Syftet med den här uppsatsen var att undersöka utomeuropeiskt födda kvinnors upplevelser av att vara arbetslösa och hur det har påverkat deras integration. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor födda utanför Europa samt en intervju med två personer anställda på Arbetsförmedlingen. För att analysera det empiriska materialet tillämpades intersektionell teori som syftar till att belysa komplexiteten i maktstrukturer och ojämlikhet. Intersektionell teori innebär att synliggöra faktorer som påverkar människor såsom kön, klass och etnicitet. Genom att se hur de olika faktorerna samspelar kan en fullständig bild av problematiken framträda.  Resultatet från intervjuerna visade att kvinnorna har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett utbildningsbakgrund. Kvinnorna upplever begränsade möjligheterna till arbete i Gävleborgs län. Resultatet visar att kvinnornas integration har påverkats negativt av att ha varit arbetslösa då ett arbete främjar språkets utveckling och bidrar till ett större socialt kontaktnät. Vidare visar resultatet också att kontakten med myndigheter är bristande då kvinnorna upplever att de hade behövt mer stöd. Intervjun med arbetsförmedlarna pekar på att språk, utbildning, kultur och attityder hos arbetsgivare är faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter till arbete.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera förekomsten av mineraliseringsstörning, plack och karies hos prematurt födda barn i det primära och permanenta bettet. Metod: Studien var en litteraturstudie. Fyra databaser användes, MEDLINE, DOSS, CINAHL och PubMed, för att söka fram relevanta artiklar till litteraturstudien. Totalt inkluderades 14 artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterierna. Resultat: Två av fyra studier visade att prematurt födda barn har en ökad risk att drabbas av fler MIH drabbade tänder än fullgångna barn. Gemensamt visade studierna att större mängd plack hittades hos prematurt födda barn jämfört med kontrollbarnen. Majoriteten av studierna påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan prematurt födda barn och fullgångna barn gällande kariesförekomst. Slutsats: Prematur födsel kan leda till högre förekomst av plack och mineraliseringsstörningar. En högre förekomst av karies hos prematurt födda barn kunde inte påvisas. Ökad kunskap kring dessa komplikationer är betydelsefulla för att kunna behandla prematurt födda barn på ett professionellt sätt. Mer forskning behövs kring sambandet mellan prematurt födda barn och karies. / Aim: The aim of the literature study was to study the occurrence of dental hypomineralization (MIH), plaque and caries in prematurely born children in the primary and permanent dentition. Method: The study was a literature study. Four databases were used, MEDLINE, DOSS, CINAHL and PubMed, to find relevant articles for the study. A total of 14 articles were included according to the inclusion and exclusion criteria. Results: Two out of four studies showed that prematurely born children have an increased risk for MIH-affected teeth than full-term children. In common, the findings from the studies showed a higher amount of plaque was found in preterm children compared to control groups. The majority of the studies did not find a statistically significant difference between premature children and full-term children in dental caries prevalence. Conclusion: Premature birth can lead to higher incidence of plaque and dental hypomineralization. A higher incidence of caries in preterm children could not be established.  Increased knowledge of these complications is important for being able to treat prematurely born children in a professional manner. More research is needed on the relationship between prematurely born children and caries.

Följande uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta personer från verksamheter som är aktiva med integrationsinsatser i relation till gruppen utrikes födda mammor i en mellanstor svensk stad. Med hjälp av Carol Bacchi’s (2009) ”What’s the problem represented to be?” (WPR) har det insamlade intervjumaterialet analyserats. Detta har gjorts mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter vilka är intersektionalitet, social reproduktion och styrning. Med hjälp av detta har vår ambition varit att undersöka hur verksamheterna formulerar utmaningar och problem i relation till gruppen utrikes födda mammor, samt hur gruppen konstrueras i relation till etnicitet och kön. Vidare har vi även undersökt vad som ses som lösningar i förhållande till dessa utmaningar, samt vad som förutsätts respektive utesluts vad gäller lösningar i relation till det som formuleras som problem. Undersökningen visar att alla verksamheter ser gruppen utrikes födda mammor som en grupp som är svår att nå ut till. De menar också att detta är ett problem som är viktigt att arbeta mer med. Resultatet pekar på att integrationsinsatser i deltagarnas närområde är det som ger allra högst utdelning vad det gäller närvaro i insatserna. Likaså visar undersökningen att mötet mellan verksamheter och de som deltar i verksamheternas arbete bidrar till ökad förståelse för målgruppen och skapar förutsättningar för en lyckad integration.

