Syftet med denna uppsats var att studera hur tingsrätten praktiserar uttryck av emotioner i de skriftliga domarna, avseende försök till mord och mord. Utöver det var syftet även att undersöka hur tingsrätten framställde förövaren och gärningen kopplat till känslouttryck, samt om det förekom några skillnader i framställandet av dessa. Studien har genomförts med kvalitativ innehållsanalys som metod och datamaterialet bestod av domar från en tingsrätt. Resultaten har visat att tingsrätten huvudsakligen exkluderar känslouttryck i de skriftliga domarna och uttryckt sakliga framställningar, men att det dock är förekommande till viss del. Resultaten har även visat att det förekommit skillnader i tingsrättens framställande av förövaren och gärningen. Våra slutsatser har bland annat blivit att tingsrätten i olika grad frångått sin neutrala ställning, där emotioner i relation till gärningen varit mest framträdande. Slutsatserna har stärkts genom kopplingen till det emotionssociologiska perspektivet och Garlands teori om straffets funktion. / The purpose of this paper was to study how the district court practices expression of emotions in the written judgments, regarding attempted murder and murder. In addition, the purpose was also to study how the district court presented the perpetrator and the act linked to emotional expressions, and whether there were any differences in the presentation of these. The study was conducted with qualitative content analysis as a method and the data material consisted of judgments from a district court. The results have shown that the district court mainly excludes emotional expressions in the written judgments and expressed factual representations, but that it does occur to some extent. The results have also shown that there have been differences in the district court's presentation of the perpetrator and the act. Our conclusions have, among other things, been that the district court to varying degrees deviated from its neutral position, where emotions in relation to the act were most prominent. The conclusions have been strengthened through the connection to the emotional sociological perspective and Garland’s theory regarding the function of punishment.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling. / The purpose of this study was to investigate how the social services work with the situation of home-based sons in a family where there is suspicion of honor-related violence and oppression. Five social secretaries in three municipalities who worked on investigative units were interviewed. The theoretical points of the study were intersectionality and system theory. The results show that the social secretaries had varied levels of knowledge regarding the sons' situation in honor related cases. None of the social secretaries had worked on "specific boy cases" and boys were only investigated in cases concerning girls. Challenges for the social secretaries aimed at the difficulty of getting girls to stay in their placements. None of the municipalities had specific interventions directed at the sons. There were general interventions offered through the municipalities' outpatient care. In all municipalities, the interventions were mainly directed towards the protection of the girls or to offer parents family treatment.

Syftet med studien är att jämföra framställningen av kvinnor och män som förövare och offer i Sveriges tidningsrapportering om våld i nära relationer. För att ta reda på hur könen framställs samt om könen framställs stereotypiskt eller icke-stereotypiskt, har ett antal tidningsartiklar som samtliga gestaltar och bidrar till samhällets bild av våld i nära relationer analyserats. Studien ämnar bidra med kunskap och öka medvetenheten om de olika könsstereotyperna kring partnervåld, om hur våldet gestaltas i media samt om det finns skillnader i hur könen framställs. För att jämföra hur könen framställs tillämpades en kvalitativ innehållsanalys, som undersökte hur artiklarna framställer kvinnor och män utifrån kategorierna skuldbeläggning, motiv och normer. Studien har utgångspunkt i medielogiken och gestaltningsteorin. Sammanlagt studerades 38 artiklar från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Resultatet visade att det finns skillnader i hur kvinnor och män framställs som förövare och offer. Kvinnor som offer skuldbeläggs och gestaltas stereotypiskt, kvinnor som förövare sympatiseras och gestaltas icke-stereotypiskt. Män som offer skuldbeläggs däremot inte och gestaltas icke-stereotypiskt samt män som förövare skuldbeläggs inte heller och gestaltas stereotypiskt. Av slutsatsen framkom att könen inte framställs jämställt och könsstereotyperna påverkar framställningarna genom att det bidrar till en inkorrekt gestaltning av våld i nära relationer. / The purpose of the study is to compare the portrayal of men and women as perpetrators and victims in Sweden's newspaper report on domestic violence. In order to find out how women and men are portrayed and whether they are portrayed stereotypically or non-stereotypically, a number of newspaper articles that all shape and contribute to society's image of domestic violence have been analyzed. The study intends to contribute knowledge and increase awareness of the different gender stereotypes surrounding partner violence, about how violence is portrayed in the media and whether there are differences in how gender is portrayed. To compare how the sexes are portrayed, a qualitative content analysis was applied, which examined how the articles portray women and men based on the categories of guilt, motives and norms. The study is based on media logic and framing theory. A total of 38 articles were studied from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The results showed that there are differences in how women and men are portrayed as perpetrators and victims. Women as victims are blamed and stereotyped, women as perpetrators are sympathized and portrayed non-stereotypically. Men as victims, on the other hand, are not blamed and portrayed non-stereotypically, and men as perpetrators are not blamed and stereotyped either. The conclusion showed that the genders are not portrayed as equal and gender stereotypes affect the representations by contributing to an incorrect portrayal of violence in domestic violence.

Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

Filicide is the term for when a parent kills their child. Filicide is very unusual in Sweden butis nonetheless a crime category that is frequently discussed in the media.The purpose of this study was to gain a deeper insight into how victims and perpetrators areportrayed by the Swedish media in cases of filicide and how perpetrators are portrayed inrelation to their gender. By studying media representations of victims and perpetrators incases of filicide there is a potential opportunity to gain an increased understanding of what thegeneral conversation regarding filicide looks like. The study has a social constructivistapproach where the assumption is that the world is constructed through social interactions. Inaddition, a critical approach to victimology is applied, as victimhood in the study is notunambiguous but complex.The study has been carried out through a qualitative thematic content analysis of 57 articlesregarding cases of filicide between January 1 2018 and April 12 2023 from the Swedish dailypress. It turned out that the Swedish media tends to portray the victims and the perpetrators inrelation to each other, where they are never described completely independently. The way themedia portrays the perpetrators has a major impact on how the victim is portrayed and viceversa. The perpetrators tend to be portrayed as multifaceted and complex individuals at theexpense of the victim's status and focus in the articles. In cases where they are not describedin the mentioned way, the perpetrators are described as vengeful 'monsters', which affects thevictim's status in a way that instead gives the victim more space in the articles.The victims, on the other hand, are portrayed as either pitied and helpless or as one of manychildren who fall victim to society's failure. It is therefore not surprising that Sweden's socialinstitutions, such as the social services and the social board, are often portrayed asperpetrators in cases of filicide.

Bakgrund: Våld mot barn är ett vanligt fenomen globalt och förekommer i olika former, vilket kan leda till negativa konsekvenser hos de som har varit våldsutsatta som barn. Lagar som främjar barns rättigheter till ett adekvat omhändertagande och beskyddande har framhållits i denna studie. Sjuksköterskans yrkesspecifika kunskaper och skyldigheter inom hälso-och sjukvården har visat sig vara svåra att förhålla sig till, vilket har lett till brister inom anmälning av våld mot barn. Syfte: Belysa upplevelser av att ha varit våldsutsatt som barn. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Avsiktligt urval tillämpades och bestod av fem valda självbiografier. Analys av berättelser användes för att analysera de valda självbiografierna. I analysprocessen tillämpades fyra analysfrågor, varav en kretsade kring den teoretiska referensramen lidande. Resultat: Upplevelser hos de som har varit våldsutsatta som barn presenterades baserat på analysfrågorna. Rädsla i form av Växande gåshud var den huvudsakliga upplevelsen. Slutsats: Trots lagar som är tänkta att skydda barn från våldsutsatthet, var upplevelser av våld i barndomen vanligt förekommande i de fem självbiografierna. Upplevelser hade sitt ursprung i en maktlös position i rollen som barn, vilket hanterades med hjälp av strategier hos de som har varit våldsutsatta som barn. Icke gynnsamma upplevelser hos de som har varit våldsutsatta som barn framkom i vårdande sammanhang. Dessa upplevelser skulle ha kunnat förebyggas genom ett professionellt förhållningssätt hos sjuksköterskan. Rapportering och uppmärksammande av fenomenet våld mot barn skulle ha kunnat skydda barn från våldsutsatthet.

Denna studie har syftet att undersöka hur Åsa Waldau, även kallad “Kristi brud” gestaltats i svensk press under åren 2004 till 2021. Studien fokuserar på två perioder, 2004 till 2016 och 2017 till 2021, tiden före och efter misshandelsanklagelserna. För att utföra detta har en kvalitativ text- och bildanalys genomförts och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med genus-, gestaltnings- och nyhetsvärderingsperspektiv.  Studiens artiklar har analyserats med hjälp av tre metoder som analyserar bild, text, och rubrik och bild i samverkan. Resultatet visade ett tydligt före och efter i mediernas gestaltning då hon mellan åren 2004-2016 framställdes i rollen som mystiskt fenomen och mellan åren 2017-2021 i rollen som kvinnlig förövare. Ur ett genusteoretiskt perspektiv har gestaltningen förändrats över de två perioderna genom att hon under första perioden tillskrivs feminina egenskaper och hon under den andra perioden tillskrivs maskulina egenskaper. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv har studien visat att Knutbydramats höga nyhetsvärde var avgörande för Åsa Waldaus nyhetsvärde. Studien har även visat att tidningarna i flera fall använt bilder på Waldau och “Kristi brud” i rubriken som ett dragplåster. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan upplevas som att tidningarna under den första perioden hade problem med att tillskriva henne en tydlig roll på grund av hennes komplexitet men när hon 2017 blir anklagad för misshandel tillskriver tidningarna henne rollen som kvinnlig förövare och då blir även samspelet mellan bild, rubrik och text lättare för läsarna att ta till sig.

