The purpose of this study is to examine how drawings can develop the content in written stories of first grade pupils. The overall research questions are about how drawings can help pupils to express content, what drawings contribute to the written text when used as preparatory work, the interaction between writing and image from a multimodal perspective and pupils individual development, in terms of narrative writing and drawing, between two semesters. To examine these research questions twelve stories, written by four pupils in first grade, were analysed with three types of text analysis: a content and formal text analysis, a multimodal text analysis and a comparative text analysis. It shows that drawings, from a multimodal perspective, are useful means of communication. Drawing helps young pupils in the beginning of their writing development to express content in stories. It also seems like the development of writing are more prioritized then the development of drawing.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med återkoppling på läs- och skrivläxor. Hur tas läxor in i undervisningen och hur används de för elevernas utveckling? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod där lärare både har blivit observerade och intervjuade.  Resultatet av undersökningen redovisas under kategoriseringarna: läs– och skrivläxornas syfte, utmaningar med läxor och muntlig och skriftlig återkoppling. I diskussionen dras paralleller till tidigare forskning och slutsatsen är att majoriteten av de fem informanterna arbetar med någon form av summativ eller formativ återkoppling, skriftlig eller muntlig. Samtliga lärare förespråkar att det är av stor vikt att de både förarbetar och efterarbetar läxorna för att de ska uppfylla syftet att utveckla elevernas kunskaper. Vidare använder många av lärarna läxorna också för att tiden i undervisningen inte räcker till. Samtliga lärare möter utmaningar i arbetet med läxorna. Den största utmaningen är hemmets olikheter som de strävar mot att minska genom att först ha en noggrann genomgång av innehållet i läxan.  Två av lärarna försöker möta problematiken genom att ytterligare involvera hemmen.

Syfte – Syftet med den här studien är undersöka vilka utmaningar som kan uppstå i ett förarbete inför omfattande organisatoriska förändringar samt hur utmaningarna kan kringgås. Två frågeställningar besvarades för att uppfylla studiens syfte:1. Vilka utmaningar kan uppstå i en verksamhet på medarbetarnivå i samband med omfattande förändringar?2. Hur kan verksamhetsledningen arbeta kring dessa utmaningar för att skapa gynnsammare förutsättningar inför förändringarna?Metod – För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet, genomfördes en enfallstudie på Jönköpings kommuns enhet för avfallshantering. Empiriska data utgjordes av intervjuer och en enkätundersökning. Empirin analyserades gentemot det teoretiska ramverket, vilket låg till grund för studiens resultat.Resultat – I samband med förändringar är motstånd mot förändring vanligt förekommande och är den övergripande utmaningen. Motstånd mot förändring kan i sin tur påverkas av bristfällig kommunikation och den befintliga företagskulturen inom en organisation. Dessa utmaningar utgör hinder för en organisation under förändring samt under förarbetet inför förändring, vilket kan ha en betydande påverkan på implementeringen.Implikationer – Empirin bekräftar att befintligt teoretiskt arbete om utmaningarna i samband med organisatoriska förändringar stämmer, att de identifierade utmaningarna bör hanteras. Främst den bristande kommunikationen genom att tydliggöra förändringarna för medarbetarna med hjälp av lämpliga kommunikationskanaler. Även den befintliga företagskulturen är i behov av förändring för att verksamheten ska kunna utvecklas i en önskvärd riktning, vilket däremot är en invecklad process.Begränsningar – På grund av dåligt förtroende för ledningen på fallföretaget kan enkätundersökningens resultat ha påverkats med anledning av oklarheter kring vilka som var avsändarna. Enkätundersökningen utgör därmed studiens största begränsning på grund av låg svarsfrekvens. Utöver enkätundersökningen, undersöktes inte en viktig aspekt av förändringarna eftersom det innefattande ett konfliktfyllt ämne som ledningen själva vill undersöka.

No description available.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.

