Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter en organisationsförändring har haft för arbetsmiljön hos en verksamhet som nyligen genomgått en förändringsprocess. Studien visar att utöver välkända nyckelfaktorer, såsom delaktighet, gruppdynamik, kommunikation och förståelse så finns det ytterligare faktorer som påverkat arbetsmiljön hos den undersökta verksamheten. Medarbetarna upplever en försämrad och mindre stimulerande arbetsmiljö då de anser sig ha fått mer enformiga arbetsuppgifter. Vidare visar resultatet att personalen upplever oro över framtida förändringar, vilket påverkar både arbetsmiljön och förtroendet för ledningen. Detta är anmärkningsvärt då det är ett bolag som växer. För att avsluta förändringsprocessen och återskapa förtroendet finns det ett behov av uppföljning. En kontinuerlig dialog under hela processen är av vikt för att förändringsarbetet ska ha möjlighet att nå önskat resultat. Studien bidrar med att öka förståelsen för vad ledningen kan göra för att skapa ett bra arbetsklimat och för att öka förtroendet för ledingen. Alla insikter kring detta är betydelsefulla för att bibehålla personalen och värdefull kompetens. Genom att ta del av denna studie kan ledningen inom olika organisationer få en ökad förståelse för hur de kan arbeta för att skapa en bra arbetsmiljö under en organisationsförändring.

Syftet med studien var att belysa alliansen i det professionella samtalet inom missbruksvården utifrån behandlarens perspektiv. Studiens frågeställningar var vilken betydelse alliansen har för en konstruktiv förändringsprocess i det professionella samtalet mellan klient och behandlare. Och vilka hinder och förutsättningar som kan framgå i skapandet av en allians mellan behandlare och klient, i det stödjande samtalet. Med hjälp av en kvalitativ studie har fem respondenter inom missbruksvården intervjuas utifrån en semistrukturerad intervjuform. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning. De teoretiska perspektiven är följande:  Kommunikationsteorin, allians och professions makt. De centrala aspekter som framkom under uppsatsens resultat var att alliansens betydelse är en viktig del för en konstruktiv förändringsprocess. Slutligtivis visar studien på att det kan framgå en rad olika hinder och förutsättningar i skapandet av en allians i det stödjande samtalet.

The use of data analysis and Big Data has become increasingly important and is even a necessity for the competitiveness of modern organizations. The explanation for this trend is that the digitalization of society puts an enormous pressure on organizations to also evolve digitally. Previous research has tackled the problem surrounding an abundance of data without the knowledge of what to do with it, a situation which many organizations find themselves in. We have conducted a case study on a Swedish manufacturer and supplier in the food & beverage industry, that aims to develop their data analysis to produce better offers and campaigns for their customers. The purpose of this paper is to examine what challenges an organization faces in the early stages of implementing data analysis in their work processes. To give us background and context, we have applied some of the perspectives of Bernard Marr’s SMART Strategy along with two other models to better understand the situation the organization is in. There is no cure-all or universal strategy or guideline to be followed for organizations wanting to implement data analysis. Our findings indicate that there are different methods and strategies for this out there, and by taking heed to macro-organizational aspects such as culture, leadership and attitudes towards data-driven work, as well as clarifying the exact purpose of collecting specific data metrics, the chances of success increases.

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse för arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver i Sverige under åren 1960–1970. Detta har undersökts genom en litteraturstudie med hjälp av en kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktivismen. De frågeställningar uppsatsen ämnades besvara var: Hur gick rekryteringen av arbetskraft till?Vad bidrog till att de arbetskrafts invandrade integrerades i det svenska samhället?Undersökningen visade hur rekryteringen av arbetskraft gick till, från rekrytering till anställning, samt vilka faktorer som bidrog till att de arbetskrafts invandrade jugoslaverna kunde integreras i det svenska samhället. Slutsatsen blev att myndigheterna, tillsammans med personliga omständigheter som bakgrund och utbildning, hade en inverkan på förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizational culture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizationalculture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

