Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet. Syfte: Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. Metod: Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående. Slutsats: Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan. / Background: In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering. Aim: The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death. Method: The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed. Results: Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin. Conclusions: The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it shows relieve suffering. For that reason, nurses may require more information on the impact of the sudden death of next of kin to cover the knowledge gap.

Introduktion: De flesta individer med nära anhöriga kommer så småningom att bli sörjande. Förlusten av en person man älskar är en av de mest stressande livshändelserna som kan inträffa i livet och det kan leda till många utmaningar samt förändringar i vardagen. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna människors upplevelser av hur deras göranden påverkas efter förlusten av sin partner i vuxenlivet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån åtta självbiografiböcker har använts för att svara på studiens syfte. Resultat: Förlusten av sin partner är en påfrestande händelse som kan leda till olika konsekvenser i vuxna personers dagliga göranden samt dess tilldelade värdeupplevelser. Studien visar också att stöd från familjemedlemmar och vänner är främjande för att etablera nya rutiner och fortsätta hålla sig sysselsatt, samt att stundtals kunna uppleva en känsla av mening med livet. Slutsats: Förlusten av livspartnern är en smärtsam livshändelse som leder till förändringar i de efterlevandes livssituation och en kamp för de efterlevande att bemästra de utmaningar som den nya livssituationen medför. Resultaten visar även på betydelsen som meningsfulla göranden har på individer att ta sig igenom sorgen och bibehålla samt återskapa känslan av mening i den nya vardagen som uppstår efter förlusten.

Bakgrund: ​Akutsjukvården innebär speciella förutsättningar där hastiga beslut tas och medicinska prioriteringar måste göras. En familjemedlems plötsliga dödsfall kan få allvarliga konsekvenser för de anhöriga och de behöver rätt stöd i det akuta skeendet. Personcentrerad vård och dialog med anhöriga är en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar och etiska ansvar. Vårdpersonalen upplever i många fall organisatoriska hinder för att möta de anhöriga på ett adekvat sätt. Ovanstående gör det angeläget att undersöka hur kontakten med akutsjukvården upplevs för de anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av akutsjukvården i samband med en familjemedlems plötsliga dödsfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar gjordes. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl Complete och Pubmed som innehåller artiklar relaterad till vårdvetenskap, medicin och hälsa. Resultat: ​Löpande information under det akuta skeendet värderades högt och var ofta bristfällig. De anhöriga var känsliga för vårdpersonalens tonfall, kroppsspråk och ansiktsmimik samtidigt som de hade svårt att ta in information och overklighetskänslor var vanligt. Det fysiska rummet spelade också roll. Akutmottagningen upplevdes som en kaosartad plats som många gånger inte var lämplig för ett värdigt farväl efter dödens inträffande. Slutsats: Att förstå de anhörigas upplevelser och behov är essentiellt för att kunna möta dem där de befinner sig i dessa extrema situationer. Brist på information, hur kommunikationen såg ut, att bevittna återupplivningar och vårdmiljön var alla framträdande aspekter av de anhörigas upplevelser. Dessa bör vårdpersonal vara uppmärksamma på i mötet med de anhöriga för att de ska kunna bli delaktiga och för att möjliggöra ett värdigt avslut. / Background: ​Emergency medical care and emergency departments constitute an environment where rapid decisions and medical priorities need to be made. The sudden death of a family member can have great consequenses on the bereaved. Person-centered  care and dialog with the family is a part of the nurse‘s professional and ethical responsibility. Health personnel often experience organizational obstacles for providing adequate care for the family members. The above mentioned makes it relevant to explore how the contact with the emergency medical service and emergency departments is experienced by the surviving relatives.​ Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of emergency medical care and emergency departments when a family member died suddenly. Method: A litterature review based on ten academic journals was made. Studies were searched from Cinahl Complete and Pubmed which contain academic journals within the topics of nursing, medicine and health. Results: Ongoing information during the acute phase was important but often not given to a satisfactory degree. They were highly sensitive to a sundry of signals such the tone of voice, body language and facial expressions of the health personnel at the same time as being unable to process information adequately and often described feelings of dissociation from reality. The physical space also weighed in. The emergency department was perceived as a chaotic place not suited for a dignified last goodbye to the deceased family member. Summary: Understanding the experiences and needs of the relatives is essential to be able to meet them where they are in these extreme situations. Lack of information, the way communication is expressed, witnessing resuscitation as well as the physical sorroundings were all prominent aspects of the relatives’ experiences. Health personnel should be attentive to these aspects in order to be able to enable participation and to make a dignified last goodbye possible for the relatives.