Unga företag utgör en stor del av alla företag i samhället och bidrar till utveckling inom många områden. För att unga företag ska kunna få förutsättningar att växa krävs det extern finansiering. Entreprenörer måste arbeta målmedvetet för att attrahera investerare till företaget. Tidigare forskning har till största del fokuserat på själva pitchingtillfället. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap och förståelse för hur processen kring förarbetet inför pitchtillfället ser ut för entreprenörer i tillväxtorienterade unga svenska företag som vill attrahera investerare på kapitalmarknaden. Studiens forskningsansats utgår från kvalitativ forskningsmetod och har en abduktiv ansats. Den empiriska data består utav 12 intervjuer med entreprenörer från unga företag runt om i Sverige. Dataanalysmetoden som används är Gioia-metoden. Empirin visar att extern finansiering via affärsänglar, riskkapitalbolag och riskkapitalister har sökts och erhållits. Det anses vara viktigt att ta hänsyn till de anspråk som kommer med investeringen och investerarnas bidrag utöver kapital värderas högt. Förarbetet beskrivs inkludera förberedelse av dokument och presentationsmaterial samt se över hur det ser ut i organisationen. Det anses vara viktigt att kolla upp och lära känna investeraren för att kunna anpassa pitchen. Vid attraherande av investerare är det viktigt att framstå som legitim, trovärdig och att skapa förtroende. Kontinuerlig kommunikation och information är viktigt för att skapa starka relationer med investerarna. Relationerna måste vårdas och tas hand om för att bibehållas och utvecklas. Processen från förberedelser till pitch kan delas in med hjälp av ett tidsperspektiv som utgörs av tidiga och senare förberedelser. Det är ofta svårt att erhålla externt kapital via investeringar, därför utgör förarbetet en viktigt grund för att lyckas få investering. Förarbetet är också viktigt för att kunna bygga starka investerarrelationer. Olika investerarna kan skilja sig åt gällande krav och syften, vilket gör det viktigt att kolla upp och lära känna investerarna för att kunna anpassa förarbetet och pitchen. Nätverk är en viktig del i processen, det är både centralt för att få investering och något som företaget erhåller med investering. För att göra ett ordentligt förarbete behöver företaget börja i god tid. Det önskas mer hjälp och stöd i denna process innan pitch för att underlätta arbetet som entreprenörer lägger ner. Vidare borde förarbetet få mer fokus än vad pitchen får eftersom förarbetet ligger till grund för att lyckas med en framgångsrik pitch. / Young companies represent a large part of all companies in society and contribute to development in many areas. In order for young companies to be able to grow, external financing is required. Entrepreneurs must work purposefully to attract investors to the company. Previous research has largely focused on the actual pitching opportunity. The purpose of this study is to create and develop an understanding and knowledge of what the process of preparation for the pitch opportunity looks like for entrepreneurs in growth-oriented young Swedish companies who want to attract investors in the capital market.  The study's research approach is based on a qualitative research method and has an abductive approach. The empirical data consists of 12 interviews with entrepreneurs from young companies around Sweden. The data analysis method used is the Gioia-method. Empirical evidence shows that external financing through business angels, venture capital companies and venture capitalists has been sought and obtained. It is considered important to consider the claims that come with the investment and the investors' contribution in addition to capital is highly valued. The preparatory work is described to include preparation of documents and presentation material and to review what it looks like in the organization. It is considered important to check up and get to know the investor in order to be able to adapt the pitch. When attracting investors, it is important to appear legitimate, credible and to build trust. Continuous communication and information are important for creating strong relationships with investors. The relationships must be nurtured and taken care of in order to be maintained and developed. The process from preparation to pitch can be divided using a time perspective that consists of early and later preparations. It is often difficult to obtain external capital through investments, therefor the preparatory work is an important basis for succeeding in obtaining investment. The preparatory work is also important in order to be able to build strong investor relations. Different investors may differ in current requirements and purposes, which makes it important to check up and get to know the investors in order to be able to adapt the preparation and pitch. Networking is an important part of the process, it is both central to getting investment and something that the company receives with investment. To make a proper preparation, the company needs to start well in advance. More help and support is desired in this process before pitching to facilitate the work that entrepreneurs put in. Furthermore, the preparation should get more focus than the pitch gets, because the preparation is the basis for a successful pitch.