Studien syftar till att lyfta fram de normer som eleverna kan komma i kontakt med när de arbetar med engelsktextböcker. Genom att framhäva och synliggöra de normer som kan återfinnas i textböcker möjliggörs reflektioner och diskussioner gällande andra människors livstillvaro, kulturer och samhällsfrågor i andra delar av världen där det engelska språket utövas (Lgr11, Skolverket, 2019). I bakgrunden redogörs för begrepp såsom jämställdhet, jämlikhet och normer. Dessa begrepp kopplas sedan ihop med den tidigare forskningen som presenteras i bakgrunden gällande könstillhörighet och könsstereotypiska drag, mångfald, kultur och länder samt familjekonstellationer. Vidare avslutas bakgrunden med tankar om hur det går att arbeta med normer i skolan och i engelskämnet. Datamaterialet som består av fyra olika engelsktextböcker anpassade för årskurs fyra utgör grunden av det empiriska materialet. Med hjälp av analytiska överväganden analyserades datamaterialet både genom en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Resultatet visa att stereotypiska normer fortfarande är en del av engelskläromedel och att vissa kulturer värdesätts högre än andra. Detta visar på att eleverna fortfarande påverkas av normer som kan begränsa handlingsutrymmet för dem som hamnar utanför mallen för vad som anses vara normalt.

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar av Covid-19 som framkommergenom femåringars teckningar och berättelser. Frågeställningarna berör vilka visuella ochverbala uttryck som femåringar har om Covid-19. Studien har tagit inspiration av denhermeneutiska cirkeln vid analysen av resultatet som bygger på 12 kvalitativabarnintervjuer. Intervjuerna genomfördes på en förskola vid två olika tillfällen.Utgångspunkten inför studien var barns perspektiv då studien baseras på det barnen har ritatoch berättat. Resultatet visar barnens föreställningar om Covid-19 där de både ritar ochberättar olika åtgärder för att inte smitta andra människor. Barnen ritar och berättar om atttvätta sina händer, använda handsprit och att hålla avstånd. Resultatet visar även barnenstankar av Covid-19, hur det sprids och hur människor kan drabbas samt tillfriskna. Barnennämner medicin, vaccin och att vila som metoder att tillfriskna av viruset. De förklararockså att viruset smittar genom att vara nära en annan människa och att hosta utan att hållaför munnen. Kunskapsbidraget utgör barns föreställningar genom deras teckningar ochberättelser där föreställningarna kan användas som ett samtalsunderlag för att vidga barnsförståelse av ett fenomen.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

AbstractSyftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskolors dokumentation kring barns möjlighet till utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling samt att undersöka hur kunskap kring och synen på denna dokumentation konstrueras i förskolors arbetslag. Detta avses att göras genom tre frågeställningar•På vilka sätt används dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling?•Hur konstruerar arbetslag i förskolan synen på dokumentation av barns utveckling och lärande?•Vilka föreställningar om hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling konstrueras i förskolans arbetslag?Studien som är av kvalitativ karaktär har genomförts med semistrukturerade intervjuer av 7 pedagoger verksamma i förskola. Intervjuerna har transkriberats och vidare analyserats med innehållsanalys och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att tid till gemensamma diskussioner är av betydelse för de föreställningar som arbetslag konstruerar kring både dokumentation och förskoleutveckling. Studien visar även att de arbetslag som tillsammans har konstruerat föreställningar kring dokumentation, vad det är och hur det ska genomföras, samt förskoleutveckling, vad det är och hur det sker, tydligare ser sambandet mellan dokumentation av barns utveckling och lärande och förskoleutveckling. Dessa gemensamma föreställningar resulterar även i en positivare syn till att dokumentera och att dokumentationen inte bara tar tid från barnen utan utvecklar verksamheten.Nyckelord: dokumentation, föreställningar, förskoleutveckling, konstruktion och sociala konstruktioner.