Bakgrund: Ungefär 2 250 amputationer utförs i Sverige varje år med bakomliggande orsaker som cirkulationssjukdomar, diabetes eller trauma. Det är en stor omställning för den amputerade personen och hälsan. Saker som påverkas efter en amputation av nedre extremitet kan vara det dagliga livet, ekonomin, hemmet, jobbet, sociala relationer, sättet att se på sig själv och smärtproblematik. I mötet med en amputerad person är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar behov, sätter uppnåeliga mål och att finnas där för personen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med nedre amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, med 12 artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta kvalitativa innehållsanalys. Deltagarna i artiklarna skulle vara över 18 år, hade nedre amputerade extremitet/extremiteter och deltagarnas upplevelser berörde situationer utanför sjukhus- och vårdmiljön.Resultat: Analysen visade på fyra huvudkategorier: att amputerade personer blev bemött på olika sätt av familj och vänner, att den nedsatta rörligheten påverkade personerna, känslomässiga upplevelser och upplevelser av smärta och behandlingDiskussion: Sjuksköterskan är viktig både som hjälp och stöd tiden efter en nedre amputation och att ge personcentrerad vård.Slutsats: Ökade kunskaper ger sjuksköterskan djupare förståelser för den amputerade personen. Forskning kring hur amputationer påverkar kroppen psykiskt och fysiskt behövs för att underlätta för personen i det dagliga livet. / <p>2023-03-23</p>

Att bemöta föräldrar som förlorat ett barn är en utmaning för all sjukvårdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krävs kunskap och förståelse. Denna litteraturstudie syftar till att få ökad kunskap och förståelse för hur föräldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur föräldrar som förlorar ett barn påverkas, vad som hjälper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvårdspersonal. Resultatet har delats in i tre teman och elva teman, utifrån detta har rekommendationer utfärdats. / To meet parents who have lost a child is a challenge for all nursing staff. To do so respectfully and professionally, knowledge and understanding is required. The purpose of this literature review is to gain increased knowledge and understanding on how parents experience the loss of a child. By searching different databases, ten scientific articles have been identified and examined. The result shows how parents who have lost a child are affected, what helps them in the grieving process and how they wish to be treated by the nursing staff. The result has been divided into threes themes and eleven sub themes and supported by this, recommendations have been acknowledged.

Bakgrund: Ett oväntat dödsfall som plötslig hjärtdöd ger inga möjligheter till förberedelse och anhöriga kan därför möta andra utmaningar än vid väntade dödsfall. För att vårdpersonal bättre ska kunna förstå anhörigas behov är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser av att förlora en närstående i plötslig hjärtdöd. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser vid förlust av en familjemedlem i plötslig hjärtdöd. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. En innehållsanalys av nio originalartiklar från databassökningen utfördes. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Det plötsliga dödsfallet, Skräcken att drabbas igen och Att leva med förlust. Resultatet belyser de första reaktionerna till dödsfallet, rädslan över risken att andra familjemedlemmar skulle kunna dö plötsligt samt hur de anhöriga hanterade sin sorg och fann vägar att gå vidare. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i att informera anhöriga om dödsorsaken för att underlätta sorgeprocessen. Ett empatiskt och tillgängligt bemötande från vårdpersonal förbättrar anhörigas upplevelse. Anhöriga har ett behov av psykosocialt stöd som bland annat kan mötas upp med kamratstödinsatser. / Introduction: Unexpected death such as sudden cardiac death, leaves no time forfamilies to prepare and provides different challenges than in the case of expected death. To better understand the needs of families, healthcare workers must have knowledge about the bereavement experience of families following sudden cardiac death. Aim: To describe families experience of losing a family member by sudden cardiac death. Method: A qualitative approach was applied in this literature review. A database search was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO and nine original articles were selected for content analysis. Result: Three main themes were identified: The sudden death, Fear of another death, and To live with loss. The result highlights the first reactions to the death, the fear of potentially losing another person to sudden death, and how the families dealt with the loss and found ways to move forwards. Conclusion: Healthcare workers have an important role in informing families about the cause of death to facilitate the bereavement process. It is important for health care workers to be empathic and available, to improve the family’s experiences. Peer support may help with families need for psychosocial support.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk diagnos som drabbar ca två procent av världens befolkning. Sjukdomen kännetecknas av varierande perioder med mani och depression. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En begränsad litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklar har samlats in från databaserna PubMed och PsycInfo. Analysering och tematisering gjordes med stöd av Fribergs analysmetod. Som teoretisk referensram har Phil Barkers tidvattenmodell använts. Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Identitet och Social påverkan. Personer med bipolär sjukdom upplever förvirring kring den egna identiteten. Stigmatisering från omgivningen leder till känslor av skuld och skam. Det maniska tillståndet medför både positiva och negativa upplevelser. Sjukdomen har en påverkan på relationer och medför svårigheter i vardagslivet. Sammanfattning: Bipolär sjukdom är en komplex diagnos som kan innebära svårigheter på flera områden i livet. Bristande förståelse och acceptans från omgivningen leder till lidande och påverkar identitetsuppfattningen. Anhöriga har en viktig roll för personernas välbefinnande och återhämtning. Att ha förmågan att hantera sin vardag var centralt för självkänslan och för att kunna känna delaktighet i samhället. / Background: Bipolar disorder is a chronic mood disorder that affects approximately two percent of the world's population. The disease is characterized by varying periods of mania and depression. Nurses play an important role in providing care for these patients. Aim: To describe adults' experiences of living with bipolar disorder. Method: A limited literature review based on twelve original scientific articles with a qualitative approach. Articles were collected from the databases PubMed and PsycInfo. Analysis and thematization was done with the support of Friberg's analysis method. Phil Barker's tidal model has been used as a theoretical frame of reference. Results:Two main themes were identified: Identity and Social impact. People with bipolar disorder experience confusion about their own identity. Stigmatization from the environment leads to feelings of guilt and shame. The manic state entails both positive and negative experiences. The disease has an impact on relationships and causes difficulties in everyday life. Summary: Bipolar disorder is a complex disorder and affects several areas of a person's life. Lack of understanding and acceptance from the environment leads to suffering and affects the perception of identity. Relatives have a key role for the person's well-being and recovery. Having the ability to manage everyday life was important for the self-esteem and being able to feel participation in society.

