Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter väljer att påbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka föreställningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkätundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna väljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att få en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvården valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska. Oberoende av vilken orsak studenterna har så är viljan att hjälpa andra människor en viktig orsak till valet av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna ansåg att en sjuksköterska bör vara empatisk, kunnig, lyhörd, vara noggrann och fördomsfri i sin yrkesroll. Studenterna trodde att de mest förekommande arbetsuppgifterna för en sjuksköterska är dokumentation, fysisk omvårdnad, känslomässig omvårdnad och medicinska uppgifter. / The purpose of this study was to investigate why nursing students choose to start a nurse education and what perception they have about the profession? The design of the study was quantitative with a descriptive design. Data was collected from the new nursing students (n= 34) at a University, fall term 2010 using a questionnaire. The result showed that students choose nurse education for various reasons. The most common reason for the choice was to get an opportunity to continue their education within the nursing profession and for those students who have worked in health care chose the nurse education to continue as a nurse. Whatever the reason students have the will to help other people a major reason for the choice of nursing. The students felt that a nurse should be empathetic, wise, attentive, and thorough and open- minded in their professional capacity. The students thought that the most common tasks for a nurse are documentation, physical care, emotional care and medical technical tasks.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick. Vår undersökning gjordes ur ett sociokulturellt perspektiv där språkets nyanser och användandet av artefakter som tankeredskap legat till grund för resultaten och vår tolkning. Det visade sig att flera barn hade en vetenskaplig bild av fenomenet men saknade begrepp för att synliggöra detta. Dessa barn kunde med hjälp av papper, pennor och sitt kroppsspråk förtydliga sina tankar.

The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to Habitus and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used. Ten young women have bee interviewed and their answers have been compared and analyzed for results. The women has been divided into two segments. One consisting of the ethnically Swedish young women and one out of non-ethnically Swedish young women. In conclusion, the ethnically Swedish group of young women are all involved in building up the norm at the particular school examined. Furthermore, the non-ethnically Swedish young women are followers of this norm. Conceptions on the current heterosexual norm that exists within the school culture are built based upon the different social groups.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

Sammanfattning I fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk.   Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys. Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser. Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga. Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem. / Children´s and young people´s images of the police                    - a study in two local contexts Abstract This licentiate thesis focuses on children´s and young people´s images of the police. The aim is to describe and analyze these images and place them in late modernity. The starting point is taken in a notion that images are socially constructed, based on structures of power, habitus, social positions and a symbolic capital. To understand the importance of what meaning young people put into the police, the approach also is influenced by cultural sociology. Data were collected through a questionnaire to 1 945 children and young people, aged 10-22 years with no specific criminal experiences, in two local contexts; Karlskrona and Landskrona, two municipalities in the Southern part of Sweden. Conversational interviews were conducted in group sessions with in all 50 children and young people. The quantitative material, processed in SPSS, is used in a descriptive manner. For the interviews, a thematic analysis method was used. Regarding the participants’ images three main themes emerged; conceptions, experiences and expectations. Findings show that these children and young people have positive thoughts about the police as an institution but are to some extent more critical with regard to the police as an organization and far more critical when it comes to individual police officers. Almost all the participants have been in contact with police officers, mostly in school or when they have applied for a passport. Regarding expectations they want the police to focus their efforts on adults.  The children, aged 10-12, are more positive about the police while the group of 13-16 year olds are more negative. To some extent the older group, aged 17-22, are more differentiated. Furthermore, it appears that conceptions, experiences and expectations are closely linked. Conceptions are based on various experiences, which in turn generate various expectations in light of different circumstances in life. Some images are more generally occurring while others mainly are produced in groups of young people. Young people´s images can be interpreted as a struggle within the field where the habitus and symbolic capital constitutes a force. If we choose to look at young people as seismographs, their images can be signs of images of the police even among adults. Ultimately it turns out that there seems to be a mystique surrounding the police. For people it is exciting to see the police in action in real life while the police themselves are secretive about how they operate; which also may contribute to the images we create. And in this study it appears not to be differences worth mentioning between the two local contexts.

I den här uppsatsen diskuterar jag, med utgångspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltså dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frågeställningarana rör i detta fall det sätt varpå våra värderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget någon normativ kraft, eller består de enbart i kognitiva till-stånd? Utifrån dessa grundvalar bedömer jag sedan å ena sidan hur Blackburns teori funge-rar på det metaetiska planet, och å den andra för hur den svarar mot våra intuitioner om mo-ralföreställningarnas betydelse för vår handlingskraft. På det hela taget är jag emellertid ne-gativt inställd till teorins praktiska användbarhet. / This paper concerns on the one hand Simon Blackburn’s enterprise of quasi-realism, and on the other the problem of moral motivation. The main question in this second case treats the way whereupon our moral propositions motivate us to act. Do they own any normative force at all, or are they only to be seen as cognitive states? From the starting point of this discussion, I have investigated how the quasi-realist theory could work on the meta-ethical level. I have also tried to decide whether or not it corresponds to our intuitions about the real meaning of our moral judgements. The conclusive position of mine is that the fundamental problems of the theory eliminate its practical applicability.

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued. It is often the economical problems of the communities that increases the risk of library closures. The politicians request in media, where they sometimes demand nonprofit organizations to take over library activity, can reflect upon the value of the profession and the opinions about the field. The takeover seems to be an effort of keeping the symbol that the library represents in the community and it also seems to be a symbol for the community. The symbol is for example associated with a democratic meeting-place, education and integration. The librarian is associated with good service. This is a two years master’s thesis in library and information science.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare – en heterogen sampel – identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen. Närvaron av tiggande EU-migranter verkar ha orsakat en kollektiv ”proteofobi” – rädslan för fenomen som undgår etablerade kategoriseringar. Som en konsekvens av diskursen om det svenska välfärdssamhället, upplever informanterna att de varken är vana vid att känna moraliska obligationer gentemot främlingar, eller att möta fattigdom som manifesterad i vardagslivet. Upplevelsen av att de tiggande migranterna inte beter sig som att vara ”verkligt nödställda”, enligt informanters kollektiva föreställning om ”fattigdom” som en binär annorlunda värld i förhållande till platsen Stockholm/Sverige, leder till uppfattningar om att migranterna inte är tillräckligt transparenta för att förtjäna tillit. Olika orientalistiska diskurser används för att förklara och förstå den tiggande EU-migranten som 'Den Andra'. De tiggande migranternas närvaro i staden visar också att informanter känner sig obekväma med att vara självständiga moraliska agenter i det urbana rummet, och att de globaliseringskrafter som har orsakat fenomenet verkar hota föreställningen om Sverige som ”det goda samhället”.