SammanfattningSyftet är att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagoger på två utvalda förskolortalar om barn i de pedagogiska samtalen. De samtalssituationer vi har valt att observeraär de tillfällen då pedagogerna reflekterar gemensamt i arbetslagen över veckan som varit.Vi vill undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan hur barn av olika könbenämns genom tal och vad dessa i så fall består av. Tidigare forskning kring bemötandetav barn visar att skillnader syns i bemötandet från pedagoger, beroende på om barnet ären flicka eller pojke. Ett sätt till för att få syn på pedagogers förhållningssätt är att studerahur de i samtal pratar om barn. Det är detta vi har valt att fokusera på i vår studie.Vi har samlat in vårt material genom dokumentation i form av fältanteckningar ochljudupptagningar. Vi har observerat tio pedagoger på två olika förskolor. Vårt insamladematerial analyseras med hjälp av begreppen genusordning och normer.Det som ger sig tillkänna i vårt resultat är att när pedagoger talar om barn ställs de ofta irelation till traditionella könsmönster och vidhåller då även vad som innefattas somflickigt och pojkigt. Utifrån våra observationer tolkar vi att pedagoger talar om pojkarsom starka och tuffa men flickor som lugna och vältaliga, när de talar om barn som följernormer. Pedagoger uttrycker förvåning när pojkarna gör gränsöverskridningar, blandannat när pedagogerna gör liknelser av en pojke som en ”crybaby”, hur de talar om att deär imponerade av att pojkarna visar på rarhet, samt förvåning över när en pojke vill sittai knät. I pedagogernas samtal ser vi hur pojkars könsöverskridande uppmärksammas merän flickors. Det blir även tydligt hur flickorna oftare bekräftas utifrån traditionellakönsmönster i dessa samtal.Nyckelord: Förskola, genus, kommunikation, föreställningar, normer

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring genus inom ämnet idrott och hälsa. Syftet har varit att framföra hur genus syns, och vilka metoder som lärare använder och kan använda för att motverka genusstereotyper i undervisningen. Följande frågeställning har varit utgångspunkten i översikten: Hur tar sig genus i uttryck under idrottsundervisningen och hur arbetar lärare för att minska dess påverkan? Metoden har bestått av en systematisk sökning via databaserna: SPORTDiscuss och SwePub för att finna relevant forskning, samt Google som komplement för att finna kompletta resultat. Resultaten visar på att både lärare och elever har förutfattade meningar kring genusnormer. Dessa genusnormer speglar sig i idrottsundervisningen på flera olika sätt. Pojkar tenderar att dominera i moment som innefattar tävling och bollspel men visar överlag inte så stort intresse för dans, som flickor anses vara bättre på. För pojkar är det viktigt att bevara sin manlighet genom att inte visa på femininitet. Det demonstreras bland annat genom att använda ord, förknippat till kvinnlighet, som något negativt. Att som lärare arbeta aktivt mot synen som både elever och lärare har på genus, tros vara betydelsefullt för att bryta könsnormer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka unga, icke suicidala kvinnors föreställningar om suicidalitet. Mer ingående var syftet att undersöka vad respondenterna hade för föreställningar om suicidala individer, varför vissa människor blir suicidala samt hur självmordsbenägna individer går till väga i en suicidal situation. Syftet var också att undersöka om respondenterna uppfattade suicidalitet som accepterat i samhället, eller inte. Metoden var kvalitativ i form av semi-strukturerade intervjuer med fem unga kvinnor i åldrarna 15–24 år. Studien hade genusperspektiv. Kritisk diskursanalys i form av Faircloughs tredimensionella modell förevisade ett antal tematiska diskurser. Analysen visade exempelvis att traditionella föreställningar om genus finns kvar och att en anledning till att individen blivit suicidal upplevdes bero på att personen varit utsatt för något traumatiskt. Frågeställningen om acceptans visade att suicidalitet inte ses som accepterat i samhället på grund av stigman, och även att självmord inte är någon utväg. Respondenternas föreställningar kan tolkas till stor del ha internaliserats av rådande samhällsnormer

