Studiens syfte var att undersöka vilka föreställningar om våld i nära relationer som socialsekreterare på olika enheter inom Socialtjänsten ger uttryck för samt hur deras handlingsutrymme kan tänkas påverkas av dessa föreställningar. Syftet besvarades genom två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten. I resultatet framkom att män oftast förknippas med våldsutövande och kvinnor med våldsutsatthet.  Mäns våld uppfattas allvarligare än kvinnors våld och våld i samkönade nära relationer vilket kopplades samman med könsstereotypa föreställningar. Hjälpen till våldsutsatta kvinnor uttrycks bestå i att hon ska lämna mannen och motiveras till detta. Det framkom också föreställningar om att våldsutövare inte vill ha hjälp och att motivera våldsutövare inte ansågs lika viktigt som att motivera kvinnliga offer. En viktig slutsats i studien har varit att de föreställningar Socialsekreterare bär på är betydelsefulla i förståelsen om vem som är offer respektive förövare samt att arbetet med våldsutövare bör lyftas och utvecklas för att förbättras. / Conceptions about domestic violence – who are the victim, who are the perpetrator?   The purpose of this study was to investigate the conceptions social worker, in various units, have of domestic violence, and how their capabilities can be affected by these beliefs. The purpose is answered by two focus group interviews with social workers in Social services. The result showed that men most often associated with the use of violence and women's vulnerability to violence. Men's violence is perceived more severe than women's violence and violence in same-sex intimate relationships, which were connected to gender stereotypes. Help for abused women according to the social workers expression is that she should leave the man, and as a social worker justify that action. It also emerged that aggressors do not want help and to motivate aggressors were not considered as important as to justify female victims. An important conclusion of the study was that the conceptions social worker has are important for the understanding of who are the victims and perpetrators, and the work with perpetrators of violence should emphasize and develops to improve.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka diskurser som är aktuella kring våldtäkt samt att undersöka om Thordis Elva genom sin biografi På andra sidan förlåtelsen En sann historia synliggör tendenser till en förändrad diskurs och vad den i så fall skulle kunna innebära. Arbetet med studien har utgått från boken som kom ut under våren 2017 och genom ett diskursanalytiskt angreppssätt har frågor ställts till materialet för att hitta lämpliga teorier och metoder för analysen. Ur ett språkvetenskapligt, performativt och genusteoretiskt tvärvetenskapligt perspektiv har en kvalitativ analys utförts i tre nivåer enligt den modell Fairclough tagit fram inom den kritiska diskursanalysen. På mellannivån har den diskursiva praktiken analyserats genom begreppssamling där flytande signifikanter identifierats med hjälp av konstruktion av möjliga och omöjliga ekvivalenskedjor. På textnivå har två systemisk-funktionella analyser utförts. I den första av dessa har processtyper och deltagare analyserats ur den del av texten där författaren talar med sin våldtäktsman om det han gjorde mot henne sexton år tidigare. Den andra textuella analysen räknar hennes respektive hans repliker och ord i direkta anföringar i samma del av texten. Den tredje nivån – sociala praktiker – har undersökts genom sammankoppling av diskursiv praktik och bakomliggande teori med tidigare forskning. Resultatet visar en svag tendens till förändring av den diskursiva praktiken kring våldtäkt. Genom biografin dekonstrueras hegemoniska begrepp som offer–förövare-dikotomin, skam och skuld samt ansvar. Här erbjuds nya sätt att tala kring våldtäkt och personer som utsatts eller som utsatt. Problematisering, dekonstruktion och adderande av perspektiv synliggör och ifrågasätter en bakomliggande social diskurs med hög interdiskursivitet till patriarkala strukturer som hegemoniskt genomsyrar juridiska diskurser, mediadiskurser och andra diskurser kring våldtäkt.