Problemformulering och syfte: I flera europeiska länder, men också USA, kan vi se att skolskjutningar och skolattacker är mer vanligt förekommande än i Sverige. Men även i Sverige inträffar dessa dåd. Varje dag publiceras mängder av nyhetsartiklar på lokal, regional och nationell nivå. I den här studien undersöks hur lokalpress i Sverige rapporterade om tre skolattacker i svenska Skåne. Det är samhällsvetenskapligt intressant eftersom det kan hjälpa till att belysa journalistikens utmaningar när det kommer till gestaltningar av fasansfulla händelser. Eftersom medieforskning har belyst utmaningar i andra länders rapportering i samband med skolvåld, och framför allt i USA, är det relevant att uppmärksamma den svenska rapporteringen i samband med våldsamma händelser i skolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur rapporteringen av skolattacker i Sverige ser ut i den lokala pressen, som har ett lokalt och socialt band till närområdet. Studien besvarar frågor som: ”Vilka källor får komma till tals i mediernas gestaltningar och hur ofta?”, ”Vad fokuserar nyhetsrapporteringen på?” “Hur gestaltas brotten och hur syns den lokala vinkeln?” Den lägger också fokus på brottsoffer och förövare i lokalpress. Metod och material: För att besvara frågeställningarna om hur lokalpressen gestaltar skolattacker och vad som får fokus i samband med rapporteringen består studien av två olika forskningsmetoder. Till att börja med en kvantitativ innehållsanalys där 150 artiklar har analyserats. Studien består också av en mindre kvalitativ innehållsanalys som går på djupet i nio av de 150 artiklarna. Nyhetsartiklarna som har analyserats kommer från tidningarna Kristianstadsbladet, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. De tre skolattackerna: Fallen som undersöktes omfattar tre skolattacker i Skåne: Skolattacken i Eslöv den 19 augusti 2021, där en ung förövare gick in på Källebergsskolan 2 och knivhögg en lärare på skolan och utsatte elever för hot. Skolattacken i Kristianstad den10 januari 2022, där en elev och en lärare knivskadades av en ung förövare på NTI-gymnasiet. Skolattacken på Latinskolan i Malmö den 21 mars 2022, där två lärare dödades av en ung förövare (Sydsvenskan 2022). Resultatet: Resultatet visar att den lokala vinkeln inte alltid är tydlig i lokalpressen och att flera tidningar använder sig av material från TT. Resultatet visar också att offer och förövare får stort fokus i den svenska, lokala medierapporteringen, om skolattackerna. Polis, elever och advokat/åklagare är vanliga källor i den lokala medierapporteringen om skolattacker. Förklaring bakom dåden varierar, några förklaringar är ensamhet, extremism och olyckliga omständigheter. Studien visar också att det finns lokala perspektiv som medför utmaningar för medierna, men också lokala perspektiv som gör att tidningarna kommer extra nära händelserna. Ett tydligt exempel finner vi om vi vänder oss till skolattacken på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Kristianstadsbladets redaktion låg nämligen i samma byggnad som skolan där attacken ägde rum. Den här undersökningen ger en bild av hur närhetsperspektivet kan påverka medierapporteringen.

Denna studie undersöker hur tre svenska dagstidningar gestaltade brottsfallet ”Skotten i Rödeby”. Studien fokuserar på hur bilden av någon som ett offer skapas och vem som har gjorts till offer och vem som gjorts till förövare. Men även på om det finns någon skillnad mellan lokaljournalistikens bevakning och den rikstäckande bevakningen. Det empiriska materialet består av totalt elva reportage från tre tidningar, en lokaltidning, Blekinge Läns Tidning och två rikstäckande, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Studien grundar sig i en kvalitativ textanalys, där metoderna gestaltningsmetod, medieretorik och narratologi har tillämpats. Efter analyserna diskuteras resultatet utifrån gestaltningsteorin, teorin om objektivitet och Nils Christies teori om det idealiska offret. Analyserna visar att det inte går att peka ut endast en part som offer och ingen av parterna går helt att benämna som det idealiska offret. Den första av fem egenskaper ett idealiskt offer ska ha är att vara svag, detta ofta i kombination med att gärningspersonen är stor och ond. Medielogik, i bemärkelsen att fokusera på och förstärka en konflikt där två sidor står mot varandra, återfinns i samtliga texter, om än inte fullt så stark i somliga. I fallet i Rödeby finns det två konkurrerande bilder av vem som är offer och vem som är förövare. I vissa artiklar dominerar bilden av den ena parten som offer och den andra som förövare, i andra är det tvärtom. I några artiklar framställs båda personerna som dels offer, dels förövare. Blekinge Läns Tidnings bevakning är den som har tydligast konfliktfokus, och har tydligast värderingar i bilden av vem som är offer och vem som är förövare. Aftonbladet och Svenska Dagbladet är mer opartiska i sin bevakning, där båda parterna kan tolkas som offer. Men det samtliga texter har gemensamt är inslag av narrativ medkänsla med en eller flera personer, vilket i sin tur förstärker bilden av någon som textens offer.

<p>Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.</p>