<p>Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.</p>

<p>I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll. Den förste att läxa upp Nuder (född 1963) var statsminister Göran Persson, själv 40-talist. Persson urskuldade dock sin finansminister och påpekade att det Nuder syftade på var att vi i Sverige har ett demografiskt problem. Hur det än är med den saken så väckte inlägget många reaktioner, både bland journalister och så kallat"vanligt folk". Det är Pär Nuders uttalande om, 40-talisterna som ett köttberg som 60-talisterna ska föda, som ligger till grund för min uppsats.</p>

<p>The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to <em>Habitus </em>and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used. Ten young women have bee interviewed and their answers have been compared and analyzed for results. The women has been divided into two segments. One consisting of the ethnically Swedish young women and one out of non-ethnically Swedish young women. In conclusion, the ethnically Swedish group of young women are all involved in building up the norm at the particular school examined. Furthermore, the non-ethnically Swedish young women are followers of this norm. Conceptions on the current heterosexual norm that exists within the school culture are built based upon the different social groups.</p><p><em> </em></p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way.</p></strong></p> / <p>Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.</p>

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.

Abstract The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way. / Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ”tillbakadragenhet” väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning. Den föreställningen om henne går hand i hand med den postkoloniala diskurs vi påverkas så mycket av.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).