Uppsatsen beskriver en mixed method-undersökning om lärares genusföreställningar i relation till elever och olika klassrumsaktiviteter. Syftet var att besvara tre forskningsfrågor: 1) Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet? 2) Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön? 3) Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön? För att besvara dessa genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju lärare och transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gav svar om explicita, det vill säga medvetna, föreställningar. Dessutom svarade 75 lärare på en enkät med tre vignetter, det vill säga korta fallbeskrivningar, där hälften läste om pojkar i en situation och andra hälften om flickor i samma. Efter det ombads respondenterna att svara på några frågor på en Likert-skala som analyserades kvantitativt genom att jämföra medelvärden och signifikans. Med detta hoppades jag kunna få svar om implicita, det vill säga omedvetna, föreställningar. Resultatet av intervjuanalysen visade att lärarna följde två huvudteman: att inte se kön och att se kön. De flesta intervjurespondenter tänkte inte aktivt på genusskillnader, eller svarade bara på direkta frågor om skillnader. De skillnader som framkom antingen spontant eller på direkta frågor följde stereotypa femininitets- och maskulinitetsnormer. Till exempel ansågs flickor vara tysta, flitiga, disciplinerade och ansvarstagande, samt gynnas av friare inlämningsuppgifter. Pojkar ansågs till exempel vara högljudda, oflitiga, odisciplinerade och mindre ansvarstagande, samt gynnas av slutna uppgifter som salstentor. Tävlingar ansågs tilltala pojkar mer än flickor och flickor ansågs gilla att samarbeta med andra. Lärarna nämnde att flickor oftare än pojkar drabbas av stress och begrepp som ”duktig flicka” eller koncept som det manliga geniet framkom. Den kvantitativa analysen visade att enkätrespondenterna inte gjorde skillnad på kön, förutom en lätt signifikans för att grupparbete ansågs gynna lågpresterande flickor mer än lågpresterande pojkar när det handlar om måluppfyllelse och att aktivera tysta elever. Undersökningen bygger på mycket små populationer, men visar en eventuell tendens att svenska lärare inte tänker på elevers kön i första hand, men att om de tvingas tänka på kön, så dominerar stereotypa föreställningar.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten.Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6.Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus. En av slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna lägger stor vikt vid vad de lärt sig på utbildningen, däribland deras förhållningssätt till neutralitet, och mindre vikt på vad lagtexten § 2.6 anser som viktigt.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen. Sex studenter, tre kvinnor och tre män på socionomprogrammet har intervjuats. De teoretiska begreppen isärhållande, manlig norm, genuskontraktet, handlingshorisont, självuppfattning, föreställningar, maskulinitet och hegemoni har tillämpats för att analysera det empiriska materialet. Främsta skälet för kvinnorna och männen att söka till socionomprogrammet är att hjälpa människor och skapa bättre förutsättningar för klienter. Männens och kvinnornas intresse för yrket har väckts genom olika erfarenheter och signifikanta andra. Männens och kvinnornas föreställningar om yrket är att det innebär myndighetsutövning. Både kvinnliga och manliga förebilder behövs inom yrket då individer vanligtvis anförtror sig till samma kön menar kvinnorna och männen. Det finns för och nackdelar att vara i minoritet inom ett kvinnodominerat yrke enligt männen, männen menar att kvotering kan innebära att en anställning grundar sig på kön i stället för kunskaper. I framtiden kan både kvinnorna och männen tänka sig en yrkeskarriär med högre befattning för att kunna skapa förändringar och påverka klienters levnadsvillkor. Studiens slutsats är att det finns ett fåtal skillnader i männens och kvinnornas föreställningar om yrket och vilka skäl som anges till yrkesvalet.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka […] fast man är en pojke – Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask.Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ”fria” lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv. Med detta ville vi lägga fokus på den fysiska miljöns utformning och vilken betydelse denna kan ha för barnen i deras val av lekkamrater och aktiviteter. Frågeställningarna vi arbetat utefter är:•Hur är den fysiska miljön utformad på två utvalda förskolor?•Var, vad och med vem eller vilka leker barnen? Är svaren desamma för både flickor och pojkar?•Hur tänker pedagogerna kring genus och den fysiska miljön?I vår undersökning kom vi fram till att fysisk miljö diskuteras i förskolan men att genus inte är en prioriterad fråga, att den fysiska miljöns utformning har betydelse för barnens val av lekkamrater och aktiviteter samt att det inte är någon större skillnad på hur flickor respektive pojkar använder de olika miljöer som finns i förskolan. Till vår hjälp under arbetets gång har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter i ansedda genusforskare såsom Connell (2002), Harding (1986) och Hirdman (2001) samt aktuell forskning kring den fysiska miljön med utgångspunkt i Nordin-Hultmans (2004) teorier.

Syftet är att undersöka vilka föreställningar föräldrar och förskollärare på en förskola i Sverige har om förskolläraryrkets status och vilka föreställningar de tror folk i allmänhet har. Syftet är även att undersöka föräldrars syn på förskolans uppdrag, om deras inflytande påverkar förskolans status och om förskollärarna i studien känner en yrkesstolthet. Frågeställningen i studien är: Hur beskriver sex förskollärare och 34 föräldrar sin syn på förskolläraryrkets status? Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer, för att ge studien både bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att en majoritet av föräldrarna anser att förskolläraryrkets status är låg och att en majoritet av förskollärarna inte är nöjda med sitt yrkes status. Alla förskollärare i studien är stolta över sitt arbete och de flesta föräldrar i studien säger att de är nöjda med sin påverkan på verksamheten. Föräldrarna i studien säger att förskolans uppdrag bland annat är att ta hand om barnen, ge en trygg och meningsfull tid, vara en förebild och se till att barnen får en genomtänkt pedagogisk verksamhet. Några informanter menar att samhället nog ser på yrket som viktigt och att det handlar mer om pedagogik än att endast passa barn.Malin Åsberg & Sandra Hansson

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön. Slutsatsen vi kunnat dra av vår studie är att det överlag finns det en positiv inställning till män i förskolan. Trots den positiva inställningen upplevde männen i studien ett behov av att anpassa sig till verksamheten och motbevisa negativa föreställningar. Männen upplever att de har något att bevisa som förskollärare, det räcker inte att ”bara” tycka om barn som förklaring till sitt yrkesval.

Denna undersökning gäller sex- och åttaåringars föreställningar kring begreppet luft. Jag har undersökt några av de föreställningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur föreställningarna påverkas under experimentens gång. För att få fram föreställningarna har både intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen både under intervjuerna och experimenten tar luft som något givet och de är säkra på dess existens. När barnen själva associerar kring luft framkommer det att de tänker på sådant som moln, vinden när det blåser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften när vi andas. Skillnaderna mellan sexåringar och åttaåringar är små.

Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i fysik. Resultaten från textanalysen visar att begreppen värme och temperatur framställs på olika sätt i de undersökta svenska gymnasieläroböckerna. I läroböckerna fanns få vilseledande formuleringar men ibland saknades förtydligande påståenden vilket kan bidra till förstärkningen av elevens felaktiga föreställningar om värme och temperatur.

I rapporten undersöker vi hur två lärare vardagsanknyter matetmatikundervisningen för eleverna. Lärarens föreställning jämförs med dess arbetssätt inom områder vardagsmatematik / In the report we examine two teachers way of getting pupils to connect everyday life and mathematics together.