Organisationer genomgår förändringar av olika slag, av olika anledningar där ledarskap är grunden för att föra en förändringsprocess framåt. Forskare har framtagit ledarskapsmodeller som belyser hur en ledare ska anamma sin roll utifrån ett ledarskapsperspektiv. Det finns därför en viss avsaknad av medarbetarnas perspektiv för att förstå hur ledare ska föra organisationsförändringar framåt. Denna studie undersöker därmed medarbetares förväntningar på ledarskap under organisationsförändringar. Studien utgår från en induktiv ansats med en fallstudiedesign, där datainsamling gjorts via kvalitativa intervjuer med sju medarbetare inom dagligvarubranschen. Datan har kodats och framställer fyra huvudkategorier av faktorer som medarbetare förväntar sig på ledarskap under organisationsförändringar, vilka är: kommunikation, mottaglighet, återkoppling samt förändringsbenägenhet. Medarbetare förväntar sig, vid organisationsförändringar, en ledare som kommunicerar väl, är mottaglig för medarbetarna genom delaktighet i diskussioner, har förmågan att ge samt ta emot feedback och som därmed är förändringsbenägen i förhållande till den givna situationen. Resultatet kan vidare användas i framtida forskning och studeras på ytterligare organisationer och branscher för att öka generaliserbarheten. / Organizations undergo changes of various kinds for various reasons, where leadership is the basis for moving a change process forward. Researchers have developed leadership models that highlight how leaders should embrace their role based on a leadership perspective. There is thus a lack of the employees' perspective to understand how leaders should bring organizational change forward. This study therefore examines employees' expectations of leadership during organizational change. The study is based on an inductive approach through a case study, where data collection was done via qualitative interviews with seven employees in the grocery industry. The data has been coded and describes four main categories of factors that employees expect from leadership during organizational changes, which are: communication, receptivity, feedback and propensity to change. Employees expect, in the event of organizational changes, a leader who communicates well, is receptive to the employees through participation in discussions, has the ability to give and receive feedback and who is thus prone to change in relation to the given situation. The result can further be used in future research and studied at additional organizations and industries to increase generalizability.

Denna studie syftar till att undersöka hur Stockholm stad som offentlig organisation hanterar innovation som implementeras samt hur förändringsprocessen ser ut när en stad ska bli smart. Detta genomförs genom en fallstudie på ett projekt som Stockholm stad drivit under ett par år. Inom programmet Stockholm smart och uppkopplad stad verkar projektet Smart trafikstyrning som omfattar sex olika delprojekt som syftar till att förenkla trafiken genom smarta lösningar, som bland annat handlar om tryckknappslådor och trafiksignaler. Resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och handlar om hur Stockholm stad har arbetat samt hur de olika projektens struktur har sett ut. Studien kommer fram till att Stockholm stad är en välutvecklad organisation när det kommer till att hantera denna innovation, men att dess svaghet är att det är en stor organisation som har svårt att uppnå den flexibilitet som ibland hade behövts. Studien bidrar till att öka kunskapen och förståelsen för hur uppkopplade enheter fungerar i en kontext av smarta städer samt hur offentliga organisationer ska förhålla sig till dessa projekt.

Till denna studie har kvalitativ forskning utförts som behandlar en förändringsprocess som en större kommun i Skåne genomgick 2008. Till studien intervjuades två chefer och åtta anställda som var med under förändringsprocessen vilken ledde till en ny förvaltning. Då det är två år sedanförändringen initierades är det delvis de anställdas efterhandskonstruktion av förändringen som belyses utifrån deras upplevelser. Vidare har en ingående litteraturstudie utförts.Studiens resultat visar att det i förändringsprocessen har skapats lärande hos individer och i verksamheterna. De anställda upplever att förvaltningen inte tagit till vara på deras lärande i förändringsprocessen och inte skapat ett system med förutsättning för att skapa synergieffekter och vägar för lärande. Verksamheterna blir som enskilda öar utan broar som möjliggör överföring av kunskap både vågrätt och lodrätt. Kommunikationen under förändringsprocessen har kantats av brist på information, feedback och återkoppling från förvaltning samt ledning. Detta har påverkat de anställdas upplevelser av förändringen negativt genom att skapa irritation, ifrågasättande och distans gentemot förvaltningen. Vidare menar de anställda att ledarskapet har påverkat lärandet genom att det i de egna verksamheterna getts möjlighet till reflektion och egen utveckling.

Reorganizations in the private sector must occur intermittently for a company to adopt to its market climate. The thesis focuses on the initial part of the reorganization. In larger companies the reorganization process is often a substantial effort for both the change leaders as well as for the other employees of the company whom the change affects. This is a process that often misses set goals and the purpose for this thesis is therefore to investigate how rhetorical devices in companies internal communication can help to guide the employees through the changeprocess. The primary data for this study are internal emails for all employees of a large industrial company, and the reorganization plan sent to the same company's managers. The thesis analyzes the primary data and compares it to literature in rhetoric, pointing out rhetorical devices that affect the employees using an abductive approach. Through this study concludes that by creating a sense of urgency the equilibrium is abrupted and that this delicate state of urgency can be steered in a way that has a positive effect of the implementation of the reorganization.