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som kan förekomma i alla samhällsklasser. Studiens syfte är att få ökad kunskap om professionellas uppfattningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor och om riktlinjerna är svaga eller tillräckliga i deras arbete med detta samhällsproblem. Vi har kvalitativt intervjuat fem professionella som arbetar med mäns våld mot kvinnor inom olika verksamheter i en kommun i Sverige. Dessa professionella jobbar inom försörjningsstöd, vuxenenhet, kvinnofridsmottagning och på två skyddade boenden för kvinnor. De slutsatser som framkommer i studien är att det psykiska våldet är det påtagliga våldet som majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna utsätts för. Professionellas kännedom om olika teoretiska begrepp, bland annat normaliseringprocessen och uppbrottsprocessen, visar att de har en viss teoretisk kunskap om våld i nära relationer, men att de ibland använder teorierna omedvetet i sitt arbete. Det förekommer mycket motivationsarbete i arbetet med mäns våld mot kvinnor, professionella använder sig av motiverande samtal och lösningsfokuserade samtal för att stärka kvinnans styrkor samt att sätta ord på våldet. Studiens resultat visar även att det krävs mer utbildning om våld i nära relationer, fler insatser som boenden/skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och mer personal som kan främja arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Regleringen av missbruk i Sverige har tagit an ett antal olika former genom åren. I takt med att förståelsen och kunskapen om detta sociala problem ökat så har även idéer om insatser och behandling utvecklats. Från att vara starkt reglerat och tvångsinriktat så syftar dagens missbruksvård till att tillmötesgå individens önskemål och upprätthålla dennes autonomi. Det faktum att tvångsvård fortfarande existerar i dagens samhälle kan ses som motsägelsefullt i förhållande till detta. Tidigare forskning pekar dock på att det egentligen inte är missbruksvården som förändrats, det är främst sättet som det talas om dessa individer och deras problematik som förändrats. Detta beskrivs vidare vara ett resultat av det sociala arbetets framväxt. Den förändrade synen på missbruk har lett till att missbruksvården idag tillhandahålls av kommunerna istället för av staten. Grunden för ett beslut om tvångsvård utgörs således till stor del av beskrivningar och uttalanden från professionella inom icke-statliga organisationer. Konsekvensen av detta är bland annat att tvångsvård idag ses som legitimt i samhället och är implementerat i välfärdssystemet. Att dagens tvångsvårdslagstiftning, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), ger utrymme för tolkning skapar ytterligare problem enligt tidigare studier. De professionella ges då utrymme att utforma sina uttalanden efter sin egen tolkning av rekvisiten i LVM. Allra särskilt gäller detta specialindikator 3 c, kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående, som beskrivs som extra öppen för tolkning i sin utformning. Detta kan vidare leda till att dessa tolkningar får fäste, dels hos individen, dels i samhället. Detta ger i sin tur upphov till sociala konstruktioner som förknippas med missbruk/missbrukare. Utifrån denna bakgrund så ämnade vi undersöka hur personer med missbruksproblematik konstrueras i domar gällande tvångsvård med stöd av LVM, samt vilka sociala identiteter/positioner dessa konstruktioner kan ge upphov till. Vi lät oss inspireras av diskursanalytiska perspektiv och begrepp i vårt val av metod och använde oss slutligen av en textanalys med inspiration från socialkonstruktionismen när vi granskade rättsfallen. Detta för att kunna identifiera sociala konstruktioner som tydliggjordes genom de professionellas beskrivningar av personerna med missbruksproblematik. Vidare analyserades våra fynd utifrån Pierre Bourdieus habitusteori med hjälp av aktörskap och sociala positioner. Syftet med denna analys var att visa på de alternativa identiteter som dessa konstruktioner kan ge upphov till genom att dra paralleller till hur individerna placeras som aktörer i sin missbruksproblematik. Resultaten visar på att de professionellas framställningar skiljer sig i förhållande till om klienterna identifieras som man eller kvinna, trots liknande missbruksproblematik. Vi såg även skillnader i framställningarna då klienterna är mer eller mindre villiga att ta emot vård. De som medgav tvångsvård framställdes i mer positiva ordalag. Männen tillskrevs oftare negativa attribut än kvinnorna och dessutom på ett grövre sätt. Slutsatsen vi kom fram till är att män, som dessutom motsätter sig vård, tenderar att framställas som förövare på ett eller annat sätt och tillskrivs ett ansvar för problematiken. Kvinnorna framställdes istället som offer för sin missbruksproblematik.

