I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003.

Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer. Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt. Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium. Information avseende andningsstöd, fraktion syrgas i inandningsluften (FiO2) och andningsfrekvens noterades dag 28. Data analyserades statistiskt med IBM SPSS Statistics version 20.0. Spearmans rangkorrelation och Kruskal - Wallis test utfördes. Resultat Under studieperioden minskade z-score för vikt, längd och huvudomfång med 1.7, 2.1 och 1.6, respektive. Ett högre intag av kolhydrater under de första två veckorna korrelerade med ett lägre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Minskning i z-score vikt och z-score längd under de första fyra levnadsveckorna korrelerade med ett högre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Slutsats Extremt för tidigt födda barns näringstillförsel och tillväxt behöver noggrant följas på grund av risk för undernäring. Fraktion syrgas i inandningsluften under dag 28 korrelerade med kolhydratintaget och barn med ett högt behov av extra syrgas hade en långsam längdtillväxt och viktökning.

Syftet är att bidra till ökad kunskap om den geografiska spridningen av okända mödrar i Sverige vid sekelskiftet utifrån geografiska data från Allmänna barnhusets rullor kring förälderns civilstånd, barnets dopförsamling och fosterhemsplacering. Utifrån en abduktiv forskningsansats identifieras mönster och strukturer som antyder en särbehandling mellan olika grupperna utifrån vem som betalade – föräldern, amman eller fattigvården, bl. a. i det geografiska utflödet av barn till fosterhem. Blekinge, Gotland, Kalmar och Öland fick ta emot många fosterbarn förutom Stockholms stad och Stockholms län, medan de norrländska länen skulle kunna uppfattas som diskriminerade då extremt få barn fosterhemsplaceras norr om Dalälven. Tidigare ej korstabulerade data från Kungliga Statistiska Centralbyrån (1914; 1916) kombineras för att se mönster i varifrån de okända mödrarna kom och i förhållande till antalet levande födda barn utom äktenskapet i olika län. För Stockholms stad och län, Malmöhus samt Göteborg och Bohus län fanns ett exceptionellt stort och dokumenterat inflöde av kvinnor som födde anonymt, då kvinnor reste bort för att föda i hemlighet. Ett linjärt samband mellan högt antal barn födda utom äktenskapet och ett högt antal barn födda av moder okänd kan uteslutas. I vissa fall tycks en hög social kontroll och tydliga normer kunna förklara en del av den geografiska variationen av okända mödrar mellan län. I andra fall kan det vara geografisk tillgänglighet eller tillgång på barnmorskor som styr.

Invandringen till Sverige har varit betydande ända sedan andra världskriget och bidragit till Sveriges ekonomiska utveckling. Exempelvis har invandringen mildrat de demografiska utmaningar som Sverige står inför, men sedan början av 90-talet har stora skillnader i sysselsättning och arbetslöshet mellan den inrikes och utrikes födda befolkningen iakttagits. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda går till, samt att undersöka personliga egenskapers betydelse för huruvida utrikes födda blir arbetslösa. Uppsatsen har använt Uppsala som ett empiriskt exempel. En logistisk regression utfördes för att undersöka de personliga egenskapernas korrelation till arbetslöshet. Intervjuer av tjänstemän från Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen (AF) i Uppsala genomfördes för att få information om arbetssätt och åtgärder, med avseende på arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda. Slutligen har uppsatsen analyserat eventuella samband mellan de personliga egenskapernas korrelation till arbetslöshet med Uppsala kommuns, samt AF:s, arbetssätt och åtgärder. Resultatet visar bland annat på att ha barn i låg ålder ger en ökad risk för arbetslöshet i Uppsala och likaså för födelseregioner som Afrika, Mellanöstern och Latinamerika, men resultatet beror på referensgruppen i den kvantitativa metoden. Att vara kvinna och att ha hög utbildning minskar risken för arbetslöshet. Uppsala kommun och AF i Uppsala arbetar individanpassat och använder samarbeten och samverkan vilket bidrar till ett dynamiskt arbetssätt som kan erbjuda en mångfald av åtgärder. Det individbaserade arbetssättet möjliggör att många utrikes födda i behov av extra stöd kan få hjälp oavsett av personliga egenskaper.

Studien har sin utgångspunkt i klyftorna på dagens arbetsmarknad, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning. I samband med en migration förändras individers kapital då de gamla kapitalen inte värderas som konkurrenskraftiga i det nya sammanhanget. Kapitalen är nödvändiga för att öka individens anställningsbarhet och etablering. Enligt tidigare forskning ökar anställningsbarheten när individen volontärarbetar samtidigt som denna söker arbete. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden.Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna: Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkats av det frivilliga engagemanget? Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?Studien bygger på en narrativ metod där tre kvinnors berättelser ligger till grund för analysen. Syftet och frågeställningarna besvaras utifrån teorierna om The theory of employability och om Bourdieus kapital. Huvudresultatet i denna studie är att kvinnorna kom i kontakt med flera olika typer av kapital i samband med sitt frivilligarbete. Dessa kapital värderas olika beroende på vilket fält de befinner sig i, och påverkar kvinnornas syn på sin anställningsbarhet kopplat till volontärt engagemang. / This study is based on the gaps in today's labour market, where foreign-born women have lowest levels of employment. In connection with (deleted the “a”) migration, the individuals' capital changes as the older capital is no longer valued as competitively in the new context. This capital is necessary in increasing the employability and establishment on the labour market for the individual. According to earlier research, employability increases when the individual volunteers while looking for work. With this as a background, the study aims to investigate how job-seeking, foreign-born women consider their volunteer work in relation to the labor market. The study is guided by the following questions: How do the interviewees perceive the influence of their volunteer work with employability, and what volunteer-related capital is evident in the interviewees’ stories? The study employs a narrative method, in which three women's stories form the basis of the analysis. The purpose and research questions are assessed based on The Theory of Employability and Bourdieu's capital. The main findings in this study were that these women encountered several types of capital in connection with their volunteer work. The values of capital varied depending on the fields of volunteer work they were engaged in, and this effected the women's views of their employability.

Vart tionde barn som föds behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för föräldrarna. Hela deras livsvärld förändras. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur föräldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvårdnad och främja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för föräldrarna att knyta an till sitt barn. En försämrad anknytning kan påverka tillväxt och utveckling för barnet, samt förhållandet mellan föräldrar och barn. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på NIVA. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrar vars barn vårdas på NIVA upplever både hinder och möjligheter att knyta an till sitt barn. Att uppleva stridande känslor, bristande kommunikation mellan föräldrar och personal, samt att inte ha möjlighet att vara nära sitt barn, upplevs som hinder för anknytning. Det som ger möjligheter för anknytning är att trots allt känna glädje, upplevelse av fungerande kommunikation mellan föräldrar och personal samt att kunna vara nära sitt barn. Diskussionen tar bland annat upp att förhållandet mellan sjuksköterska och föräldrar aldrig är jämlikt, då sjuksköterskan är i maktposition. Att som sjuksköterska vara medveten om detta ojämlika förhållande, samt reflektera över förhållningssättet till föräldrarna, är av betydelse. Målet för vård av barn och föräldrar måste alltid vara att främja delaktighet. I och med det skapas goda förutsättningar för anknytning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

<p>Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.</p>

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.