This study examines the birth rates and the proportion of illegitimate births in Mörbylånga parish and Kalmar town before and during the period of the Contraceptive Act. The purpose of the study is to investigate what effect the Contraceptive Act may have had on birth rates and illegitimate births in the above-mentioned areas. The investigation period extends from 1880-1938 and the Prevention Act was in use 1910-1938. The study method is quantitative, and the results are presented using diagrams. The study also has comparative elements where an urban environment is compared with a rural environment. The demographic transition theory is used to interpret and analyze the results.  The study shows that birth rates in both Mörbylånga and Kalmar had an upward trend. In Mörbylånga, this trend is much clearer than in Kalmar, which shows that the increase in birth rates was higher in rural areas than in the city. It can not be ruled out that the advent of the contraceptive law is a factor that contributed to the increase in birth rates in these study areas. The results from this study also differ from previous research as their results show a decrease in birth rates and this study shows an increase. Other results are that a larger proportion of illegitimate children were born in rural areas than in the city over the entire survey period and that the proportion of illegitimate children decreased in both survey areas. Furthermore, it can be stated that the Contraceptive Act had some form of effect on the decline in the proportion of children born out of wedlock.

Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

Globalt födds varje år 15 miljoner barn prematurt före gestationsvecka 37+0.Barn som födds mellan gestationsvecka 34+0 – 36+6 benämns som sent prematurt födda. Sent prematurt födda barn kan bedömas både som låg vårdkrävande och högvårdkrävande. De kan både vårdas på en neonatalavdelning eller på ett barnbördshus. Mödrar är inte alltid förberedda att ta hand om sitt sent prematurt födda barn eftersom det sker ett avbrott i mödrarnas omställningsprocess från graviditet till moderskap. Amningen har många fördelar för de ammande mödrarna och barnen. Amningsprocessen kan skilja sig vid amning av sent prematurt födda barn i jämförelse med fullgångna barn. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår. Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen i databaserna PubMed och Cinahl genererade i 14 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även en manuell sökning utfördes, vilket genererade i en artikel. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativt, kvalitativt ansats samt mixed metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas kvalitet granskats och därefter har en integrerad dataanalys använts för att besvara arbetes syfte. Resultatet presenterar tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att mödrar till sent prematurt födda barn upplevde en önskan och längtan om att få amma sitt barn, de förstod bröstmjölkens betydelse för det prematurt födda barnets utveckling. Amningen upplevdes som en känslomässig period som ingav känsla av glädje, harmoni och avslappning. Men amningen orsakade även känslor av stress, utmattning och ångest främst på grund av utmaningarna som tillkom vid amningen. Fysiska utmaningar både hos barnet och mödrarna var återkommande. Behov av stöd, undervisning och uppmuntran från anhöriga och sjukvårdspersonalen var betydelsefullt för mödrarna och amningsutfallet. Slutsatsen i studien indikerar att mödrar till sent prematurt födda barn upplever amningen som utmanande men betydelsefull. Under amningen upplevs starka känslor. Mödrars anknytning till barnet och barnets bindning till mödrarna stärktes genom amningen. Behov av stöd och undervisning under amningsperioden identifierades som kan underlätta amningsutmaningar och främja fortsatt amning. Arbetet belyser vikten av undervisning och stöd från sjukvårdspersonal, bland annat barnmorskor, som arbetar nära denna patientgrupp. / Globally every year 15 million infants are born prematurely before gestational week 37 + 0. Infants born between gestational week 34 + 0 to 36 + 6 are referred to as late preterm infants. Late preterm infants can be assessed both as low care- requiring or high care-requiring. They may require neonatal care or care in a maternity unit. Mothers are not always prepared to care for their infant due to early interruption in mother´s transition process from pregnancy to motherhood. Breastfeeding has many benefits for both the breastfeeding mother and the infant. The breastfeeding process may differ when breastfeeding late preterm infants compared to full-term infants.  This study aims to describe mothers' experience of breastfeeding late preterm infants during the infants first year of live.  The method applied was non-systematic literature review was. The databases PubMed and Cinahl generated 14 articles. A manual literature search was conducted, which generated one more article. A total of 15 scientific articles of quantitative, qualitative approach and mixed method were included. Using a quality assessment templet of the articles and an intergrade analysis, the quality and results of the articles have been analyzed. The result presents three main categories and eight subcategories. The results of this study showed that mothers of late preterm infants experienced a desire and longing to breastfeed their infants because the mothers were aware of the importance of breast milk for their late preterm infant for the infants’ development. Breastfeeding was considered as an emotional period which was experienced as joyful, gave harmony and a feeling of relaxation but also feelings of stress, exhaustion and anxiety was experienced mainly due to the challenges that emerged during breastfeeding the late preterm infant. Physical challenges for both the infant and the breastfeeding mother were recurring. The need for support, education and encouragement from relatives and healthcare staff was significant for the mothers and the outcome of breastfeeding.   The conclusion of this study showed that mothers of late preterm infants experienced breastfeeding as challenging but significant. Strong emotions were recurring during breastfeeding. Mothers’ attachment to their infants were strengthened through breastfeeding. The need for support and education during the breastfeeding period was identified to facilitate breastfeeding challenges and promote continued breastfeeding. It is essential for healthcare professionals, as midwives, to have an understanding of breastfeeding experience of mother of late preterm in order to offer adequate care and support.