Syftet med denna studie är att analysera de föreställningar av afrikaner som funnits under 1960-talet samt i 2010-talet. Den valda frågeställningen är följande: Hur gestaltar läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap Afrikas invånare i bild och bildtext? Hur förändras den gestaltningen under efterkrigstiden? Detta görs genom att undersöka läroböcker i historia, geografi samt samhällskunskap. Undersökningen behandlar svenska läroböcker och utförs med två olika sorters bildanalyser. Undersökningen visar att eurocentriska och koloniala föreställningar präglar det undersökta läroböckernas bildmaterial. Den ena bildanalysen utförs med hjälp av en kvantitativ metod, där de strukturer som finns synliggörs med hjälp av antalet bilder i läroböckerna och utifrån en kategorisering av bildmaterialet. Den andra är kvalitativt grundat, där bilderna analyseras på ett fördjupat plan. Detta är relevant för läraryrket, dels då varje lärare borde vara kritisk till det läromedel som finns på marknaden idag. En annan anledning är även att lärare borde i sin undervisning kunna redogöra för vilka strukturer samt föreställningar kring Afrika och dess invånare som funnits genom tiderna inom historieämnet. Uppsatsens resultat visar att i hur afrikaner oftast framställs som maktlösa, svältande samt i behov av hjälp från omvärlden. Det som denna studie bidrar med är att synliggöra vilka stereotypiseringar samt föreställningar som funnits under 1960-talet samt 2010-talets kring svarta afrikaner. De slutsatser som kan dras är att det funnits en ökad representation av kvinnor och barn i 2010-talets läroböcker, vilket kan vara ett resultat av en ökad jämlikhet. En genomgående stereotyp som återfunnits i läroböcker från 1960-talet samt 2010-talet, är att afrikaner gestaltas som maktlösa och i behov av hjälp. Det finns dessutom koloniala rester i läroböcker kvar än idag, där afrikaner oftast framställs som fattiga och i misär i jämförelse med västerlänningar.

Syftet med denna undersökning är att jämföra två olika sätt att lära in begrepp. Elevgruppen som deltar i undersökningen delas in i två grupper och får arbeta med antingen instuderingsfrågor eller begreppskort. Eleverna som deltar i undersökningen går i nionde klass och alla över 15 år. Med hjälp av enkäter som genomförs före och efter arbetet med ekologiska begrepp samlas data in för analys av resultaten. Slutsatsen blir, att det är svårt att fastställa vilket sätt att lära in begrepp som ger bäst resultat. I undersökningen kan vi även se att det finns en del ekologiska begrepp som eleverna har svårare att lära in, oberoende av sättet de arbetat med begreppen på. Bland de begrepp som eleverna hade svårt att lära in finns kretslopp och näringspyramid. Svårigheter med att lära in ekologiska begrepp kan kanske förklaras av elevernas vardagsföreställningar eller alternativa föreställningar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur speciallärare verksamma i årskurs 4–9 beskriver uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling. Studiens två frågeställningar innefattar frågorna om vad speciallärarna beskriver är uppdraget på mellan- och högstadiet samt vilka likheter och skillnader det finns i uppfattningar kring uppdraget. Studien har en induktiv ansats, vilket betyder att datamaterialet styr vilka teoretiska utgångspunkter som går att skönja. I detta fall kan ett kategoriskt perspektiv, ett relationellt perspektiv och ett dilemmaperspektiv ses i datamaterialet. Nio speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling verksamma i årskurs 4–9 intervjuades för studien. I resultatet tematiserades informanternas utsagor i huvudtemat specialläraruppdraget med fyra olika teman: undervisning, relationer, dokumentation och utmaningar. Dessa teman ramar in uppfattningar och förutsättningar för uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling i årskurs 4–9. Studiens slutsatser är att det finns fler likheter än skillnader i hur speciallärarna i studien beskriver uppdraget på mellan- och högstadiet och att skillnaderna mellan stadierna främst ses i undervisningen, där man på mellanstadiet har mer riktad och åtgärdande språk-, läs- och skrivundervisning, medan speciallärarna i högstadiet främst undervisar i de ämnen som elever behöver stöd i. Denna studie ser ett stort behov av fortsatt forskning om speciallärarens uppdrag.