Sexualbrott mot barn på internet har blivit ett världsproblem som ständigt växer. Med den nya teknologin som konstant utvecklas bildas även nya möjligheter för förövare att utnyttja barn på internet. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse för hur förövare går tillväga för att utnyttja barn på internet samt vilka typer av sexualbrott mot barn som förekommer på internet. Studien inkluderade femton vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; offentliga chattrum, strategi, fysiska möten, och typer av sexualbrott mot barn på internet samt åtta underkategorier; relation, utpressning, gromning, manipulation, undvika upptäckt barnpornografi, sexhandel och digitala mötesforum. Genom att skapa trovärdiga relationer, gromning, utpressning och manipulation utnyttjas barn till att begå sexuella aktiviteter som kan inkludera sex. Brottet börjar oftast med kommunikation genom offentliga chattrum som tillåter användare att kommunicera via direkta meddelande, ljud och videochatt. Samtalen utvecklas sedan till mer sexuella ämnen där förövaren använder olika strategier för att bland annat träffa barnet i verkligheten, få nakenbilder eller på andra sätt utnyttja barnet. Genom att försäkra sig om att barnet inte talat om för någon om deras relation säkrar de sin möjlighet att inte åka fast. Brottet kan ske på olika sätt dels genom våldtäkt, sexhandel och barnpornografi. Studien diskuterar de juridiska problem som kan uppstå med mätning av barnpornografi och definitionen av ett barn. Vidare bör framtida forskning fokusera på möjligheter att begränsa åtkomsten till exponerande material och webbsidor som tillåter vuxna individer att kommunicera med barn på ett sexuellt sätt. / Sexual crimes against children on the internet are recognized as a serious and growing problem world-wide. With the new technology that is constantly evolving, new opportunities are being created for perpetrators to exploit children on the internet. The purpose with this systematic literature review was to gain an increased understanding of how perpetrators approach and abuse children on the internet and what types of sexual offenses against children that occur on the internet. The review included fifteen scientific papers analyzed with a qualitative content analysis. The analysis resulted in four main categories; public chat rooms, strategy, physical meetings, and types of sexual offenses against children on the internet, and eight subcategories; relationship, extortion, grooming, manipulation, avoid being discovered child pornography, sex trade and digital meeting forums. By creating credible relationships, grooming, extortion and manipulation, children are exploited to commit sexual activities that may include sex. The crime usually starts with communication through public chat rooms that allow users to communicate via direct message, audio and video chat. The conversation is then developed into more sexual subjects where the perpetrator uses different strategies to meet the child in reality, get nude pictures or in other ways utilize the child. By ensuring that the child has not spoken to someone about their relationship, they secure their opportunity not to get caught. The crime can be done in various ways, partly through rape, sex trafficking and child pornography. The study discusses the juridical problems that can occur with instruments measuring child pornography and the definition of a child. Future research should focus on opportunities to limit access to exposure materials and web pages that allow adult individuals to communicate with children with purpose of sexual interactions.

The purpose of this study has been to investigate how two female volunteers from two different NGOs help and support vulnerable women, who have been exposed to incest. This includes how these abused women and the picture of perpetrators are perceived and described by the volunteers. The study has also examined the collaboration with social services. The study results show that the volunteers within the two NGOs lack cooperation with social services, and that the work with support-seeking women can be perceived as both positive and negative. Positive experience is described by being a volunteer as part of an important change. Negative experience describes the volunteer as painful as it involves listening to, and taking part of these women's self-experienced stories, about their own experiences of incest. The work as a volunteer with support-seeking women, has been shown to offer support in various forms of support groups. The volunteer's task is to listen in these support groups and to confirm what the women seeking assistance are saying. The result has also shown that the women seeking support, are perceived as very afraid and degraded at the beginning of the meeting with the volunteers, but that they at the same time bear strength within themselves. The result also shows a lack of cooperation between the NGOs and social services. This is even though both activities work for the same clientele, which is the women seeking support. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur två kvinnliga volontärer från två olika frivilligorganisationer hjälper och stöttar kvinnor som har blivit utsatta för incest. Det inkluderar hur dessa utsatta kvinnor och även bilden av förövare upplevs och beskrivs av volontärerna, samt volontärernas samarbete med Socialtjänsten. Studiens resultat visar att volontärerna upplever att arbetet med stödsökande kvinnor kan upplevas som både positivt och negativt. Positiv upplevelse beskrivs genom att som volontär få vara en del av en viktig förändring. Negativ upplevelse beskriver volontären det som smärtsamt, då det innebär att lyssna till, och ta del av dessa kvinnors självupplevda berättelser, kring sina egna erfarenheter av incest. Arbetet som volontär med stödsökande kvinnor har visat sig gå ut på att erbjuda stöd i olika former av stödgrupper. Volontärens uppgift är i dessa stödgrupper att, lyssna samt bekräfta det som stödsökande kvinnor berättar. Resultatet har även visat att de stödsökande kvinnorna upplevs som väldigt rädda och nedbrutna i början av mötet med volontärerna, men att de samtidigt bär på en styrka inom sig själva. Resultatet visar också på ett bristande samarbete mellan frivilligorganisationerna och socialtjänst. Detta trots att båda verksamheterna arbetar för samma klientel, som är de stödsökande kvinnorna.

