta med sig ett tydligt svar på ”varför-frågor” men inte lika tydligt kring ”hur-frågor” utan lämnas till att testa olika problemlösningar ute i arbetet. ”De självlärda problemlösarna” syftar på att flera av studenterna uppger att de vill ha med sig mer verklighetstrogna scenarion och moment där de tränar mer på situationer med eleverna som kan uppstå ute i yrkeslivet sedan.

This qualitative study, based on interview answers from 31 participants, examines different aspects on how teenagers choose their upper secondary education. More concretely, this study investigates whether Bordieu’s theories regarding habitus, field and capital may be applicable on the analysis of how Swedish teenagers choose their field of study on the upper secondary level. Other factors that have been investigated in terms of influence on how students choose are sex and social class. The study ends with an analysis of the powers that affect the free choice of field of study based on Michel Foucault’s theory of power. The three research questions are: 1) Is it possible to understand how students reflect on their choice of upper-secondary programs based on Bordieu’s theory regarding field, habitus and capital? 2) Do aspects such as sex and social class influence how students choose their fields of study? 3) How is power visible regarding students’ choice of education based on Foucault's theory of power? The results show that the theory of habitus, field and capital may be applied as a means of understanding. Social class and sex do also influence students’ choice, however there are some differences between the vocational and theoretical programs. The main finding concerning power behind students’ choices is that power comes from different directions which means that one single factor is not as influential as many different aspects combined.