Given the promise of the Inductive Power Transfer (IPT) technology for eRoad applications, the potential challenges for a successful integration of dynamic IPT technology into the physical road structure are explored extensively in this research work. The Finite Element Method (FEM) is selected for studying the structural performance of an eRoad under operational conditions. In this, an energy-based finite strain constitutive model for asphalt materials is developed and calibrated, to enable the detailed investigation of the structural response and optimization of the considered eRoad. In the context of enabling both dynamic charging and autonomous driving for future electric vehicles, the influences to the pavement (rutting) performance by the changed vehicle behaviour are investigated as well. Moreover, to study the effect on the IPT system by the integration, the potential power loss caused within eRoad pavement materials is further examined by a combined analytic and experimental analysis. The direct research goal of this Thesis is therefore to enhance the possibility of a sustainable implementation of the eRoad solutions into the real society. At the same time, it aims to demonstrate that the road structure itself is an important part of smart infrastructure systems that can either become a bottleneck or a vessel of opportunities, supporting the successful integration of these complex systems. / Givet de förutsättningar som induktiv energiöverföring (IPT Inductive Power Transfer) har för eRoad applikationerna, utforskas möjligheterna för en framgångsrik integration av dynamisk IPT i den fysiska vägkonstruktionen på en djupgående nivå i detta forskningsarbete. Speciellt har finita elementmetoden använts för att studera det strukturella beteendet hos en e-väg under driftsmässiga förhållanden. Inom detta har en energibaserad konstitutiv model för stora töjningar utvecklats och kalibrerats för att möjliggöra detaljerade undersökningar av strukturell respons och optimering av de föreslagna e-vägarna. I samband med att möjliggöra både dynamisk laddning och autonom körning för framtida elektriska fordon, har beläggningars (spårbildnings)egenskaper studerats utifrån de laddande fordonen beteende. Dessutom för att studera effekten av IPT-systemet har den potentiella energiförlusten inom e-vägars beläggningsmaterial undersökts genom en kombinerad analytisk och experimentell undersökning. Som sådant är det direkta forskningsmålet med denna avhandling att utöka möjligheterna för en hållbar implementering av eRoad systemet inom det verkliga samhället. Samtidigt är målet att visa att vägkonstruktionen i sig själv är en viktig del av det smarta infrastruktursystemet som antingen kan bli en flaskhals eller en bärare av möjligheter, stödjande en framgångsrik implementering av dessa komplexa system. / <p>QC 20161108</p>

No description available.

<p>The aim of this study was to explore the role of death in the Swedish family. How do parents and families cope with the loss of a child/sibling? How do the remaining children in a family fare after loss of sibling? The study was caused out partially through a selective review of the literature on children loss in families and partially through interviews with families who had experienced death of a child. The results were analysed with help of Family system theory, Emotional theory and with an Esoteric perspective. The findings of the study were that although families do eventually cope with the situation the majority is struggling to adjust. Open communication between family members is important and will depend on how parents cope with their own grief. How the remaining children are treated also depends on how parents cope. Sometimes communication is lacking due to fear of facing their children’s pain. The study concludes that the way we are socialized in Sweden may alienate us from death and loss. Another conclusion is that philosophy of life seems important to be able to cope with loss.</p>