The purpose of the following qualitative study was to explore social workers' perspectives on children's experiences of being exposed to domestic violence due to men's violence against women. The purpose was also to explore social workers' perceptions of support measures that used. Semi-structured interviews were conducted with six social workers who work with children and families in the social services. The study takes its theoretical starting point in trauma theory and attachment theory. The results showed that factors such as finances, mental illness and substance abuse are common causes to the child being exposed to indirect domestic violence. Children may show fear and anxiety, they may also show signs of psychosomatic disorders, behavioral difficulties, difficulty concentrating, and they may develop insecure attachment relationships with their caregivers. The results also showed that children who are exposed to indirect violence can be supported in various ways, where the child's family can also be included in the process. According to the interviewees, the function of the support interventions depends on the parent’s active participation in the process, which determines whether the support interventions work. / Syftet med studien var att undersöka socialarbetares perspektiv på barns upplevelser av att bli utsatta för indirekt våld, som en följd av mäns våld mot kvinnor. Författarna har även som avsikt att undersöka socialsekreterarnas uppfattning om vilka stödåtgärder som används för att stödja barn som utsätts för indirekt våld som en följd av mäns våld mot kvinnor. För att besvara syftet användes en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomsutredning i socialtjänsten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i traumateori och anknytningsteori. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, psykisk ohälsa och missbruk är vanliga orsaker till att barn utsätts för indirekt våld i hemmet. Barn som utsätts för indirekt våld kan visa rädsla och oro, men också tecken på psykosomatiska störningar, beteendesvårigheter och koncentrationssvårigheter. De kan även utveckla otrygga anknytningsrelationer med sina omsorgspersoner. Resultaten visade också att barn som utsätts för indirekt våld kan stöttas på olika sätt där även barnets familj kan inkluderas i förändringsprocessen. Stödinsatsernas funktion beror enligt intervjupersonerna på föräldrarnas aktiva delaktighet, vilket är en avgörande faktor för om stödinsatserna fungerar.

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. / This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals' perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur offer och förövare beskrivs och framställs av programledarna för ett urval av svenska true crime-podcasts, utifrån teorin om ideala offer samt genusteori. En kvalitativ innehållsanalys av tematisk karaktär genomfördes på olika avsnitt av poddarna “Spöktimmen” och “Mord Mot Mord”, i vilka fyra teman kunde urskiljas; ”oskyldiga offer”, ”starka offer”, ”galna förövare” samt ”osannolika förövare”. Resultatet visade att sättet som offer och förövare framställdes i poddarna till stor del överensstämde med stereotypa föreställningar av offer och förövare samt män och kvinnor, men att dessa stereotyper i vissa fall också utmanades. Vidare framställdes kvinnliga och manliga offer respektive förövare på ett sätt som bekräftade tidigare forskning. Vår slutsats var att stereotypa föreställningar om offer och förövare samt män och kvinnor var vanligt förekommande i våra valda podcast-avsnitt, men att kontext spelade en avgörande roll för hur offren och förövarna framställdes av programledarna. / The purpose of this study was to examine how victims and offenders are portrayed by the hosts of Swedish true crime podcasts. Through a thematic analysis of different episodes of the podcasts "Spöktimmen" and "Mord Mot Mord", and by applying Christie’s theory of the ideal victim as well as a gender theoretical perspective, four themes could be identified; "innocent victims", "strong victims", "mad offenders", and "unlikely offenders". The result showed that the way they were portrayed largely corresponded to stereotypical representations of both victims and offenders as well as men and women, but that these stereotypes in some instances were challenged. Furthermore, female and male victims and offenders were portrayed in a way that confirmed previous research. Our conclusion was that stereotypical representations were common in our chosen podcast episodes, but that context played a central role in the way the victims and offenders were portrayed by the podcast hosts.