Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna. I arbetet har författaren också tittat på exempel av vad det finns för faktalitteratur riktad mot elever i denna ålder. Vad innehåller den och hur är de uppbyggda? Slutsatsen av denna undersökning blir således att som lärare är det viktigt att använda mycket konkret material i sin undervisning om rymden och att det finns bra faktalitteratur, med enkel text och lättförståliga bilder, riktad till barn i denna ålder, att ta med i undervisningen.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap. This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.

I denna studie undersöks vilka föreställningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antal anställda på ett större industriföretag. Avsikten är att ta reda på om det förekommer skillnader i föreställningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehåller två delar, dels en avgränsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtal kring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag. För att få svar på frågeställningarna har i studien använts den kvalitativa intervjun som metod och intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseras på intervjuer med ett antal anställda på ett företaget. Resultaten av vår studie visar att medarbetarsamtal framstår som en möjlighet för utveckling av så väl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angående medarbetarsamtal i både kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin står en bit ifrån hur det praktiskt fungerar på arbetsplatsen. Det framgår av undersökningen att medarbetarna anser det förekomma både bra och mindre bra medarbetarsamtal. De intervjuade har alla haft medarbetarsamtal hos sin nuvarande arbetsgivare, men alla har inte haft det årligen. Det förekommer också skillnader i upplevelsen av samtalen hos de intervjuade. Undersökningen har också visat att det finns olika föreställningar om samtalens betydelse mellan chef och medarbetare. Det framgår exempelvis av undersökningen att inte alla medarbetare erbjudits möjlighet till utveckling den senaste tiden och orsaken tros vara senaste årens besparingar inom verksamheten. Resultaten visar tydligt att de intervjuade anser att det är väsentligt med medarbetarsamtal och sålunda få enskild tid med chefen årligen.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen. Att alla elever utom två förbättrade sitt resultat efter att ha haft tillgång till serietidningen tyder på att eleverna har tagit till sig undervisningsmaterialets budskap och att utvärderingen av elevernas kunskaper visar det.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen. Undersökningen är gjord i skolår 1 på en mellanstor skola i en liten kommun längs norrlandskusten.  Analysen av intervjuerna är fenomenografiskt inspirerad utifrån första och andra ordningens perspektiv och uppdelad i tre delar, tankar, medvetenhet och genus. Första ordningens perspektiv beskriver hur verkligheten är och andra ordningens perspektiv fokuserar på hur verkligheten uppfattas av människor. I diskussionen har vi gjort jämförelser mellan analys och litteraturbakgrund, där vi sett på orsakssamband.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. Analys gjordes utifrån kognitiv teori och genusperspektiv. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien har varit att ungdomarna tror att andra i deras ålder har stor sexuell erfarenhet och att många av ungdomarna själva har debuterat sexuellt. Den information som ungdomarna ansåg som mest betydelsefull var den som kom från kamrater och partners. Studien påvisade att ungdomarna i mindre utsträckning skyddade sig mot sexuellt överförbara sjukdomar men i högre utsträckning mot graviditet. Däremot var det ovanligt att ungdomarna hade druckit alkohol i samband med samlag. Slutligen påvisade resultaten att ungdomarna hade en ”liberal inställning” till sex. Tidigare studier har funnit större skillnader mellan gymnasieinriktningar än vad vi funnit. För övrigt låg resultaten från vår studie i linje med tidigare forskning.

När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ”hedersmord” som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera debattens första fem månader, söka efter föreställningar som kan härledas till ett orientalistiskt ”vi” och ”dom” –tänkande för att finna inom ramen för vilken inriktning, kulturbetonad/icke-kulturbetonad, dessa föreställningar återfinns. Vidare har uppsatsen till syfte att se vilken relation dessa inriktningar har haft till varandra och vad i denna relation som föranlett en låsning i debatten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Saids Orientalism och de föreställningar som ryms inom ramen för denna. Samt diskursanalysens metodologiska tillvägagångssätt. Föreställningar som kan härledas till traditionella föreställningar inom Orientalism återfanns i båda kategorierna och är inte förbehållna den ena eller andra inriktningen, däremot återfanns majoriteten inom ramen för den kulturbetonande inriktningen. Relationen mellan de två inriktningarna präglades av en polemik där den ena inriktningens anhängare beskyller den andra inriktningens anhängare för att missgynna invandrare och vise versa. Inom denna relation har det uppstått en paradox där de båda inriktningarna lyckats trassla in sig och ej ta sig loss. Och det har varit detta som föranlett debattens låsning i dessa två inriktningar.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn. Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad. Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig). Andra förekommande alternativa idéer är inlärning (giraffen sträcker på sig och därför blir halsen längre) och anpassning (giraffen anpassar sig till en ny omgivning). Fem begrepp är centrala för att förstå helheten i evolutionsteorin; variation, överlevnad, ärftlighet, reproduktion och anpassning. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp för elevens förmåga att frångå en alternativ idé om evolution och uppnå en högre grad av vetenskaplighet i sin förklaring.

The purpose of this essay is to examine the everyday beliefs about mental illness surrounding the disease and how these are expressed and affects the sick life and identity. The focus is on the sick perspective, where a concept of norms, normalization and taboo forms a basis in the use of materials, which here consists of qualitative interviews and Internet forums. This is analyzed and then discussed with the help from structuralism and poststructuralism approach, where I mainly refer to the social anthropologist Mary Douglas, ethnologist Lars-Eric Jönsson and philosopher Michael Foucault. In the discussion vented even historical aspects of the subject and how these might have followed in our time and how beliefs about mental illness is created and maintained by the norms within a society / culture including the sick.