Invandringen till Sverige har varit rekordhög de senaste åren och samtidigt råder kompetensbrist i flera branscher på arbetsmarknaden. Därtill skiljer sig sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda drastiskt. Uppsatsens syfte är att studera hur en arbetsmarknadsinsats kallad 100-klubben kan bidra till att utrikes föddas kompetens tas tillvara. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med representanter från tre företag som deltagit i 100-klubben och erbjudit olika typer av praktiktjänster. Resultaten visar att arbetsmarknadsinsatsen är en viktig del i arbetet med att integrera nyanlända, där nyanländas ökade språkkunskaper och arbetslivserfarenhet är två exempel. Projektet ökar praktikanternas landsspecifika humankapital och kan överbrygga vad som inom teori benämns strukturella hål och diskriminerande mekanismer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat hur företagen organiserat sina praktikprogram för att integrera nyanlända och vilka möjligheter och hinder som upplevts.

Bakgrund För tidig födsel innebär ökade risker för barnets liv och hälsa. Att få ett mycket för tidigt fött barn och därmed behöva vårdas på neonatalavdelning kan vara traumatiskt, omvälvande och stressande för mammor och kan ha stor betydelse för deras livskvalitet. Syfte Att beskriva mammor till för tidigt födda barns livskvalitet och påverkande faktorer upp till 12 månader efter förlossningen. Metod Studien hade en kvantitativ design och var en longitudinell kohortstudie där mammor (n=493) till barn som vårdats på sex olika neonatalavdelningar i Sverige fick svara på enkäter om livskvalitet (SF-36) vid fyra olika tillfällen under det första året efter förlossningen. Data har analyserats för att se vilka faktorer som kan ha haft betydelse för mammans livskvalitet samt om det fanns några skillnader över tid. Resultat Lägst livskvalitet skattades vid utskrivning från neonatalavdelning med en signifikant och successiv förbättring de kommande 12 månaderna (p <0,01). Inom grupperna med olika faktorer fanns vissa signifikanta skillnader i livskvalitet med liten eller medelhög effektstorlek i några dimensioner av livskvalitet. Slutsats Mammorna skattade lägre livskvalitet vid utskrivning än senare under det första året och det fanns skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av mammor. Detta är viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med mammor till för tidigt födda barn. Klinisk tillämpbarhet Resultatet kan hjälpa barnmorskor och även barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor att få en bättre förståelse för mammor till för tidigt födda barn och därmed kunna förebygga ohälsa och stötta mammorna för att främja en god anknytning till barnet. / Background Premature birth involves an increased risk for the child's life and health. Having a preterm infant and thus needing care at a neonatal unit may be traumatic and stressful for mothers and also have a great impact on their quality of life. Aim To describe the quality of life among mothers of preterm infants and influencing factors up to 12 months after birth. Method The study had a quantitative design and was a longitudinal cohort study. Mothers (n = 493) of preterm infants who were cared for at six neonatal units in Sweden answered questionnaires about quality of life (SF-36) on four different occasions during the first year after birth. Data has been analyzed to see which factors that may have had an impact on the mother's quality of life and whether there were any differences over time. Results The lowest quality of life was estimated at discharge from the neonatal unit with a significant and gradual improvement in the first year after delivery (p<0,01). Within the different groups of mothers, there were significant differences in quality of life with a small or medium effect size in some dimensions of quality of life. Conclusion The mothers in this study rated their quality of life lowest at the time for discharge from the neonatal unit, and there were differences in quality of life between different groups of mothers. This is important knowledge for healthcare professionals. Clinical application The result of this study may help midwives and other healthcare professionals to gain a better understanding of mothers of preterm infants and their situation and thereby prevent mental illness and support the mothers to promote secure attachment with their children.

Drawing on the Network Theory, this research had the objective to analyse the influence of networks within the life cycle stages of a Born Global company. By developing a framework that consisted of a pre-inception phase, start-up phase and the growth phase, the study proposed to identify which types of networks were used within the development of the BG, and how they influenced on the internationalisation speed. By conducting an in-depth interview, data has been collected to be analysed as a single-case study. Our findings indicate that the company made active use of networks in every phase of its life cycle in terms of acquiring market knowledge, financial support and access to customers in which directly influenced in its internationalisation process and speed. Moreover, we observed that the characteristics of the entrepreneur, the product and also the mechanism of networking contributed to both of the development within the life cycle stages of the company as the internationalisation speed.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.